Ett år senare...
Det har gått nästan ett år sedan jag insåg att jag på allvar måste göra något åt mitt förhållande till alkohol och sökte mig till forumet. Det här året har varit upp och ner. Jag har under vissa perioder klarat att hantera alkoholen enligt min definition måttligt, dvs endast fre-lö och då drygt en halv flaska vin per kväll. Större delen av tiden har det dock inte sett ut så, utan varit vindrickande minst ons-lö kväll och start på em på helgen eller semester.

Nu är jag så evinnerligt trött på detta. Skuldkänslor varje gång jag är på bolaget och handlar, skuldkänslor varje gång jag häller upp ett glas hemma, eller varje gång jag är ute med vänner och inser att jag druckit upp långt före de andra, och är den som fyller på först. Skam när jag inser att jag inte kunnat hålla morgonens löfte om att ikväll ska jag inte… Skam när jag på morgonen känner mig tung i kroppen och huvudet av vinets verkan och framför allt på dess påverkan på min nattsömn. När jag började skriva här för ett år sedan kände jag panik över tanken att inte kunna dricka något mer och jag är nog fortfarande inte beredd på livslånga beslut, men jag känner nu att det kan inte vara mindre jobb och ångest att avstå helt än detta ständiga förhandlande och skuldkänslor. Just nu har jag mest lust att lägga upp en status på Facebook och meddela att jag inte tänker dricka något mer vin på obestämd tid och var snäll och fråga inte varför eller något annat. Jag kan inte hantera det nu och håll det borta från mig!
Jag måste få vila från detta och bara låta det vara. Sova på nätterna utan att vakna vid 3-4-tiden och känna att det bultar i huvudet och att hjärtat slår och inte kunna somna om för att ångesten och skuldkänslorna gnager i mig. Bara det kan vara ett skäl att låta bli. Bara jag kan lyckas komma ihåg det när jag ska hem från jobbet och inte gå in på bolaget på vägen hem...

En kväll och timme i taget just nu. Så känns det och så får det vara… Jag kan bara önska mig själv bättre lycka till den här gången :/

Askan

så oerhört mänsklig och sympatisk du verkar. Och jag fnissade rakt ut åt att deckarrepriserna framstår som nya spännande mysterium varje söndag. - Nämen den här har jag inte sett! Eller?

Vad duktig du är (förlåt, duktigduktigduktig, jag måste sluta) som tar ditt förändringsarbete på allvar. Terapi och böcker. Jag duckar än så länge förändringsarbetet och håller mig bara till att inte dricka men jag förstår ju att för att det ska vara så måste jag förändras. Och därför måste så klart något ändras som du precis skrev. Men inte nu. Sen. Ska bara...
Snart nog.

Sov som en säl i natt, m-m, det tänker jag göra!

m-m

Sälen är vaken... Dina ord värmer! Även om jag försöker släppa det där duktiga, så inser jag att jag delvis försöker göra det här "duktigt" också, men framför allt tror jag att jag verkligen VILL komma vidare med mig själv, komma ifrån det där att inte duga, att alltid slå lite på mig själv... Kanske nått den personliga botten även där?

Nu,dags att ta mig iväg till jobbet cyklandes, helt ofrivilligt, men bilen är upptagen av mannen, så det är inte mkt att välja på. Frusna växlar och 7 minus :-( men jag lär ju vakna till i alla fall...
Ha en bra fredag alla!
/m

Pellepennan

Jag tror du kanske kan se det som att du är på väg att bli den förebild som andra har nytta av på samma sätt, som du har haft nytta av andra som förebilder ;-). Duktigt eller inte, men du verkar lösa detta på ett mycket bra sätt tycker jag! Känns som i lagom takt, att du funderar i sunda banor m-m. Kan man säga att det är duktigt att ta ansvar för sitt liv? Nej, kanske inte men det är starkt. I alla fall om man ser var du var för ett par månader sedan, och vad processen har krävt att ta sig dit där du är nu idag. Jippie och hurra till det!

Jag blir verkligen glad för din skull. Och vill påpeka att du lämnar värdefulla spår här hos oss alla!

Önskar oss alla en riktigt skön nykter fredagskväll senare!

