Hej alla härinne!
Har suttit och läst och läst men tänkte att nu är det dags att skriva något själv. Har alltid haft svårt att tackla alkohol har alltid blivit fullast på fester. Sedan har jag bott utomlands i flera år och det var mitt drickande började på allvar. Jag kunde ju handla det i mataffären. Perfekt tyckte jag då.. Nu bor jag i Sverige igen men har fortsatt dricka. Kan dricka två flaskor vin på en kväll. Dagen efter mår jag dåligt med ångest etc. Jag vet att jag aldrig kan dricka normalt vad det nu innebär. Idag är jag bakis men har bestämt mig för att sluta dricka, orkar inte mer. Råd tips och hejarklack mottages tacksamt Är bara 35 och känner att jag kan inte slänga bort mitt liv såhär.

till hejarklacken :-)

Att få surfa runt forumet och upptäcka likheter med andra är guld värt och man ser att man inte är ensam. Jag trodde ju ända fram till min behandling att jag var helt djävla knäpp som inte kunde fixa ett enda glas (ja, eller klunk dårå på slutet !) Idag vet jag ju att ett enda glas är för mycket för mig medan hundra glas är för få. Jag får inte ta det första glaset får då bär det åt helvete igen.

Häng kvar här och sök stöd och hjälp från alla här !

Lollysan

Tack för snabbt svar! Jag vet att det kommer att bli tufft har försökt förr.. Men nu attans ska jag klara det! Ska hälsa på min syster och de är inga stordrickare så där kan jag säga att jag inte vill ha utan att behöva förklara mig. Och jag blir väldigt sällan full med andra människor. Bara när jag dricker själv och då dricker jag för fem personer

Panodia

Jag har precis samma historia som du...

Välkommen hit, vågar jag mig på att skriva, även om jag själv bara är på dag 7.

behöver väldigt sällan förklara mig. Ofta räcker det med ett nej tack. Och jag hade också det sättet att kröka på, helt ensam på min kammare. Jobba, söp, sov..........det blev jobbigt med det sättet att leva.

Ett bra sätt som hjälpte mig mycket i början var att lova mig själv på morgonen att just idag ska jag inte dricka oavsett vad som än händer. På så sätt lades dagar till varandra och jag kunde förändra mitt liv.

Lollysan

Adde: jag tror faktiskt inte heller att jag kommer att behöva förklara mig, det är bara ett av mina hjärnspöken som säger att jag måste. Man behöver inte förklara allt för alla det glömmer jag gärna bort.

Panodia: va duktig du är! Sju dagar är jättebra! Ska försöka göra som Adde skriver att bestämma sig på morgonen att idag ska jag inte dricka.
Annars är jag mästare på att bestämma att imorgon slutar jag dricka, börjar ett nytt etc . Men den morgondagen kommer aldrig...
Hade en Bib hemma som jag hällde ut i vasken. Så när jag kommer hem på lördag så finns inget drickbart hemma och systemet kommer att vara stängt . Känner nästan paniken för det nu! Men jag är glad att jag gjort så jag vill inte dricka mer!!!

förändring

Hej! Jag är också ny här, har varit utan alkohol i 4 månader. Känner så igen mig i det du skriver, om att få panik att veta att det inte finns ngt där när man kommer hem, och att systemet är stängt.. När jag fick, och får tankar på att dricka så måste jag ha något som bryter tanken. Min tankebrytare är att noppa ögonbrynen, och nu har jag snart inga kvar, så nu har jag börjat på benen.. Låter kanske dumt, men det känns tröstande för mig på något sätt.. Håll ut en dag, och en till, och en till!
Kram
/c

Spes

Jag är relativt ny här men har läst i trådar i ett par år.
Just nu så är jag ej nykter men det är såklart mitt mål.
Det där med att noppa benen var något nytt, något som fick mig
att le men jag behöver nog annat till tröst, vet dock inte vad
jag ska byta ut alkoholen med. Tränar gör jag, jobbar heltid
och pluggar halvtid. Ibland tror jag att det är det som är mitt problem
att inte våga koppla av, eller klara av det. Jag har fullt upp och sedan
är det vinet som varvar ned mig och gör mig lugn. Tyvärr blir det dock mer
och mer och på senaste tiden även whiskey, huva! Inte gör jag bort mig
på fyllan och inte blir jag direkt bakis, men hur mår min kropp???
Men grattis på er till era vita dagar, jag ska komma i kapp!

