av Adde

..

Adde
tis, 2013-01-08 - 08:34

jag tackar dig för förtroende, det gör mig stolt och glad :-)

Jag försöker hålla mig från diskussionsklubben som blivit här på forumet för det gagnar ingen som önskar sluta med alkohol, det skapar bara irritation vilket några nya nu har uttryckt. Och när nya hellre drar sig tillbaka istället för att utforska nya vägar till en förändring av sitt liv så tynger det ansvaret tungt för de som skapar irritationen. Men frågan är om de inser det ? Och på den frågan vill jag inte ha svar utan bara en stunds eftertänksamhet.

Jag hoppas innerligt att ni nya stannar kvar för ni behövs för att bla jag inte ska glömma var jag kommer ifrån och för att ni för budskapet vidare. Att känna och uppleva sina nya steg mot ett nyktert liv är en underbar historia men den kräver också att blicken vänds inåt och tittar på hur jag mår och hur jag ska göra för att förändra mitt liv. Ni har fina förebilder i bland andra Victoria och Berra som varit med ett tag och som verkligen har förändrat sig själva mot vad jag kommer ihåg från deras första början. Jag har också kontakt med andra som var med från begynnelsen och som har hittat andra vägar för sin utveckling och som verkligen trivs med livet idag. Jag brukar lämna små önskemål om att de ska titta in ibland och peppa lite men jag har full förståelse att det nya livet rycker och drar i dem. Vi har ju trots allt missat en del under vår aktiva tid som vi gärna vill ta igen :-)

Scrolla förbi namn som ni vet bara skapar olust och använd knappen om att "Markera alla ämnen som lästa" överst så får ni bort det värsta, den här knappen har tyvärr blivit flitigt använd de sista månaderna. Det är så viktigt att vi som är beroende ägnar oss åt vår alkoholism, och framförallt i ett forum för alkoholberoende,och för att vi ska kunna få ett bra liv bör vi ta hand om varandra och respektera varandra i vår strävan efter ett nyktert liv.

Första traditionen i AA's Tolv Traditioner lyder :

"Vår gemensamma välfärd bör komma i första hand, personligt tillfrisknade beror på sammanhållningen i AA."

Det finns en anledning till att den står på första platsen.

Häng på nu alla nya så vänder vi på det här !

Morla
tis, 2013-01-08 - 08:41

Tack Adde, jag hänger i:) det enda jag vill är att hålla mig nykter och må bra! Och forumet är ett stort stöd för mig. Som mammy skrev är det som balsam för själen, tovorna blir lite lättare att trassla ut!

Adde
tis, 2013-01-08 - 17:25

jag såg mitt nick virvla förbi nånstans :-)) Kort kan jag svara direkt till dig att mina HBT-vänner inte på något sätt kan koppla ihop beroende med HBT-frågorna. Jag har heller aldrig sett nån undersökning på att det ska finns nån form av koppling. Däremot är likheterna mycket stora vad gäller att "komma ut" som alkis och som homosexuell.

Och ja, Morla, tovorna kan vara så trassliga att man måste ha hjälp för att lösa upp dem :-)
En populär liknelse är att jämföra med en lök ! Under strida tårar plockar man bort det ena skalet, skyddet, efter det andra tills bara det lilla centrumet finns kvar, själva essensen av vårt egentliga liv. Kommen till centrum är vi mogna, helt nakna, för att bygga upp våra liv igen och, förhoppningsvis, blomma ut i full frihet. Har vi gjort vårt arbete bra så är allt gammal utstädat och kastat och vi har inget kvar att skämmas för. Det är inte ett jobb som gör sig själv utan tar sin lilla tid och som alltid är en del i våra fortsatta liv.