//PP

m-m

Tack PP för dina fina ord. Förebild...? Ja, jag vet inte, känner mig inte så föredömlig precis, men är såklart nöjd inför mig själv med att jag är nykter. Och nu är dessutom box-stället uppeldat i vedkorgen, med lite björkved och grenar. Stuggrannen undrade vad det var jag eldade... Ja, är i stugan över helgen, och att vara här är ju klart förknippat med alkohol i alla former. En whisky att värma sig med innan det är uppvärmt här, vin till maten, en öl med grannen.... Fick dessutom två flaskor vin överräckt till mig direkt när grannarna dök upp, som tack för hjälpen med en tjänst. Fick förklara mig direkt, tack, men jag har lagt ner vindrickandet sedan ett tag tillbaka.... Jaja, du kan ju spara det till sommaren... Jo, det är klart, det kan jag ju...

Det är jobbigast när man blir överrumplad, när man inte hunnit tänka till. Det är väl inte hela världen att ha ett par flaskor vin här, jag har haft vin hemma hela tiden, och vill jag ha är det ju bara att handla i vilket fall. Det är mer att tappa kontrollen över situationen för en kort stund.
Nu känns det bra igen, maten uppäten med en nollöl till och nu ett glas arc-en-ciel, torrt alkoholfritt bubbel som är helt ok. Känns skönt att stått emot ikväll också.

Ha en bra kväll alla
/m

Pellepennan

God förmiddag i stugan. Hoppas att boxstället gav dig en sista flyktig känsla av värme. Den här gången mera utvärtes :-)
Jag menar att det är betraktaren som definierar vad en förebild är. Oftast inte förebilden som gör det! Det är bara mitt sätt att visa vad jag känner när jag läser dina inlägg, och vad dom kanske betyder för andra som loggat in de sista veckorna. Ja du fattar, lite det du kanske upplevde under dina första veckor.
Nu ska jag bort och se till min egen grannes hus som kommer hit nästa helg. Annars är det lugnt och skönt här i mina grannars sommarparadis nu om vintern. Vi är ganska få som inser och upplever skönheten på vintern. Även dom kommer sen säkert med en flaska vin. Det är ju liksom det man ger till någon som mig :-)

//PP

m-m

En riktig skitdag har det varit idag. Började liksom fel från början och har inte rättat till sig alls under dagen, som man hade kunnat önska sig. Mycket att göra från början, mycket som dök upp och inget har gått smidigt, hjärnan är på högvarv... Maken är bortrest med jobbet, inga barn hemma - vare sig egna eller bonusbarn... ja, ni hör själva - kvällen skulle varit som upplagd för en runda om bolaget och ta ett (ha ha) glas vin ikväll. Börjar dessutom lite senare imorgon bitti så det hade till och med varit ok med två... Men, nope, inget vin blir det... Kanske en godispåse som tröst efter träningen, där jag tänker få ur mig stressen och irritationen över dagen. Är faktiskt inte ens sugen på vin.
Mer på att kasta något hårt i golvet och stampa ordentligt på det... :/

Kanske är tur att det bara är jag och hunden hemma ikväll, honom har jag inte hjärta att snäsa åt... MEN, det som är positivt med den här eländiga dagen är trots allt att känna att det inte finns något sug efter att döva något med alkohol. Inte idag i alla fall. Ibland får man glädjas åt det lilla. Hellre än nykter skitdag, som åtminstone kan bli bättre i morgon, än en som ger en dålig dag i morgon också...

Sura hälsningar
/m

m-m

Igår var en dag som jag hade kunnat vara utan, men idag är det rätt så ok igen. Det som är positivt när det kommer jobbiga dagar, är att inte trilla tillbaka. Att känna att livet går att hantera utan den där följeslagaren, alkoholen, och att vinet inte hade tillfört någonting positivt i det läget.
Blev tillfrågad om AW på fredag. Första tanken var nej, orkar inte, vill inte, vill bara vara hemma, eller träna. Tackade dock, vid närmare eftertanke ja. Isoleringen kan ju inte ta sig hur stort utrymme som helst... Jag kommer ju ändå att vara i skick att ta mig hem om det är tråkigt eller om jag bara råkar vilja. Men, en liten tanke kommer ju alltid flygande, när utgång eller andra alkoholsituationer kommer upp - kommer jag att bli sugen (ja, säkert lite), kommer jag att falla tillbaka (NEJ!), kommer jag att känna mig "utanför" när jag dricker alkoholfritt (ja, förmodligen lite, åtminstone först). Men såklart kommer jag att känna det skönt när jag klarar det, varje läge där jag aktivt avstår får mig att växa lite till, och gör nykterheten ytterligare lite mer värd, och att tanken på att ta ett sådant där normaldrickandeglas försvinner allt längre bort. Det blir för mycket att riskera.

