av mulletant

Försöker skapa en ny tråd. Min andra. Den första skapade jag för knappt ett år sedan efter att ha skrivt i andras trådar ett tag. Ska kolla om jag lyckades:) / mt

mulletant
tis, 2013-07-02 - 21:51

tillägga att det är första gången, tror jag, som jag gör en tillbakablick i en positiv känsla. Jag har gjort ett antal återblickar vid "årsdagar" av olika händelser - men då har det varit svåra saker jag haft behov att bearbeta. Så skönt och befriande att göra en lycklig tillbakablick. Renodlat lycklig. Mg är hemkommen från sitt möte, lycklig också han - med ros och gratulationskort.

Man kan förändra sitt liv! / mt

vill.sluta
ons, 2013-07-03 - 15:06

Återigen visar du på det självklara.
Idag kom ett dystert besked, våra bästa vänners äldsta sion, 19, har dött inatt.
Tabletter och alkohol I kombination.
Detta får inte ske mina.
Närvarande och körduglig ALLTID!
DU är en ängel M.t
Tack för att du finns/A

Framtidsdrömmar
lör, 2013-07-06 - 18:52

Skickar en stor sommarkram till dig också. Sköt om dig!
Kram

mulletant
mån, 2013-07-08 - 09:02

i varierande väder; lagom vind och kuling, solsken och moln. Firat bröllopsdag, den trettiosjätte, och påmindes om att det är precis 2 år sen jag var och tittade på den sista lägenheten... på bröllopsdagen:) Han var inte så glad då - och inte jag heller. Nu kan vi "skratta i bedrövelsen" och dela svåra saker som varit... Jag insåg i hamnen när han gick på ett ärende att det helt säkert varit en situation som möjliggjort en (extra) öl eller GT - och visst var det så medger han direkt. Jag förstår nu något av att en alkoholist inte kan lura en "kollega"...

Även denna äktenskapets årsdag inrymde komplikationer... oväntat hårda vindar, sprättvatten, ytterst komplicerad angöring i blåsig hamn och maten på hamnrestaurangen hade sjunkit i kvalitet... men va fasen... Allt ordnade sig - eller vi fixade det:)

Mannen har funnit en ny metafor som gör att han känner en ny "årsdag" 1.7 även detta år. En insikt på djup symbolisk nivå som jag känner att helt kan dela och förstå.

Aldrig har jag varit så nöjd med livet som nu. Så är det bara. Lycka. / mt

vill.sluta
tis, 2013-07-09 - 12:45

Jag har besvarat och förklarat., dag 9 idag då.
Varmt och härligt, äter god vattenmelon.
Livet är gott.
Sommaren är verkligen här.
Härligt, önskar dig en super härlig sommar.
Har sagt det förr säger det igen.
-Du är bäst!
/A

mulletant
sön, 2013-07-14 - 09:42

är bäst! Hoppas det blir så här på forumet igen.
Mitt liv har varit fyllt av barnbarn hela veckan. Full fart, skratt och gråt, skoj och stoj.
Vi har det fint :)
Ta väl hand om dig och de dina A - och alla andra som läser.
Sommarkramar! / mt

mulletant
tors, 2013-07-18 - 07:27

det tredje året med nykter man och det inne på andra året med av-egen-vilja-nykter-man som går på AA... är livet bättre och ärligare än kanske nånsin. Det som händer är att jag tvingas möta mig själv, mina behov och önskemål, på ett nytt sätt. Och det är bra.

Fortfarande läser jag här men alltmer sporadiskt och behovet att skriva har minskat påtagligt.

Under min tid, drygt 2½ år, här har det alltid funnits de som skriver och svarar kontinuerligt och på det sättet "bär upp" forumet. Jag ser några sådana nu - hoppas ni håller taget och hoppas forumet får ett nytt uppsving när semesterperioden är slut. Tyvärr lär det behövas.