Lollysan

Klarat första dagen puh! Men jag skulle ljuga om jag sa att jag inte tänkt på alkohol. Satt på tåget och helt plötsligt slår det mig att säkert säljer vin på tåget! En nano sekund tänker jag hurra! Men sedan kommer förnuftet och nej jag köpte inget. Dag 1 avklarad ☺

Mammy Blue

att ge dej själv en klapp på axeln när du går och lägger dej nykter. Att berömma sej själv när man gjort det bra är mycket bra för själen och självförtroendet. Att sista tanken innan man somnar är "jag kan, jag vill och jag ska" kan betyda att man vaknar med samma inställning.
Kram!
/MB

Lollysan

Dag två snart klar. Inga problem än det är för att jag inte är hemma utan några dagar hos syrran. Det riktiga provet börjar när jag är ensam hemma.

christa

Blir glad och beundrar er alla här, ni har styrka och mod som berättar om er situation och vill förändra....!Jag är vän med en kille och dessutom kär i honom, tror jag blivit medberoende mot min vilja, vi har kännt varandra ganska länge, i början var jag ganska tuff och sa ofta vad jag tyckte, han blev sur och irriterad och hämnades och ville inte ses,nu har hans drickande eskalerat och jag känner mig maktlös och väldigt ledsen...vill ju att han ska må bra och leva,han sitter hemma själv bland flaskor och burkar ,säger att han vill förändra...men dricker mer och mer!Vad ska jag göra?Hur kan jag hjälpa bäst?

Lollysan

Usch det är svårt det där för man måste vilja själv! Jag har även jag varit medberoende och vet hur maktlös man känner sig! Jag har provat att sluta dricka innan men inte riktigt velat sluta helt. Det har jag nu äntligen förstått att jag måste och jag vill! aldrig mer dricka vin. Jag har alltid innan tänkt att jag har inte problem jag kan sluta när jag vill men det kan jag inte! Jag kommer säkert att få bakslag på min resa men jag ska fortsätta kämpa! Nu är dag 3 snart över och ingen droppe alkohol än. Men som jag skrivit innan den riktiga kampen kommer när jag är själv i min lägenhet.
Upplever att jag är trött som jag läst är vanligt och lite deppig eller allt känns lite meningslöst men men det blir nog bättre det också.

Christa !! Tala om vad du hör ser och känner, din personliga uppfattning utan att anklaga. Och gör upp en bestämd plan hur DU ska göra om det inte funkar och håll dig till den !
Fortsätt skriv men du kanske ska byta till anhörigdelen på forumet ?

egna val brukar vara en ovan upplevelse när vi går ut i nykterheten. För mig var det en befrielse att känna att jag hade en egen styrning på mitt liv. Att göra mitt val på morgonen och sen gå till sängs med en tacksam tanke för ännu en dag i nykterhet är värt jobbet !

christa

Till anhörig delen nu Adde:), tack för rådet, skönt att skriva och få svar från medmänniskor som upplevt/upplever detsamma som jag:).Det ger mod och styrka, när man känner sig förminskad, misslyckad och ensam. Ditt svar fick mig också att börja fundera över min plan, och hur den skall se ut för att jag ska klara av att hålla mig till den! Glad över ditt raka och ärliga svar. Kram.

Lollysan

Klarade fyra ynka dagar direkt jag kom hem drack jag mig ordentligt berusad! Mår som jag förtjänar idag... Känner mig så misslyckad! Det är som om jag inte alls styr över mig själv fast det vet jag ju att jag gör. Jag bestämde mig för att dricka igår... Var så stolt över mina nyktra dagar! Jaja på det igen . Semestern är slut börjar att jobba imorgon. Det känns bra har fått nya tider och börjar numera sju nästan varenda dag. Så jag har slagit in i min skalle att då går det inte att dricka för det orkar jag inte dagen efter. Ska verkligen försöka leva efter det! Och så tillbaka på ruta ett idag är det dag 1 utan alkohol. Glad att det är en söndag.

LillPer

4 dagar är bättre än inget. Jag blir glad när jag kommit dit nästa vecka! För mig är det också dag 1 idag och jag känner mig också låg men hoppfull inför framtiden, kära Lollysan.

Vi tar varann i hand och kör på härifrån denna söndag den 4 augusti. Jag hade bestämt mig igår för att inte dricka på lördagen, men så blev det middag på stan och lite fördrinkar innan det, och öl o vin till maten. Dyrt, och dåligt mår man ju bara dagen efter.

Jag är också glad att det är söndag.

Kram på dig!

LillPer