Att tillåta sig att känna tacksamhet för var nykter dag är stort och den känslan finns alltid med oavsett längden på nykterheten.

viktoria
tis, 2013-01-08 - 17:59

Nejnej! Jag trodde inte eller undrade inte om det fanns en koppling. Haha, jag har sjuk (dålig enl många) humor och garvar ihjäl mig nu åt detta scenario! Men jag undrade generellt kring att ersätta alkoholen. Vi har ju många gånger här varit överens om att vi måste fylla tomrummet efter A med annat, sådant vi gör för välmående tex. Men hur ser man att detta ersättande är sunt, dvs inte bara en ny väg att hitta samma sorts belöning eller kickar eller tröst som vi fick av alkoholen, för det beroendet ska väll ändå jobbas bort? Fattar du?

Adde
tis, 2013-01-08 - 19:51

jag läste inte allt utan ögnade bara igenom ett gäng inlägg :-))) Nu fattar jag :-)))

Tyvärr är det så att beroendet kan ta sig många uttryck och en klassisk sak är ju sockerberoendet som vi gärna anammar. Att helt ta bort beroendet låter sig nog inte göras men att vara uppmärksam på HUR jag gör i vissa triggersituationer är ju en väldigt bra start. Alla gamla varningssignaler finns ju kvar när jag går över gränsen till andra saker. Och ofta är det vänner eller anhöriga som ser var vi är på väg åt för håll innan vi själva ser det. Jag har vänner som blivit värsta arbetsnarkomanerna och de som tränar in absurdum och jagar nya personliga rekord. Själv har jag absolut tendensen att trösta mig med mat (ibland godis) när livet rör till sig och jag söker den gamla "avkopplingen". Jag har tagit bort rökat och snuset och inte bekymrat mig speciellt över min nuvarande övervikt och det beroende på att jag haft ett mycket rörligt jobb så jag hela tiden varit tvungen att hålla en bra grundfysik. Men jag blir ju äldre och med det sämre rörlighet och känner nu att jag blivit motiverad att se över hur jag äter. Med tanke på min sjukdom så är jag lite rädd för en regelrätt bantning pga att det kan, om det vill sig illa, slå över på rent matberoende. Men med hjälp av det gamla hederliga "en genomgripande förändring av mitt liv" så ska jag väl fixa det också.

Jag hade många funderingar i början om hur jag skulle fylla tomrummet efter alkoholen men de funderingarna var mest i den absoluta starten av nykterheten. Det första året hade jag så mycket att göra med den egna kroppen och dess skavanker som jag inte lagt märke till tidigare. Och tröttheten.....satan vad jag sov !! Det blev ingen tid över !! Jag hade heltidsjobb första året med att upptäcka mig själv igen.

Och sen så blev det ju så många nya saker att upptäcka och att göra, resa till nya platser, teater, rena nöjestripper, saker att fixa hemma som släpat efter, upptäcka helt nya saker som jag aldrig gjort tidigare bara för att jag kunde göra det nu när jag var nykter. Tänk bara att kunna göra saker som skrämde mig tidigare !! Att få lära mig om andra människor !! Och en sak som jag är rätt stolt över idag : Jag klarar att sitta och göra ingenting alls !! Bara vara, helt ensam !

Jag har inga som helst problem idag att fylla mitt liv med bra saker att göra. Det är snarare så att min tid inte riktigt räcker till utan jag måste välja vad jag ska göra. Och ytterligare en bra sak med nykterheten är att pengarna räcker bra mycket längre så jag har större frihet även ekonomiskt utan att på nåt sätt vara oberoende ekonomiskt. Tyvärr.

Vetetusan om du blev klokare på vad jag surrade om nu Victoria :-))) Ibland snurrar det bara :-)) Du har ju själv löst ditt fritidsproblem i 20 år framöver :-)

viktoria
ons, 2013-01-09 - 06:39

Tack Adde för att du delade med dig av hur du ser på saken. Sammanfattningsvis kanske åt det hållet även Stigsdotter och jag funderade, att det är inte VAD man gör utan HUR och VARFÖR. Önskar dig en fin dag

Dompa
ons, 2013-01-23 - 15:01

Ciao Adde! Har du lust att kolla Pontus fråga i tråden "RÅD FÖR DIG SOM VILL DRICKA MINDRE" (!)? Tror att du - som varit med ett tag - kanske kan hjälpa... Vänligen/R

Adde
sön, 2013-02-03 - 07:56

tacka och krama er igen ni som kom på konferensen och gjorde min dag (och kväll) !!

