Igår hittade jag hit, och idag är jag redo att skriva! Jag behöver kort och gott hjälp.
Min man är periodare, och är just nu inne i en ovanligt lång period. Det här är sjunde dagen. De senaste två dygnen har vi inte sett varandra utan bara kommunicerat via sms, eftersom han "inte orkar med någon annan än sig själv". Jag fick då ett sms som löd: "Skäms och kommer inte hem ikväll". Han sov i bilen på en parkering någonstans fick jag sen veta. Jag försökte få honom att komma hem mot att jag skulle sova borta - så att jag ändå visste var jag hade honom. Och mycket riktigt, efter en natt i bilen (i oktober) så nappade han på det förslaget. Som tur är har jag bra pris på hotell pga jobbet...
Idag kommer nya sms, han mår jättedåligt och behöver en natt till ensam. Vad fan gör jag nu? Han skriver att han inte supit sen i morse, och att han har det som värst just nu. Men vad fan ska jag göra, hur vet jag att han inte bara ljuger? Himla praktiskt att jag är borta så att han får dricka i fred. Det känns som att jag bara underlättar hans drickande hur jag än gör. Det är väl det som medberoende handlar om gissar jag.
Ska väl även tillägga att han är en "hemma- och ensamsupare". Då det här pågår (i snitt ca 3-4 dagar i mån) ligger han i soffan framför tv:n och sover, gömmer vin/sprit och dricker i smyg, pratar knappt med mig (fyllelogiken säger nog att om han skakar/nickar på huvudet istället för att prata så märker jag inte att han låter full), låtsas åka till jobbet jättetidigt på morgonen och åker hem igen när jag åkt till mitt jobb.
Själv är jag på helspänn och sover dåligt, ligger och lyssnar efter var han är - i vilket rum har han gömt spriten denna gång? Jag letar och häller ut, gråter, skäller, tjatar, ignorerar. Inte direkt by the book.
Hur kan jag hjälpa?? Genom att hålla mig undan..?