Hej Allihopa jag är ny här..
Jag använder mig av ett anonymt namn.
Vet snart inte vart jag ska vända mig
Min pappa är Helg Alkoholist.
Allt började för många år sen men i lagom mängd.
Det blev allt mer tättare och tättare ju mera åren gick.
Min pappa och min mamma bråkade mycket och min pappa flydde lite ifrån henne genom alkoholen.
Allt förändrades när min mamma blev sjuk i cancer..
Han drack allt mer och mer vilket vi barn tyckte var förstående i den situationen.
Men när min pappa började ta ut passions dagar började han även dricka redan på torsdagen då han viste han var ledig på fredagen,
Fredagen blev även till lördagen och i bland på söndagen.
När han vet att han jobbar sköter han sitt drickande.
Men hans humör under vecko dagarna förändras när han inte dricker alkohol han drar sig undan ifrån oss och blir lätt irriterad.
vi känner oss utanför ifrån hans liv.
Min mamma gick igenom sin cancer i vårat hem. Då hennes önskan var att få dö i hemmet accepterade vi denna önskan,
Då jag bor hemma var det bara jag och min far som tog hand om min mor, vi matade henne vi hjälpte henne på toalleten,
vi satt och höll henne i handen medans hon skrek av smärtor och sprutor av morfin, det har inte tagit lätt på varken mig eller min far,
jag tog den värsta smällen att sova hos henne varje natt i 4a dygn sov jag 16 timmar tills det 5 dygnet föll jag ner av utmatning och onda smärtor i bröstet, hade alltså suttit vaken med energi drycker kakor och godis som hjälp.
Detta ledde till att läkaren tvinga min pappa ta mer ansvar då inte min kropp klarade av detta fick även han sitta och vaka.
Min mamma dog i slutet av Feburari 2013 det är alltså ( snart 10 månader sedan min mor gick ifrån mig )
Jag har tidigare förlorat min biologiska pappa i hjärt-attack.
Vilket jag då menar är min plast pappa som är alkoholist
( min riktiga pappa valde bort mig, så min plast pappa har alltid funnits där för mig och är som min riktiga pappa har aldrig kallat honom för plast pappa han har tagit emott mig som sitt egna barn vilket jag är oerhört tacksam för. )
Nu vid jul förstår jag att han dricker och tycker första julen är jobbig utan våran mor, ( hans kärlek )
Han sover med sond mask för att inte sluta andas vilken han slarvar med när han har druckigt.
Jag kan inte längre sova hos min pojkvän på helgerna då jag är rädd för att han är så full att han ska ramla i trappor eller inte ta på sig sin mask han behöver ha pga sina andningsuppehåll.
Jag måste varje torsdag, varje fredag, varje lördag och ibland varje söndag, hjälpa min pappa upp för trappan tvinga honom på sin mask bädda ner honom och stoppa om honom. Jag börjar bli utmattad jag är 23 år och vågar inte flytta hemmifrån jag vågar inte sova hos min pojkvän på helgerna pågrund av att jag aldrig vet vad som händer när inte jag är hemma hos min far.
jag och mina syskon har både provat prata lungt, prata hårt, hällt ut alkohol försökt få honom till proffesionell hjälp, försökt få kompisar att prata med honom men han lyssnar inte på oss. Min plast pappa är den enda jag har kvar. utan honom har jag ingen förälder alls, jag orkar inte förlora ännu en 3dje förälder i förtid. Jag är bara 23 jag vill att han ska finnnas där när jag gifter mig eller får mitt första barn.
Är så rädd att hans lever och kropp tar stryck av allt alkohol
SNÄLLA HJÄLP MIG VAD SKA MAN SÄGA VAD SKA MAN GÖRA FÖR ATT FÅ HONOM ATT LYSSNA ATT FÅ HONOM ATT VILJA TA HJÄLP ATT BLI AV MED SITT BEROENDE ??
Är så himla rädd att när han går i passion på heltid att han även blir alkoholist på heltid.
Har slut på ideer hur jag ska kunna hjälpa honom :(