av Berra

Ångesten tar mitt liv...

mulletant
fre, 2013-04-19 - 17:36

att ha koll på maffian i storstan:) Vi skojar ofta om det med våra vänner som bor där i trakterna... :) När vi var på 3 timmars föreställning på Intiman i lördags var det en del som valde att ha ytterkläderna med sig in i salongen. Skulle var bökigt o obekvämt tycker jag, särskilt i pausen - så vi understödde garderoben. / mt

Berra
fre, 2013-04-26 - 00:06

Jo det händer sig att man inte har med sig någon blaska på muggen, så jag ville inte bidra med något skitsnack, höhö...
(med andra ord, jag satt och kollade av inläggen medans jag...ja ni vet)
Och en mobil är inte det ultimata tangenbordet.

Har ögnat igenom alla inlägg, såg en sak som fick mig att fundera lite...
Några ser nog sin och andras nykterhet som någon sorts tävling, si och så många dagar, månader, år..
Gör inte det, man kommer hjälplöst efter de som ligger långt före en själv, och man kan inte springa ikapp tiden, det är omöjligt.

Visserligen kan det vara skönt att för en själv kunna räkna tiden bakåt, man vill gärna inte blåsa en lång nykterhet framför en kort, men å andra sidan, en veckas nykterhet är precis lika viktig som ett års nykterhet, utan den kan det inte bli ett år som nykterist.
Eller rättar sagt, det krävs många fler enveckors nykterhet för att det överhuvudtaget ska bli ett år.
Därför tror jag att början är den viktigaste.

En annan sak är att många tycker att resan börjar om på nytt, det blir noll i protokollet när man har trillat dit, och då är det en väldans uppförsbacke för att överhuvudtaget börja sin nykterhet igen.
Det tycker inte jag, en som dricker 7 dagar i veckan, och har hållit upp fem dagar...
Den har en 5/7 dels nykterhet, har övergått från helblodsfyllo till t.ex helgfyllo, och bara det är en förbättring istället för ingenting alls.
Man ska nog titta på både mängd och antal tillfällen, kan man hoppa vartannan gång, så har man minskat antalet tillfällen till hälften, och det är alltid en början, en 50% förbättring.
Om man trappar ner sin förbrukning från fyra burkar starköl per tillfälle till två, eller går ner till folkisar så är även det en förbättring.
Att sakta vänja sig av med en överkonsumtion kan också fungera för vissa.

Det handlar om vanor som man har lagt till sig med, och en rädsla att våga bryta den.
Och hurtigt påstå att en kanelbulle kan ersätta en öl eller ett glas vin, det funkar inte,
man blir inte berusad på en bulle, det vet ju alla...
Men om man inse'r att det är berusningen som är det viktiga, och inte ölen i sig självt,
DÅ tycker jag att man kan ta sig en funderare...
Är det då så himla "mysigt" eller "avslappnande" med ett glas vin eller en öl?,
eller är det bara en omsvävning för att vi ska få våran berusning?

Det var det som fick mig att tänka en gång till, har jag ett alkoholberoende???
Om jag slutade linda in allt i bomull, så skulle stenen landa betydligt hårdare...
När jag slutade ljuga för mig själv så insåg jag, jag har alkoholistiska drag.
Jag tänker som en alkoholist, beter mig som en alkoholist, men jag sitter inte på A-lagsbänken.
Kan man vara en alkis UTAN att sitta på A-lagsbänken?, har jag en felaktig grundinställning?

Jo den största av alkholismens grupp är osynlig och har ett fungerande socialt nätverk,
har ett arbete, en bostad, familj, bil, sommarställe, osv..
Men de lider av en överkonsumtion av alkohol, kanske både medvetet och omedvetet...
I försvarstänket tänker de att jag dricker väl inte mer än....grannen i gula huset längst ner på gatan, han som alltid släpar på sina ölbackar, varje fredag, HAN måste väl ha problem med spriten!!!
Inte dricker väl jag för mycket, och trots att man räknar ihop senaste veckan konsumtion (och gärna lite i underkant) så låter det ju ändå rätt så mycket, i jämförelse....
Men...det går alltid att finna någon som dricker mer än mig, eftersom jag har den typen av bekantskap, för de jag umgås med, de dricker allihopa, jag har ju själv valt den.

