Hej!

Är ny här, har läst på forumet många många gånger men aldrig skrivit..... Jag vet inte riktigt vart jag ska börja, är väldigt orolig över mitt drickande. Vet inte om jag skulle klassa mig själv som alkoholist eller alkoholberoende (det kanske är samma sak?:/ ) men har väl på sista tiden haft tankar som kretsar kring alkohol i stort sett varje dag. Jag dricker definitivt inte varje dag, har till och med tagit ett glas och kunnat sluta dricka. Men ska jag på fest så har jag tänkt "Gud vad skönt, nu kan jag dricka!!". Det är väl inte en "normal" tanke? Har även känt mig otroligt irriterad när jag bett pojkvännen köpa vin på systemet och han har sagt att han inte hinner (bör tilläggas att han knappt dricker själv). Inte det heller är väl "normalt"? Jag tror och känner att jag dricker för mycket men vet inte om jag bara inbillar mig? När jag väl går ut med vänner så dricker jag mycket mer än det rekommenderade intaget för kvinnor men det gör alla mina vänner med.. Får alltid ångest dagen efter att jag druckit och ångrar alla dumma saker jag gjort (det är som att jag blir en helt annan person, blir kaxigare, har väldigt starka åsikter o säger dem vare sig det sårar andra eller inte osv) och den person jag blir när jag druckit.

Har funderat och vill ärligt talat inte fortsätta dricka, men är så otroligt svag och dricker när andra gör det. Suget efter att dricka vin blir alldeles för starkt:( vill sluta men vet inte om jag är tillräckligt stark. Min fråga är väl, hur ska jag göra och är jag beroende eller vad är det för fel på mig???:(

Blir otroligt tacksam för alla svar och råd som ges till mig!

Itsmenow

Hej!

Åh tack för att du tog din tid och läste.. Är väldigt förvirrad nu och har världens ångest!! Vet inte vad jag ska göra!:( Tack för tipset, kanske borde flytta den dit istället?

Stigsdotter

Råkade titta in här och såg ditt rop på hjälp som jag kände att jag måste ge respons på. Tidigare hängde jag väldigt mycket på den här sidan och hade fantastiskt stor hjälp av vännerna här. Hoppas det blir samma för dig! Snart har jag inte druckit på ett år. Jag saknar inte alkoholen det minsta. Det trodde jag aldrig!

Det är jättebra att du börjar ifrågasätta din egen relation till alkohol och i nuläget behöver du inte sätta någon etikett på dig själv - alkoholist, alkoholberoende, fel på dig osv. Det viktiga är att du funderar över vad som händer, nämligen: ditt drickande ger dig konsekvenser (säger dumma saker, ångest osv); du dricker mer än du egentligen vill och hade tänkt; alkohol upptar en stor del av dina tankar. Om du tror att du dricker för mycket då gör du det också, så enkelt är det, lita på din magkänsla!

Kortfattat kan sägas att den som inte har problem med alkoholen (hur långt eller kort gånget "problemet" än är)funderar överhuvudtaget inte i de här banorna! Den tänker inte på alkohol "hur ska jag få tag i den?", "vad skönt det ska bli att dricka så mycket jag vill!", "ikväll ska jag inte dricka så mycket" osv. En människa med en sund relation till alkohol tänker inte så mycket på den som du och jag.

Att bestämma sig för att vilja göra någonting åt sitt drickande är första steget. Kram & lycka till!

Itsmenow

Ja det är verkligen ett rop på hjälp..tack för dina kloka ord, de betyder så oerhört mycket!! Och ett stort grattis! Mår så dåligt av att dricka alkohol och det för med sig många problem och mycket ångest för mig! Du har rätt i att någon utan problem inte alls skulle tänka i dem banorna.. Hur gör man då för att stå emot trycket?:( har inte pratat med någon annan inklusive vänner om hur jag mår och tror ärligt talat inte att de skulle bli så förvånade med tanke på att jag är den som blir fullast och gör bort mig mest! Vet inte hur jag sk bygga upp det här modet som man behöver för att säga NEJ! För det kräva oerhört mycket mod att säga nej varje gång, är för svag! Jag vet om att alkohol får mig att må dåligt, varför slutar jag inte bara dricka?:( Det är främst i sociala sammanhang som jag inte klarar av o inte dricka, när jag väl gör det så mår jag så otroligt dåligt pga alla dumheter jag sagt/gjort för att inte tala om alla sms jag skickar på fyllan! Det kanske låter som bagateller...men det är det psykiska välmåendet som tar stryk.. Jag kan inte hantera alkohol och inte mår jag bra utav det heller.. Jag vet inte vad det är jag försöker säga, är bara förvirrad!!!:(

LillPer

Hej Kära du!
Du verkar inte förvirrad. Du verkar också veta vad det är du försöker säga?
Precis som du så mår jag skit i mitt sinne då jag druckit. Mycket dåligt.
Du verkar ung o pigg och det är bra att uppmärksamma problemen i tid. Jag har uppmärksammat mina problem i snart 20 år.
Jag lyckas inget vidare. Är vit periodvis och dricker aldrig på vardagar. Men på helger och semester, då hinkar jag i mig.
Du får försöka stå på dig och säga att du fått nog och inte vill dricka som du gör.
Det är en bra fråga du ställer; Varför slutar man inte bara dricka när man vet hur dåligt man mår av det?
Den nöten har jag brottats med i många år.
Frågan är just varför?
Så enkelt, så svårt.

Kram från LillPer

Itsmenow

Jo jag vet nog innerst inne vad det är jag försöker säga, men det är så svårt att föreställa sig (just nu iallafall) ett liv helt utan alkohol:( hela mitt sociala liv kretsar mer eller mindre kring alkohol. Slutar man helt så skulle man sitta alla helger helt ensam.. Jag mår bra av alkohol till en viss gräns, den gränsen där jag blir salongsberusad, där jag har koll och är trevlig mot alla. Tyvärr slutar det väldigt sällan där, utan jag fortsätter dricka tills jag får blackouts och inte kommer ihåg vad jag gjorde eller sagt i några timmar:( Jag vill stå på mig, helt klart men redan när jag skriver detta så vet jag att jag inte kommer att göra det:( Patetiskt va? Har jag haft en riktigt dålig kväll med världens ångest dagen efter så dricker jag inte på flera veckor.. Jag kanske får tänka på konsekvenserna som blir om jag tar det där första glaset.. Det var någon som skrev att man skulle utspela hela scenariet (dvs vad och hur kvällen och dagen efter för den delen kommer bli om man tar det där första glaset) och att det kan göra att man inte dricker vid det tillfället.. Det jag behöver göra är väl att ändra mitt tankesätt, vad jag associerar alkohol med osv eller? Problemet är väl att jag inte, rent konkret, vet vad jag ska göra och hur jag ska tänka för att stå på mig. Gud vad svag jag är:(