Min "närmaste" forumfamilj är i det närmaste upplöst här och jag är tacksam för att jag känner att jag kan stå på egna ben nu. Innerligt tacksam är jag för att ni/de fanns den tiden jag behövde er/dem som mest! Sorg, sorg känner jag för dem som föll av... här på forumet handlar det faktiskt om liv och död. Och livet är det liv som endast jag själv har makt över. / mt

santorini
tors, 2013-07-18 - 07:46

Du kan verkligen formulera känslorna. Så bra att det bara blir bättre och bättre för er. Jag känner också likadant, från andra sidan, missbrukarsidan. Sen det där med skrivandet här. Jag tycker naturligtvis det är viktigt och bra att vi som "lyckats" finns här och kommenterar och stöder. Men samtidigt är det naturligt att vi vill gå vidare med vårt liv bortom missbruket när vi känner att det är passerat. Ett helt annat liv som vi hittat. Viktigt att aldrig glömma var man kommer ifrån men ändå, jag vägrar ha alkohol i min identitet. Ingen nykter alkoholist är jag utan jag vill inte ha alkohol längre. Det känns verkligen som mitt eget val nu.

Jag ser många på god väg att lyckas och ber er att hålla ut. Det blir bättre och det är värt att kämpa för.

mulletant
mån, 2013-07-22 - 09:40

att det går så bra för dig och tack för vänliga ord. Tack också för ditt tips om filmen Flight (för rätt länge sen) - vi såg den häromkvällen. Starkt om missbrukets och förnekelsens makt. Slutet på filmen kändes som det enda rätta.

Livet fortsätter med nykterheten som en naturlig del. Jag är glad också för egen del att det blivit självklart att inte dricka alls. Vi dricker alkoholfria eller 0,5-viner ibland oh det har inte varit några bekymmer. Jag är väl medveten om att det inte är lätt för mannen alla dagar men jag är trygg i att han tar hand om det.

Tacksam, tacksam... är jag. Häromdagen, när jag och andra klagade lite på vädret kom jag ihåg en gammal Eva Dahlgren... Egoism. Helt rätt, jag njuter och tar till mig allt jag har och har hellre än mycket annat http://www.youtube.com/watch?v=cfi7wFO3iyU / mt

markatta
mån, 2013-07-22 - 11:56

Håller med dig. Är också glad över att jag själv numera inte dricker alkohol och att det nu börjat kännas som en självklarhet. Fortfarande vill folk veta varför jag inte dricker (ska du köra bil? äter du penicillin? är du gravid?). Jag har tröttnat på att många inte bara kan acceptera att jag säger nej tack, utan att de även nästan kräver en förklaring. De senaste gångerna har jag skitit i att vara finkänslig och inte förstöra stämningen och bara svarat att jag har sett så många människor i mitt liv som har haft problem med alkoholen att jag inte är det minsta sugen. Sällan kommer följdfrågor på det och jag tänker att om de själva då känner sig dömda så får det stå för dem.

Jag är stolt över mitt val och även om jag inte var någon storkonsument så tycker jag att det är en skillnad. Hade jag "bara" druckit tre glas vin en fredagskväll så hade jag känt mig bakis på lördagsmorgonen. Nu går jag istället upp tidigt på helgen och går ut med hunden medan resten av stan slumrar. Jag tar tillvara på livet på ett annat sätt.

Önskar dig en strålande dag!

mulletant
ons, 2013-07-24 - 07:05

olika situationer där jag blivit förd bakom ljuset, där mannen druckit bakom min rygg... Stundvis kan jag verkligen känna att jag blivit bedragen. För en tid sen frågade jag honom i en gästhamn om toabesök, föra sopor o dylikt och jovisst – det har varit tillfällen till att fylla på. Under ett besök i en semesterstad för några år sen gick han för att köpa smörgås. Helt utan misstänksamma avsikter gick jag för att möta honom och visst mötte jag honom - på hotellets uteservering med en öl. Ett antal ”ärenden” i hemmet, typ hämta in ved, avslöjade jag ju under tiden det pågick.