När man har stuckit hål på ballongen så smäller det, samma sak händer när man plötsligt har stuckit hål på sina egna lögner, man är inträngd i ett hörn av sig själv, rädd för den plötsliga medvetenheten man har fått framför sig, JAG alkis???, aldrig....

Eller så kan man fortsätta gömma sig i sin egna lönndom, och låtsas som om man aldrig hade upptäckt det, någon annan kanske tar hand om mitt problem, och man lägger täcket över sig igen...

Eller så tar man tag i sitt egna problem, och gör någonting av det...
Om man upptäcker att ens nya nykterhet inte medförde några fördelar, så kan man ju alltid gå tillbaka, få tänker i dessa banor..

Men å andra sidan, de som har hunnit släppa sina funderingar på nästa berusning och blivit fria i sina tankar, vill de någonsin gå tillbaka till det de hade förut..?

Jag är fri, så länge jag kommer ihåg nackdelarna med att dricka.
Det tränar jag på varje dag, min frihet bottnar i en sorts tvångstanke, glöm aldrig din historia.

Må väl, snart helg utan ångest, en av mina friheter..

/Berra

Fenix
fre, 2013-04-26 - 00:54

vad du känns klok Berra, är du nykter eller:-)
Varma hälsningar
Fenix

Mammy Blue
fre, 2013-04-26 - 20:32

man inte ska räkna dagar, veckor etc, mer än som en anledning att ge sej själv beröm. Av samma anledning är det förmodligen ganska oklokt att slå ner sej själv i skorna och börja om på dag ett för en kvälls återfall. Vet inte själv hur jag skulle reagerat, men för en känslig, orolig själ kan ju ett glas folköl vara tillräcklig anledning för att braka igenom totalt och straffa sej själv.

Finns mycket att fundera på. Skönt att ha er gamligar kvar här, ni har fortfarande inte glömt varför ni är här, och det är nog det som är det viktigaste av allt.

Allt gott till dej, Berra!/MB

Berra
sön, 2013-04-28 - 19:13

...till grill blev idag utbytt mot en ny...

Och ni vet hur det är, man nyinviger alltid en ny grill med ett glas...vin...

Och det gjorde jag...

Kan rekommendera en Riesling från Carl Jung, var faktiskt riktig god, ja den smakar som en Riesling ska göra...

Alkoholfri förståss, hittade den i den vanliga butiken, ett bra tips...

Har ännu inte funnit något rött som smakar som det ska dessvärre.
Men den här flaskan behöver man inte skämmas över, slog upp ett glas till grabben och sade, det är dags nu!
Han smakade och rös, det kommer att ta ett tag till förstod jag..

/Berra

mulletant
sön, 2013-04-28 - 20:16

från Carl Jung gillar vi också, köpte den till matlagning men väl kyld funkar den fint också i glaset. Likaså Loxton och framförallt Natureo vita är bra. Det bästa röda till kött är, enligt min mening, Saxhyttegubbens 100% Blåbär.

Skriver detta i din tråd väl medveten om att det är kontroversiellt att dricka dessa drycker - men för en del tycks det funka bra! Nu ska vi äta kräftor... med nollöl och mineralvatten i glasen. / mt

Fenix
tis, 2013-05-07 - 00:41

ser att du är inloggad och vaken. Stor kram till dig, och du är en inspirationskälla till att känna hopp om att mitt missbruk ska få ett slut!
Fenixen, som du brukar säga

Malign
ons, 2013-05-08 - 10:07

Är du samma Berra som brukade skriva i terapisnac under Berra 1. Tycker mig känna igen leksakerna?

Berra
ons, 2013-05-08 - 15:33

Kan det nog vara, men vad jag hade för nick kommer jag inte ihåg , men jag vet att jag har varit där och lagt in en eller två inlägg.
Det gänget var betydligt sjukare än jag någonsin varit.

Berra

Berra
fre, 2013-05-10 - 00:22

..i huvudet?

Visst låter det märkligt, men så känns det, brottas dagligen med mina känslor, upp o ner, allt på samma dag, eller med bara timmar emellan.
Vår älskade kisse som inte är våran utan grannens, hon ska flytta, långt härifån, vi fick erbjudandet om att få behålla henne, men frugan emotsatte sig ansvaret.
Jag blev ju naturligtvis väldigt upprörd och det väckte en massa känslor inom mig, gick inte att prata med mig på hela förra helgen, jag förstörde öppningshelgen i stugan för både min och svägerskans familj, jag skämdes men kunde inte rå för det, alls...
Jag är ett med mina känslor, här och nu, kan inte undertrycka dem, och jag kan inte förmå mig att uttrycka dem tillräckligt bra ens för frugan.