Jag hade väldigt stor behållningen av dagen !! Härligt när möten gör avtryck och lyfter mitt sinne !

Tack ♥♥♥

Maria42
sön, 2013-02-03 - 09:06

Tycker också att det var en härlig dag och kväll. Givande och bra samtal, skratt och eftertänksamhet, god mat, kände mig mycket glad och helt slut efter alla intryck när jag till slut var hemma. Så glad att jag fick träffa er som var där, Tack Magnus för att du ordnade det!.

Kram!

MisaLisa
mån, 2013-02-04 - 18:34

...att det skulle löna sig att masa sig till stan en lördag... :-D

Är så glad över att jag deltog. Det både tog och gav energi.

Och som alltid, vi är så olika men ändå så lika. Det är härligt att uppleva det!

Kram

Adde
lör, 2013-02-09 - 09:49

lever jag som i en fullständigt tom bubbla, helt innehållslös och utan nån form av utsikt, bara dimma. Det stör och oroar mig.

Jag har beslut som jag skjutit på men som jag måste ta i en snar framtid för att överhuvudtaget få ett bra liv framöver. Normalt är jag väldigt beslutsför och tar hellre snabba beslut än att fundera några längre stunder över vad konsekvenserna kan bli och det har hittills i livet gett mig väldigt mycket. Visst har mitt beroende gett mig ett behov av kickar och då har ju snabba beslut avgjort hjälpt till, ibland både på gott och ont, men ändå gett mig något i form av erfarenheter.

Ibland har jag funderat på hur jag tidigare har löst ett sånt här stillestånd i livet med att supa skallen i bitar och gömma mig i spritdimman för att sen krypa ur den med ett slags krav på förändring. Det funkade ju ett tag.

Nu måste jag ta besluten på nykter kaluv, ja, MÅSTE !! för jag har ett val varje dag om att jag inte vill dricka och jag vill verkligen inte riskera ännu mer här i livet om jag skulle ta första glaset.

Jag har satt upp några delmål för att ha något att se framemot under våren, dels är det AA-konventet den 27 april i Västerås, om andra från alkoholhjälpen åker dit, och dels är det mitt kära vårmöte på Gården den 4e maj :-)) Sol och fisk är beställd till det datumet och massor av kramar och skratt.

Livet är verkligen inte sanslöst underbart och soligt bara för att jag är nykter utan det är så vist ordnat så att för kunna känna glädje så måste jag kunna uppleva sorg. Det är inte kul att känna sig nere och blodfattig men det blir inte bättre av att dricka alkohol.

Det har jag provat så många gånger i mitt tidigare liv.

Jag är otroligt tacksam för min nykterhet idag.

Jag önskar er en bra helg och hoppas att ni inte röstar på Sean Banan i kväll :-)))

santorini
lör, 2013-02-09 - 12:57

ibland känns livet trist och tomt, trots att man har det bra. Alkoholen är ju inte svaret, det vet vi, nykterheten betyder inte heller livslång lycka. Det kommer svackor. Det är skönt att läsa vad du skriver, vi känner säkert likadant, många av oss. Efter ett tag nykter försvinner euforin, det räcker inte bara att man är "duktig". Du uttrycker det så bra. Jag tycker ändå att jag är mycket lyckligare nu, oftare, längre stunder, när jag lyckats bli nykter. Och jag har fått en möjlighet att utvecklas. Den personliga utvecklingen har stått stilla flera år medan alkoholen haft huvudrollen. Självkänslan får utvecklas, jag har fått ett värde igen i mina egna ögon. Kampen är inte över men det går väldigt lätt nu.