En sådan där fånig sak numera som jag kan haka upp mig på är själva körandet. Jag vill inte köra till och från alla middagar/fester/AW. På sätt och vis är det ju skönt att kunna åka hem när man vill, men jag tycker att jag tappar lite av känslan för att det är avkopplat, fest liksom. Det hör liksom till att åka buss/cykla/taxi/få skjuts. Nu tänker jag inte se till att bli hämtad för att jag inte vill köra, eller ta en dyr taxi, men kanske blir det buss. Det handlar väl om det där med normen, man kör liksom inte till AW... Jaja, snacka om ilandsproblem....
Har man inga viktiga saker att fundera på så får man ta de oviktiga :)

Ha en bra kväll alla!
/m

Minz

Så skönt att få ta del av dina tankar och hur du tar dig vidare. Så starkt! Har själv tänkt på vad jag ska göra om det blir tal om AW eller annan tillställning med jobbet. Tror inte att jag skulle orka just nu. Kanske senare. Men som du skriver så kan man ju inte isolera sig helt heller. Det gäller ju att hitta ett fungerande liv, som man trivs med. Det ska jag ha i tankarna. Ha en härlig torsdag och hoppas du får en bra och trevlig AW imorgon!
Kram/Minz

m-m

och en skön sådan. Har haft en lång och produktiv förmiddag, fått undan lite jobb, läst, städat. Ute och gått en långrunda med hunden. Skönt!
Var på after work med jobbet i fredags, och var faktiskt inte sugen alls på alkohol. Drack ett par 0% öl och en alkoholfri drink, som bara smakade saft. Det som är sådär är att inte riktigt ingå i normen, att vara som de andra. I övrigt gick det bra och det var en bra kväll. Känner mig mycket mer närvarande i umgänget när jag inte behöver fundera på hur fort jag dricker i relation till de andra, eller när det är ok att beställa in nästa glas. Nu är det fokus på samtalet med de andra och inte på mig själv och alkoholen. Ny och behaglig upplevelse.

Igår åt maken och jag en god middag, också då med nollöl och en cider efteråt. Känns inte annorlunda mot när vi drack vin tillsammans innan. Han dricker vin eller en whisky någon gång, men inte varje helg och tycker att han vinner på detta också. Våra helgkvällar har på inget sätt blivit sämre av att avstå från alkoholen, tvärtom skulle jag säga. Det var annars en av orsakerna till att jag tyckte att det skulle vara jobbigt att sluta dricka, alla mysiga kvällar med ett glas vin. Det går att göra god mat och duka fint även utan alkoholhaltiga drycker. Jag tycker inte att det väcker något sug alls att dricka ur vin- eller ölglas, snarare tvärtom. Det känns lite mer "som vanligt", men utan baksmälla. Sedan blir det ju inte alls de mängderna som det kunde bli när det var alkohol i. Nu fylls inte glasen på hela tiden.

Det är skönt att dagarna och veckorna rullar på, har gått 3 och en halv månad nu, och än så länge överväger fördelarna med nykterheten solklart alternativet att ens vilja prova att dricka något. Tillsvidarebeslutet rullar på.
Hoppas ni andra härute också haft en bra och ångestfri helg och har ni inte det så hoppas jag att nästa vecka kan börja bättre än den slutat.

/m

om allt du säger här m-m. Både att gå ut med kollegor och att äta goda middagar hemma utan alkohol. Man är lite udda på vissa tillställningar men det är ok för mej. Jag känner mej annars också lite udda ibland:). Och hemma är det bara bättre nuförtiden. Maken dricker mycket mindre också numera. Det är absolut bara fördelar med att leva nyktert. Mitt beslut är inte tillsvidare utan jag känner en stor trygghet för att jag bestämt att jag aldrig ska dricka igen. Det är lugnast så. Ingen sorg över det, bara ett vemod över att jag inte slutade tidigare. Ibland. Jag kan oftast inse att tiden inte var mogen tidigare och jag behövde detta för min utveckling.

konstnären

Håller med dig fördelarna överväger absolut. Kan berätta att mannen och jag skulle
gå ut och äta på vår kvarterskrog i går, och där har man lullat omkring en hel del.
Minsta intaget för min del har varit en flaska rött till maten och alltid kaffe och
avec. Har inte satt min fot där sedan jag blev nykter. Men det gick bra beställde en
citronsoda och mannen en stor stark. Kände ingen lust till alkohol. Gamla gänget var där
och jag kan bara säga att vad man ser och hör när man själv är nykter. Ett jävla
gaggande, saker ältade om.
Bra av dig med after worken. Nästa vecka 5 månader.
Ha det bra
konstnären

m-m

och lite planering för dagen. Skönt att planeringen inte innefattar någon alkohol. Skönt att ha hela eftermiddagen/kvällen att spendera, att den inte stoppar upp efter kl 17, när första ölen eller vinglaset hälls upp. Behöver heller inte planera in något för att ha tankarna på annat, som jag gjorde de första veckorna.
Små, men inte oviktiga saker att tänka på.