Idag tog vi oss en långtur till Stockholm och tittade på de vackra körsbärsblommen som finns i Kungsträdgården, det gjorde mig lite gladare, samt att vi bara satt och tittade på en massa knasiga människor och turister.

Vi gick förbi ett fik och där satt folk i solskenet och kisade mot solen, de hade nästan alla ett glas rose' framför sig, och då tänkte jag på ett inlägg här där någon skrev att det var hennes svåraste problem med alkoholen, rose' och trottoarkafe'erna.

Har försökt sälja våran bil ett tag, och mitt uppe i idyllen ringde den sista och tackade för sig, sjuttsingen också, jag kommer aldrig att bli av med en där bilen,
Blev ledsen och tänkte att jag får väl sänka priset långt under min värdighet, blev lite låg igen, hur får jag igång ringade igen, ändra annonsen?
I huvudet lades det upp en massa nya strategier, jag som hade bearbetat den senaste möjliga köparen med massor av mail och timmar i telefonen.

Det ringde en utlänning igen, och jag tänkte jaha, en prutare som bara är ute efter att se hur desperat jag är,
Jo jag kanske kommer i morgon, sade han, jo man har hört det några gånger, nu.., de kommer sällan...

På vägen hem stannade vi vid samma rose'fik och frugan tog ett glas.....rose', jag nöjde mig med en latte.

Väl hemma i det fantastiska solskenet så bestämde vi att trösta min besvikenhet med att grilla big-time,
Det skulle bli en massa gottigheter på grillen, och efter timmar av förberedelser och jag skulle precis tända grillen, då ringer det på dörren,
Där kom min "prutade" och....köpte bilen, nämen va'f-n!

Så med massor av känslor som har åkt jojo i pallet på mig hela dagen, så känner jag mig helt mosig i skallen.

Glad ,ledsen förtvivlad, hoppfull, arg , förbannad och överraskad, ja allt på en gång...

Inte konstigt att man drack förr, det funkade ju, nu FÅR jag bli mosig i skallen av den rätta anledningen istället, verkligheten.
Inte falsk och suddig, mer skarp och besinningslöst närvarande..

Men frågar någon mig hur jag mår, måste jag ställa dem motfrågan, när då tänkte du mera precist?

JojoBerra

Adde
fre, 2013-05-10 - 05:47

visst känns livet betydligt mera levande med alla känslor ? Att ha förmånen att få känna in livet kan vara ovant men i mitt tycke underbart :-)) Och det blev ju bra till slut !

Berra
ons, 2013-05-15 - 11:12

..uppe i lika många views som när den nollställdes för ett par år sedan på min tråd.
Drygt 44 000 besök och nu 43 000, totalt 87 000 gånger har jag och andra tittat i min tråd.

Det kunde jag ALDRIG ha trott då för lite dryga fem år sedan, då jag lite trevande lade in min första kommentar efter att ha tjuvkikat runt lite i andras trådar, nu känns forumet lite haltande och kanske döende, en våg av inlägg med massor av människor som nu håller på att långsamt sina ut i ingenstans.

Tror ändå att behovet av forumet är minst lika starkt idag som då, men verktyget börjar bli slött.
Men jag ser fortfarande samma bakomliggande funderingar av de nya besökarna som jag då hade.

Jag är väl en knäppgök som envist hänger kvar, jag är ju kurerad och klar för att ge mig ut i livet igen, men kan ändå inte riktigt släppa taget...

Men..jag är livrädd för att släppa taget...om min historia.
En nykter alkoholist är fortfarande en alkoholist, men med ETT förbehåll,
att kunna minnas vad som händer när man förlorar kontrollen, då, nu och framöver.

Att alltid komma ihåg vad som händer den dagen då jag tvekar,
afterworken med jobbet,
rose'vinet på gatukafe't i strålande vårsol,
grilldoften som framkallar ett sug av en känsla (berusningen, som i sin del hänger kvar som en rutin).

Att stå och smacka över ett nytt rödvin, tycka en massa som egentligen inte har någon grund.
Whiskyrejs med grabbarna, försök att beställa den dyraste, mandomsprov?
Att behöva tveka om vilken alkoholhalt ölen ska ha för att jag beräknar när jag ska vara nykter nog för att köra bilen t.ex...

