Hej!
Jag är ny här och skulle behöva råd och stöd.
För ett år sen träffade jag en alkoholist igen... Jag fattar inte att jag inte förstod och nu är jag fast, jag älskar honom över allt annat. Jag har i en annan relation varit den typiske medhjälparen, jag har dolt, täckt upp och ljugit. Dit vill jag inte komma igen, men märker att det är lätt hänt.

Vi har nyligen flyttat samman och både han och jag känner oss ganska låsta nu. Dåliga kontaktnät gör inte saken bättre... Det värsta är att vi båda är psykiskt instabila med depressioner i bagaget. De senaste månaderna har min sambo fått panikångestattacker som har lett till att han druckit på natten eller morgonen. När han druckit får han mer panik om han inte dricker får han abstinens. Allt blir som en ond cirkel. Tidigare har han "druckit socialt" och tyckt att han haft kontroll. Nu har det gått så långt att han blivit uppmanad att lägga in sig. Han är livrädd för detta och bortförklaringarna blir fler och fler. Han ska sluta själv, trappa ner etc.

Vad säger ni, går det att sluta när man druckit hela sitt vuxna liv? Vita veckor har inte existerat, verkar det som.
Jag vet inte hur länge jag ska orka, vet att jag måste sätta gränser, men hur?

Miss K

Trivs verkligen här på forumet. Sorgsen och markatta, det är alltid så roligt att få svar från er. Nyttiga påminnelser om vart jag är på väg.

Naturligtvis bör vi diskutera sommaren och våra rutiner. Samtidigt som jag älskar sommaren har jag erfarenhet av flera kalla, regniga, tråkiga somrar med saker som aldrig blir av. Nu lutar det åt att han ska gå på fas 1-3, låter inte så spännande. Svårt att planera in någon resa när allt är så osäkert.

Det med att träffa andra är inte så naturligt för oss, så vi får nog kämpa. Dansen är nog främst mitt intresse, men vi får väl testa nångång. Känns nog som att det mest är jag som vill ha större umgänge (precis som i förra relationen).

Skrivandet tar jag som det kommer. När jag börjar har jag inget speciellt att berätta, men det brukar växa fram nån tråd. Låter nog ganska negativ, men mår ganska bra egentligen.

Kramar
Miss K

Sorgsen

...MissK, att du "mår ganska bra egentligen".

Skriv om det! Egoboost att kunna på tillbaka och läsa om vid tillfällen?
Just att sätta ord på vad som är bra och vad vi gör bra kan kännas motigt.
4e steget är riktigt nyttigt!

Alla har vi sämre sidor och det är så lätt att haka upp sig på sina brister.
Plocka fram och sätt ord på dina positiva i samma utsträckning.
Kanske ett tips passa på om du känner du för tillfället "mår ganska bra egentligen"? ;)

Kram på dig

Miss K

Hej Sorgsen, och alla andra. Ska försöka och bara skriva positivt idag.
Jag har varit långledig i helgen och känner mig nu utvilad. En dag var vi iväg på "musikafton". Det gick bra, jag vågade mig upp och dansa och han höll sig nykter. Jag gjorde ett försök att vara social och lyckades hyggligt. Min sambo är nu ledig ett tag framöver och vi kan umgås mer, vi har en fungerande bil och kan ta oss ut var vi vill.

Ser också fram emot en ledig vecka snart då vi kan fira hans dotters student och träffa hans föräldrar. Då har vi chansen att återgälda lite av deras gästfrihet (de har fått utstå en hel del pga alkoholen).
Jag har åter tagit tag i min diet när jag märkte att det gick tillbaka till det gamla igen. Jag hade gått ner 3-4 kg från början. Nu ska jag ha självdisciplin och tänker inte tillåta mig att bli tjock.

Känns så frestande att flika in små men.....Har du förresten något tips på hur man jobbar mer med steg 4?

Ha en bra dag!
Miss K

markatta

Och kul att ni kommer iväg och kan ha roligt tillsammans också. Jag är glad för din skull.

Träning och kost går ju lite hand i hand, energiförbrukning och energiintag. Att röra på sig gör en också mer kroppsmedveten och jag tycker att när jag har fått rutin på träningen så respekterar jag min kropp mer och känner mer vad som är bra för den. Efter ett hårt pass är man ju inte sugen på chips direkt utan kroppen behöver riktig mat.

Kram

Sorgsen

...läsning MissK,
Låter som ni har en hel del planer framför er.

4e steget har både en bok och ett arbetshäfte som jag köpt på Alanon. Jag har ingen regelbunden kontakt med någon sponsor men jag förmodar att det är ett bra sätt att gå igenom punkterna. Min första kontakt hade jag på anhörigveckan och sen alanon. Jag har varit på möten där det fjärde steget är ämnet. Det är ett steg jag uppfattat väldigt många reaktioner hos alla deltagare.

Om du inte vill köpa litteraturen förmodar jag mycket finns att hämta på nätet.
Någon här som vet?

Lycka till

Miss K

En vecka kvar till semester...Lite rädd för hur vi ska lyckas sysselsätta oss 3 veckor. Min sambo har fortfarande inget jobb och det blir nog svårt att hitta något innan hösten. Vi sticker ut på utflykter ofta eftersom vi lätt blir rastlösa hemma.

Jag längtar efter omväxling, skulle gärna flytta härifrån. För många år på samma ställe. Vågar jag verkligen satsa på ett nytt boende? Min sambo kan tänka sig flytta, men har inte så bra ekonomiska möjligheter. Jag vill gärna att vi köper något gemensamt, gärna nära havet. Skulle kunna sälja min lägenhet. Är samtidigt livrädd för så stora förändringar. Synd att det är så svårt att hitta bra hyreslägenheter.
Sen är det kanske inte så klokt att flytta innan vi vet var han kommer att jobba. Jag står på gränsen till att ge upp mina jobbytartankar. Känner mig så feg, vågar inte heller ta tag i kontaktskapandet.

Nu vet jag att jag låter negativ igen. Kan bero på att jag slutat ta mina tabletter... Vaknar klarvaken allt tidigare på morgonen och tankarna surrar. Är i alla fall stolt över att jag slutat.

Det går bra annars för min sambo. Kontakten med föräldrarna är bra och ett av hans barn ska vara här ett par veckor. Snart ett halvt år utan A! Tiden går fort och jag börjar glömma hur det var förut.

Sommarhälsningar
Miss K