Ha en bra fredag och hoppas era planer för helgen känns lika bra som mina :-)
/m

konstnären

Ja, då fredagen känns bra rätt så att det är tidig morgon.
Gått några dagar och jag har inte ens tänkt på alkohol som
en lösning vad det än har varit som dykt upp i veckan. Underbart
är bara förnamnet. Visst är det skönt att slippa planera helgens
inköp på Systemet. Går igenom olika smaker på vatten på flaska.
Många är riktigt goda och fördelen är att man kan dricka många utan
att få baksmälla.
Idag ska hunden och jag träffa några hundkompisar som jag lärt känna
just igenom min hund.
Ha en skön fredag
Konstnären

m-m

och förundras fortfarande över vilken skillnad det är att kunna sova gott. Om jag vaknar fram på småtimmarna är det utan ångest och hjärtklappning och bara det är skönt.
Igår gick jag och la mig tidigt, var riktigt trött efter en jobbig arbetsvecka. Tidigare hade jag varit precis lika trött, men dessutom haft en sömnskuld i bagaget, och en gnagande känsla av skam och skuld. Jag hade likväl sett till att jag haft vin hemma och druckit flera glas, lagat något gott till middag och varit helt slut efteråt och säkert på dåligt humör. Men, inte gått och lagt mig utan suttit uppe, eftersom det är ju så mysigt att sitta uppe lite extra när det är fredag... kanske en liten irritation hade sluppit ur mig och jag hade kanske lagt mig sur, sovit dåligt, vaknat med mer skuldkänslor och lika trött... Inte så konstruktivt när man tänker på det, och det var bl.a. detta som gjorde att jag tog mitt beslut att lägga ner drickandet.
Igår tog vi pizza till middag, kollade os-invigning och På spåret (vilket ju är betydligt roligare när man hinner tänka ut svaret på frågorna och inte har en hjärna som är seg som kola), en kvällsrunda med hunden, och sen en bok och sängen. Det låter inte som en särskilt hipp fredag, och det var det heller inte. Har tappat längtan efter hippa fredagskvällar, som ska passa in i någon sorts mall.
Känner att livet rullar på enkelt just nu, vad gäller alkoholen, och det är skönt. Fyra månader nästa vecka... :-)
/m

konstnären

Min kväll var väldigt lik din. Vi hämtade pizza, såg på spåret och sedan
en kvällsrunda med hunden. Sedan blev det natti natti. Hade det varit för
några månader sedan hade jag nog tyckt vilken trist fredagkväll. Men nu
tycker jag den var helskön. Känns som jag kommit in i något nytt just nu
är så nöjd och glad för det mesta. Har alkoholen gjort att jag såg allt svart
eller vitt innan. Misstänker det. Denna helg blir det mycket läsning har nog
slukat ett 50-tal deckare sedan september. Rätt skönt att leva sig in i en bok.
Hoppas du får en fin lördag
Konstnären

m-m

Och som vanligt numera en bra sådan...
I fredags firade jag 4 nyktra månader. Jag förundras över hur mycket som hänt på 4 månader och så annorlunda det blivit mot vad jag trodde. Jag trodde lite som några skrev i en annan tråd (Teaterapan och Sofie?) att man skulle missa allt det roliga och att det skulle vara en kamp hela tiden - eller något i den stilen. Det har nu visat sig att jag i själva verket INTE missar allt det roliga, utan tvärtom kan delta och vara med i det utan att fundera över om jag dricker för mycket, för fort, om jag babblar för mycket, om jag kommer vara bakis imorgon osv. Istället är jag mycket mer närvarande i det som händer, både på kvälls- och morgontid. Förhållandet med mannen har definitivt inte tagit skada av att vi båda är nyktra tillsammans (för det mesta, han dricker något glas ibland, och i sällskap med andra). Inga missförstånd pga att vi är trötta och druckit två glas vin för mycket.
Igår kväll var vi bortbjudna, med övernattning. Jag hade med mig en liten kasse med alkoholfritt rött vin, någon öl och cider, och det är just i det ögonblicket när jag tar fram den (lite ohyfsat kanske att ha med egen dricka, men det underlättar för alla inblandade), men sedan känns det precis som det gjort innan, i den positiva bemärkelsen. Sista gångerna det varit sådana här tillfällen har jag inte känt något sug efter vin alls. Tjoho, så skönt!