Det är mycket man slipper när man inte längre dricker sin alkohol, jo jag skrev "sin alkohol".
Påtryckningarna sker i grupp, men att ta hand om dess biverkningar sker alltid individuellt.

Och att jämföra sig med andra, det går fetbort, vissa klarar mycket och ofta, andra bara någon enstaka gång per år, och då dricker du mycket mer om du jämför dig med den som dricker bara någon enstaka gång per år, men de flesta kommer att jämföra sig med den som dricker ofta och mycket och då kommer ens egna konsumtion se mindre ut i jämförelsen.

Vi är ju inte dumma i huvudet vi alkoholister, men vi lurar oss själva hela tiden...
Och vi hatar när någon sticker hål på hela våran falska illusion uppbyggd på våra egna lögner.

Det är ett luftslott och vi fördömmer de som ger sig på det och försöker rasera det.
Jag hatade min fru när hon kritiserade att jag drack, idag förstår jag inte varför,
eller jag förstår att det var att jag ville skydda mitt drickande, men inte varför?

Man konstlar till allting när man vill skydda sitt drickande, det bygger upp en massa missförstånd
och aggressioner utan egentlig grund, jo man kan skylla på en massa andra omständigheter som inte har så mycket i själva grundorsaken att göra, tjatig kärring t.ex.

När själva grundproblemet ligger i att det är JAG som står för förändringen, när jag dricker.
Det är jag som förvandlas till det som mina närmaste inte vill ha, snarstucken och elakt fyllo!

Förändringen ligger inom mig själv, ingen annan kan påverka mitt beslut.
Att bli påtvingad sin nykterhet pga av andra är dömt att misslyckas,
den förstår inte fördelarna med annat än att de gör de andra nöjda för stunden.

Men när livet går i motgång eller någon annan stark händelse sker, så tar man till en välkänd tröst.
Vips så är alla fördelarna borta igen, berusningen tar över allting annat.

Varje gång jag ser alkohol så knyter det sig i magen på mig, minnena av ångesten gör sig påmind.
Det är min bästa varningsklocka, och jag vet att jag är allergisk mot alkoholen.

Många skrattar åt mig när jag säger att jag är allergisk mot alkoholen,
men som att de flesta självmord sker i samband med alkoholförtäring t.ex,
mångdubbelt mot de som dör i nötallergi t.ex är det ingen som tänker på.

Ändå får man som alkis alltid skylla sig själv, och man har ju ett val hela tiden...
Val har den som kan bestämma i förväg om den ska dricka eller inte, och när den ska sluta.
Det är inte så mycket valfrihet för en alkie, därför ska den också klassas som en sjukdom.

Min sjukdom kan jag inte självmedicinera bort, den har en mera terapeutisk åtgärd.
I mina tankar väljer jag bort sådant som gör mig illa, ångesten t.ex.
Jag vet att berusningen kan vara underbar, men den kostar för mycket, och då inte i pengar mätt.

Allt har ett pris, välmåendet också, och ibland måste man välja bort saker som gör en ont.
Men ifrån ide' till handling, ja det steget är stort, men inte oöverstigligt.

Allt detta visste jag inte för fem år sedan, då jag startade min tråd på forumet.

Det mesta av nykterheten sker inte i handling, utan i sin självinsikt och lite hjälp av forumet.

/Berra

Grodan
ons, 2013-05-15 - 12:03

Den texten behövde jag. Är nynykter och har orsakerna till varför jag inte ska och inte kan och inte vill dricka ganska färska. Ändå börjar jag redan nu att få tankar på normaldrickande längr fram. Det här kommer att bli tufft, men du och det här forumet är ett fantastiskt stöd.

Ska forumet försvinna - det får väl inte ske?

En gapande Groda.

Adde
ons, 2013-05-15 - 13:06

det är kanon att du hänger kvar här Berra ! Din resa har hjälpt många, även de som aldrig syns här utan "bara" läser i det tysta.
Jag har ju en stor förhoppning om att forumet får vara kvar för jag tror fortfarande på folks goda intentioner fast det ibland verkar väldigt byråkratiskt. Och för att markera vår vilja är det bra om vi kan hålla forumet aktivt inte minst för vår egen skull.