Hej alla,

Jag har läst inlägg här till och från i ca 1,5 år. Jag bestämde mig för att sluta dricka förra året innan semestern och höll mig i några veckor, sen ändrade jag mig och tänkte aldrig inför barnen...efter ett tag ändrades den regeln också och här sitter jag i samma situation som då fast lite värre ändå.

Mitt äktenskap är på väg åt pipsvängen då jag på fyllan tyckte det var ok att vara otrogen och nu när sanningen kommit fram och frågan "var det värt det?" dykt upp så är svaret givetvis NEJ! jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde.
Känner mig så äcklig och värdelös, det värsta är att jag kan inte bemöta min mans sårade känslor utan är helt iskall och avståndstagande. Så blir jag alltid när jag vet att jag gjort fel...så feg och barnslig är jag.

Nu känner jag (igen) att jag måste göra något åt mitt destruktiva drickande innan jag förlorar min familj, för hur mysigt jag än må tycka att det är att ta ett glas vin då och då (läs många glas vin, ofta) så är det inte värt det! Mysigt är det ju inte heller, tanken på att ta ett glas vin till maten är mysig, men så blir det sällan. För när första glaset är tomt då vill jag ha mer. och mer. Ångest.

//FB

FylleFia

Hej och välkommen hit Flora Blåklint. Vilket vackert namn. Mitt förslag är att du dammsuger sidor och trådar och tar till dig kunskapen. Inget tycks vara nytt här och skam inför varandra är det ganska låg nivå på. Javisst ibland skäms man, men får sedan ett svar om en tusen gånger värre resa. Ja, inte ska man jämföra så...men det är skönt att inte vara allena. Känner delvis igen mig i ditt äktenskap. När jag var som mest nedsupen kunde jag också ta till kall och avståndstagande. Inget spelade längre någon roll. Jag ville bara få hinka nästa promille i fred. Då betydde inget annat något och alla genvägar var ursäktde.

Nu har jag kommit lite längre. Mannen är inte längre ett monster som hindrar mig. Jag är inte längre en slav som inte kan tänka själv. Tufft? Som fan Flora Blåklint men jag har inga allternativ. Kanske har inte heller du det? Då är det en bra idé att hänga här. Har som sagt fått massor av hjälp. Hjälp jag kanske inte alltid har uppskattat men dock sugit i mig. Pröva det! Välkommen!

Fia

Flora Blåklint

Hej Fia,

Tack för välkomnandet:)
Ja, jag läser och läser, finner stor tröst i att veta att jag inte är ensam. Jag har inga alternativ, jag måste lägga ner, annars kan jag sitta med min BIB och mysa, helt själv utan vare sig vänner eller familj...Är bitter just nu, men hoppas och tror att ljusare tider väntar. Kommer hänga mig kvar här, bittra av mig vid behov haha

Flora Blåklint

På fredag är det fest, en fest som jag verkligen sett framemot. Jag har bestämt mig för att gå, men jag ska vara nykter. Ojoj. För att gardera mig har jag sett till att jag måste vara körduglig kl 7 på lördagsmorgonen. Lite fegt, men känner att jag behöver en ursäkt för att inte dricka...så så får det bli.

Det var allt just nu...styrkekramar till alla som behöver det.

Proffset

Du garderar dig genom att lova vara körbar. Hallå, ringer det en klocka eller?

Visserligen en bra anledning, men själva grejen borde få dig att tänka till lite.

Du kan få en styrkekram tillbaka, men det bästa vore om du lät bli att skaffa anledningar till att vara nykter, för det gör bara att du kommer att gå "all in" när du inte har någon anledning att vara nykter.
Egentligen tror jag att ingen som har sökt sig till det här forumet klarar att dricka, allra minst jag själv - vilket jag gång på gång bevisar för mig själv. Känns bra en stund med öl/vin, sen kommer tankarna på morgondagen - vilka kan förskjutas bort genom ett par glas till.

Kallar mig för proffset, för jag har slutat så himla många gånger, typ en gång om dagen. Även längre perioder, som 6-8 veckor. Pinsamt.

Är inte nykter när jag skriver detta. Tre glas vin, en starköl och fem 3,5:or. Det räcker för att få mig ur balans i morgon.
Som tur är så kör frugan barnen till skolan och jag får som vanligt inget vettigt gjort. Är ganska less på kampen. Kråkan kraxar "drick" på min axel. Jag dricker, känner mig nöjd, vill ha mer ändå eftersom det blir så skoj. Dan efter är det dock inte lika skoj - fram tills all bilkörning och måsten är avklarade - då kan man nog tänka sig att ta en öl för att stilla behovet. Sen kan man inte stoppa igen.

Måste bli en ändring på detta.

Svävade ut en aning där, men iom att du övht har sökt dig till forumet så borde det ringa en varningens klocka.
Kan du inte fixa det själv så be om hjälp. Kanske har du någon i din bekantskapskrets som har liknande problem?
Om du funderar på dina vänner och tänker att den där personen dricker väldigt mycket/ofta så är det med största sannolikhet en själsfrände. Rafsa lite på ytan om drickandet så ska du se att ni förmodligen är mer lika varandra än du kanske tror.
Har själv flera såna vänner, men vi har en tendens att inte vilja sluta att dricka helt, för vi klarar det. Not. Nuff said. I'll be back och under tiden så kan du fundera lite till på om det är värt att dricka eller inte.

/ F