Vi talar om detta ibland nu – han konstaterar att det han gjort inte kan göras ogjort, att han förbrukat mitt förtroende i olika avseenden och att det enda han kan göra är att leva ärligt framöver. Det räcker för mig. Det jag kan känna när insikterna ibland svider till är hur ... ... ... söker det ord som känns rätt, hur dum?, blåögd?, naiv?, oskuldsfull jag varit. Godtrogen... ja. Trots att jag liksom visste... men det är svårt, kanske omöjligt, att inse styrkan i suget och omfattningen av smygsupandet så länge det pågår i den formen. Jag ville så gärna tro – vilket också kännetecknar många inlägg från medberoende på forumet. Vill så gärna tro. Och jag tror att ingen annan kan förmedla insikten, alla måste slå i sin egen godtrogenhets botten, göra den smärtsamma insikten att så länge flaskan är den närmaste vännen, närmast hjärtat, blir den andra levande partnern nummer tre och ofta ett störningsmoment.

Jag skriver det här i första hand för min egen skull, för att forma och fästa tankarna, men också för eventuella andra som läser. För att förmedla min erfarenhet av lögner och svek och insikten att läkningsprocessen är lång. Att det kommer flash backs... Jag betonar att det är en läkningsprocess – och den inleds inte så länge sveken pågår. Jag förstår från insidan, så att säga, att många relationer brister även om missbrukaren blir nykter. Det behövs ett Jag och ett Du för att bli ett Vi – som Lelas brukade hänvisa till att hon lärde sig på anhörigkursen. Så är det, och det är ingen snabb och bekväm resa. Men det går. Man kan förändra sitt liv.

Jag tackar mig själv för att jag tog hand om mitt liv! Jag tackar mullegubben för att han valde och hade styrkan att lämna missbruket! Och jag är innerligt tacksam och lycklig över att vi hittat tillbaka och utvidgat området ”vi”. / mt

Mammy Blue
tors, 2013-07-25 - 17:02

Tack för fina ord i Markattas tråd, de värmer, plus att jag känner att jag är på rätt väg i kommenterandet i trådarna. Det här är ju verkligt känsliga ämnen, väldigt viktigt att väga sina ord på guldvåg. Tack för stöttningen!

Ang ditt inlägg om dej, Mullegubben och lögner så känner jag självklart igen mej själv i honom...
Kram!/MB

markatta
mån, 2013-07-29 - 00:49

Kanske inte filmtips direkt men du nämnde den så jag kollade upp den och oj, jag bölade som en bebis.
Trovärdigt och för mig igenkännande av att växa upp som barn till en alkoholist. Tror faktiskt aldrig jag tidigare sett en film som skildrat det så bra, allt från att som vuxen tvångsmässigt rätta till mattan så att den ligger i en exakt rät linje till de där nästan kalla, föraktfulla ögonen när hon pratade med sin mamma. Starkt.

En förälder har jag förlorat till missbruket utan möjlighet till försoning, förutom hos mig själv då. Men en har jag kvar och när jag såg filmen kände jag, förutom sorg, även tacksamhet. En sådan enorm tacksamhet över att min pappa är nykter idag och att vi har kommit så pass långt i att släppa på skuld och skam och lyckats skapa en faktisk fungerande vuxen pappa/dotterrelation. Det är ingen självklarhet utan ett resultat av att vi båda jobbat hårt på olika plan. Någon här på alkisdelen av forum har tipsat (för andra alkisar som funderar på att dricka) att "spela filmen från början till slut". Jag tänker att vi medberoende också kan göra det. Tidigare tänkte jag mig att något i stil med Svinalängorna var oundvikligt men nu, i relation till min pappa, när jag spelar filmen från början till slut så slutar den faktiskt lyckligt. Det är häftigt.

Kram