Jag blev väldigt berörd av filmen "Flight", den väckte många tankar. Den gjorde mej på nåt sätt ändå nöjd med att jag har den erfarenhet jag har. Jag har klarat av nåt väldigt svårt. Erkänt svårt. Jag önskar verkligen att alla här som kämpar ska lyckas hålla fast vid nykterheten, hålla ut. Även om tillvaron ibland känns grå och trist så är det inte alkoholen som kan ge mer innehåll åt vårt liv. Det är falskt!

Adde
lör, 2013-02-09 - 17:32

påmind om att det definitivt kunde vara värre när jag träffade på en bekant på gatan utanför Bolaget. Han haltade svårt så jag frågade vad som hänt och får en helt osannolik förklaring till svar.

Han hade duschat !!!

Och fått svår kramp i ena benet samt att hans eksem i ljumsken börjat klia svårt efter kontakten med tvålen !

Det finns olika nivåer även i helvetet !!

Och jag påminns om att jag trots allt har det rätt bra och att jag kan duscha utan problem :-)

Och precis som du säger santorini så har jag nu möjlighet att utvecklas och få känna att jag har en hyfsad nivå på min självkänsla. Jag har det förhållandevis bra idag !

Adde
ons, 2013-02-13 - 16:18

skrivit det förr om hur härligt det känns inombords när jag idag kan skänka ett leende eller ett vänligt ord till någon bara sådär i förbifarten. Jag njuter verkligen när jag själv går emot min rädsla att såra nån eller kanske rentav skrämma nån men jag tycker mig se nu att oväntade uppmuntrande ord alltid överraskar positivt och när folk inser att det faktiskt är allvarligt menat faktiskt blir glada för vänligheten.

Jag hade ett sånt tillfälle idag. Jag hamnade bredvid en kvinna som, utan att direkt prata med nån, gör intryck med hjälp av sin energi och sitt vänliga och positiva sätt i en samling annars fokuserade och trista människor. Jag tog sats och talade om att jag gillade energin och hennes positiva sätt och fick en lätt förskrämd men forskande blick och ett litet leende till svar. Efter att ha funderat en sekund över att jag inte hade några baktankar (antar jag) så kom där ett stort leende till svar och ett tack :-)) Hennes min avslöjade att hon blev riktigt glad och jag kände mig i min tur riktigt glad att jag tordes säga vad jag kände.

Varför är vi inte mer vänliga mot varandra ? Och vi som bor i ett rätt så dystert, mörkt, klimat behöver ju alla uppmuntran vi kan tänkas behöva.

Stigsdotter
ons, 2013-02-13 - 16:25

Skulle vi alla må bra av tror jag. Detta är något jag tänker på mer och mer ju äldre jag blir. Ibland har jag suttit på tunnelbanan och tänkt något snällt och så tänker jag sedan att varför ska jag bara sitta här och tycka det - säg det istället. Sagt och gjort, minns inte vad det var, en kappa, en väska, någonting i alla fall som jag tyckte var fint så då sa jag det och kvinnan ifråga sken upp och blev jätteglad och jag i min tur blev alldeles varm och glad. Det räckte nästan hela dagen! Och det kräver ju så lite egentligen, som sagt, om man nu ändå sitter där och tycker något så kan man ju lika gärna dela med sig! (under förutsättning att man tycker något snällt då'rå ;-)

Stigsdotter
ons, 2013-02-13 - 16:25

Skulle vi alla må bra av tror jag. Detta är något jag tänker på mer och mer ju äldre jag blir. Ibland har jag suttit på tunnelbanan och tänkt något snällt och så tänker jag sedan att varför ska jag bara sitta här och tycka det - säg det istället. Sagt och gjort, minns inte vad det var, en kappa, en väska, någonting i alla fall som jag tyckte var fint så då sa jag det och kvinnan ifråga sken upp och blev jätteglad och jag i min tur blev alldeles varm och glad. Det räckte nästan hela dagen! Och det kräver ju så lite egentligen, som sagt, om man nu ändå sitter där och tycker något så kan man ju lika gärna dela med sig! (under förutsättning att man tycker något snällt då'rå ;-)