Jag är ny här och försöker sluta dricka. Har försökt sluta hundratals gånger tidigare men lyckats hålla upp i sex veckor som mest på 15 år. Kan tillägga att jag är 32 idag och har insett att jag gör bort mig stup i kvarten, missar jobb, kör plugget i avgrunden, sabbar mina kärleksrelationer å ber personer jag gillar fara å flyga. Inbillar mig att jag inte alls är så här hemsk egentligen, har aldrig gjort något av ovanstående i nyktert tillstånd i alla fall. Har ett stort hinder när det gäller att sluta dricka; jag är fullt övertygad om att jag aldrig kommer att träffa någon att bilda familj med eftersom allt umgänge bygger på att festa och gå ut. Går man ut nykter eller bjuder någon på dejt och tackar nej till vinet så är det ju som att säga: Hej jag har problem, så känns det ju i alla fall. Ni som slutat dricka, är det någon som gått på dejt och tackat nej till vinet? Gått ut nykter och försökt hitta nån på krogen? Hur har det gått? Vill inte tycka synd om mig själv men det är så förbannat svårt att sluta dricka när man inte har någon partner eller vänner som vill hitta på nåt nykter!

viktoria

Har inte tänkt på det ur det "träffa någon-perspektivet". Men det jag upptäckt efter snart två års nykterhet är följande: Jag tänkte som du (fast inte i partnerletarsyfte då) att hur ska jag kunna träffa folk och umgås när alla andra festar? Men nu ser jag ju att det finns massor av människor som inte alls fokuserar på festandet och alkoholen på det viset jag alltid gjort. Dessutom såg ju naturligtvis min verklighet ut så som att "alla gör..." just för att jag valde att omge mig med likasinnade, att de där andra fanns det märkte jag aldrig ens. Det tog ett tag in i nykterheten innan jag faktiskt såg det, men det finns massor av människor där ute som gör på ett helt annat sätt. Och ja, dom finns på krogen också. Dom har jag väll aldrig stött på då jag själv drack, för jag kan ju tänka mig att de inte varit speciellt intresserade av att komma fram till just mig, av solklar anledning: D
Du ska se att det löser sig, dessutom kommer du ju dra till dig en helt annan typ av människor, sådana som kommer att passa in i den livsstil som du vill ha fortsättningsvis.

Faktum är att det är mycket bättre.

Jag hade exakt samma tankar som du, och liknande bakgrund med krogen, krogragg och dejter på restauranger, nattliv och barer.

Första trevande dejterna jag hade nykter bokade jag in på en vardag, då är det ju lite naturligare att inte dricka.

Döm om min förvåning om hur trevligt det är att lära känna en ny människa nykter!?!? Hade ingen aning om det!

När det var dags för dejt nr tre, en fredag hemma hos henne, så sa jag bara nej tack. Jag var orolig för hur hon skulle tolka det hela med hon verkade inte bry sig.

Faktum är att dels är det så otroligt många människor där ute som faktiskt inte bryr sig, och så många som du vill lära känna som inte har den relationen till alkohol. Bryr dom sig, så kommer det uteslutande handla om deras förhållningsätt till sitt eget drickande.

Och sen det bästa, dejter nu för tiden, nykter oasvett vardag, helg, fest eller trädgårdsarbete, är de bästa dejterna jag upplevt i hela mitt liv. Det överskrider på långa vägar det jag trodde var det bästa i livet, krogen och människor.

Faktum är att det är människor som är värdet, oavsett om man gör det i ett stökigt nattliv eller på ett fik, eller på skogspromenaden.

:)

gör om gör rätt

bra poäng viktoria, antar att man är så felprogrammerad i huvet att man inte tänker på alla runt omkring som gör nåt förståndigare och sundare av sina helger och kvällar. När jag tänker efter är det dessutom nästan alltid jag som tar initiativ till festandet. Gillar att träna å e lite av en naturnörd men e ganska sällan jag tar initiativ till det, ölen tar ju upp all min tid så de får bli att försöka hitta nya vänner (å kanske nån kärlek med tiden oxå)som gillar att göra sunda saker. Ja de finns nog en ganska uppenbar anledning till att de som har sundare vanor inte dras till nån som jag, som alltid e fullast på stället, när jag vänder på det så skulle ja inte heller dras till det.

viktoria

Japp, jag har också varit fullast på stället ett antal gånger. Har blivit förvånad över hur många jag numera träffar på då jag (iofs sällan) går ut nu för tiden, som verkar nästan helt nyktra, druckit ett glas vin eller en öl bara. Dom finns, och det är rackarns trevliga gossar oftast ; )

Dennis_s

En numera nykter alkoholist med beroendesjukdomen. Jag har inte haft problem att få kvinnor, men det jag har haft svårt med istället är att inte låta beroendet styra relationerna. Jag får upp kontakten med dem lätt, men när känslor börjar komma in i bilden känner jag som med alkoholen att jag bara vill ha mer och mer. Och snabbt ska det gå annars får de va. Jag upplevs som en gentleman med många goda kvalitéer men jag låter beroendet styra relationerna innan de ens hunnit bli mer seriösa. Jag har inte hittat min off knapp där ännu. Jag lever sunt i mångt och mycket men jag måste va känslomässigt störd för jag har svårt att uppleva känslor som något naturligt och vill bara fly genom alkoholen när de kommer upp. Blir god vän med många kvinnor iaf, även om jag gärna skulle hitta en livskamrat och jag vet ju några som vill ha mig. Men så tänker jag att nej, jag vågar inte säga sanningen när frågan väl ställs om jag tycker om dem mer än som vän. För jag känner att beroendet dyker upp till ytan direkt som att trycka på en knapp. Och jag förblir istället bara vän med dem jag dejtar.

Gbgtjej73

Hej!

Är så ledsen. Är fräsch 43-årig kvinna med bra jobb etc. Är bara att jag hela tiden pajar alla mina kärleksrelationer hela jävla tiden pga smsar knäppt på fyllan. Jag ringer aldrig längre till kille efter vissa klockslag pga vet är farligt men sms är mer flytande. På ett halvår har jag förstört tre el fyra "på väg att bli" förhållanden pga så mkt idiotiska sms och mail att man bara vill gråta. Ni och jag vet ju att det är skit, ej betyder något. Men varför fortsätter man göra så här? Skriva konstiga saker, skrämma bort fina killar och lida av ångest efter. Har sådant självförakt pch förnekelse är stor. Skulle så gärna vilja ha en vän i denna sits, någon som förstår och kan hjälpa mig. Är så ledsen och trött på mig själv och alla minnesluckor. Vet ej längre vad som hänt och vad jag drömt. Vill ju bara ha lite kärlek.

Saltcity

Så många bra svar här redan, kan bara hålla med. Låt inte detta bli en anledning att dra ut på eländet, det blir inte lättare att sluta med tiden. Om alkohol är bra på något så är det att förstöra relationer.

Och skulle jag få på dejt idag skulle jag vara väldigt vaksam på hur personen drack , och troligen föredra att dejta nykterister.
Eftersom jag levt ihop med en alkoholist och själv utvecklat ett beroende har jag sett båda sidor tillräckligt för att inte underskatta dess makt.