Hej, jag är ny här och ska försöka fatta mig kort. Jag är 37 år och min far är alkoholist sen gud vet.. Han är 65 år nu oh för tio år sedan hoppades jag att han hade nått sin botten när han fick sparken pga alkoholen men icke då. Jag kan skriva allt som hänt under de här sista åren men ni som har erfarenhet här kan nog tänka er.. Den 25 dec. fick jag nog och bröt med honom vilket kändes såå skönt just då. Men nu mår jag inte så prima längre för till saken hör att jag är enda barnet och den sista som bryr sig om honom, alla andra har självklart supit bort. Plus att han är i väldigt dålig fysisk form.Han ramlar hela tiden på fyllan och åker ambulans hela tiden. Och jag misstänker att han har problem med levern (uppblåst mage, behandlad för blödande magsår, förrvirring m.m). Så för mig känns det som jag lämnar honom att dö..Någon som förstår vad jag menar? Kan jag verkligen lämna honom??