Det som är jobbigt nu är jobbet med mig själv. Går kvar hos min terapeut, och reder i detta med den dåliga självkänslan, som säkerligen har mkt stor betydelse för överkonsumtionen av alkohol. Det är jobbigt och som att peta i ett öppet sår, men jag hoppas att jag ska komma ur detta med en helare känsla av mig själv. Som jag skrivit innan så handlar det inte bara om att sluta med vinet, utan lika mycket att komma vidare starkare efter detta. Och det har jag trots allt stor förhoppning om att kunna göra.
Har inte ångrat en gång att jag fattade beslut om att göra ett uppehåll/sluta med alkoholen. Känner mig lite dum för att jag inte fattat att det skulle medföra så mycket positivt i livet som det gör. Låter det nyfrälst? Ja, men då bjuder jag på det, för det känns faktiskt himla bra just nu.

Ha en bra söndag alla ni därute!
/m

konstnären

Stort grattis till dina 4 månader. Jag firade 5 månader i tisdags och vad tror du det blev,
just det en bakelse. Strongt av dig med övernattning och allt med din alldeles egna lilla väska.
Jag känner inte heller något sug längre och gud vad skönt det är, FRIHET. Ja, jag tror ju inte
självkänslan stärks av alkohol precis, behöver bara gå till mig själv. Sakta men säkert kommer den.
Jag har nog aldrig tagit någon plats i sociala sammanhang, mellanbarn som jag är. Men nu jävlar tar
jag faktiskt plats. Hjälper min lillasyster att flytta nu och jag är värkbruten hela jag, men vad
gör det jag är ju nykter.
Håller med till 100 procent att mitt liv ska levas nykter, har blivit gladare och känner mig nästan
nyfrälst på det nya.
Nu promenad med hunden och titta på havet.
Ha en skön söndag
konstären

Minz

Till 4 månader respektive 5 månader! Så härligt :) Allt gott till er båda!

m-m

En skön lördag som snart är slut. Solen har strålat och värmt upp och lockat ut människor igen. Är nere i vårt stugområde och träffar på sommargrannarna som börjar feja och ordna inför sommaren. Skönt att sommaren är på gång men just för tillfället känns det som att jag har samma tankar som jag hade i höstas, när jag slutade med alkoholen. Mina alarmklockor har ringt högt under dagen. Natten till igår drömde jag att jag drack, utan att jag egentligen inte ville, mer för att jag inte kunde säga nej. Idag har jag tänkt såna där tankar som att - "blir det inte konstigt om vi ska in till någon av grannarna här nere någon kväll, och jag sitter där och inte dricker något" eller "det blir ju konstigt om jag ska springa hem och hämta mitt alkoholfria alternativ varje gång vi ska till någon" eller varför inte denna - "nu när jag hållit uppe så länge utan problem kan jag säkert ta något glas" och "hade jag så stora problem - egentligen? Det är ju många andra som också har problem isf."

Ja, tankarna flyger på. Det är ju så med ett förändringsarbete, själva förändringen är ju relativt enkel till en början, när motivationen är stor. Och tankarna går ju rätt så enkelt att svara på och bemöta. Nej, det är inte konstigare att gå hem och hämta ett gott alkoholfritt alternativ än vad det varit att gå hem för att hämta mer vin, eller ta ett extra glas hemma, i smyg, när man hämtar en kofta eller filt, eller något annat. Och ja, jag hade så stora problem, och ja, det har säkert många andra också, men det kan inte jag göra något åt. Jag kan bara ta hand om mig själv. Och det gör jag bäst genom att inte dricka någon alkohol. Punkt.
Mitt tillsvidare beslut gäller fortfarande, men behöver kanske påminna mig själv oftare just nu, mot för en månad sedan. Fem och en halv månad utan alkohol, så skönt.

God natt alla.
/m

Minz

..det låter med stuga o vår. Konstigt med alkofritt har jag aldrig upplevt. Vissa tror ju att jag lever alkofritt sen 1,5 år tillbaka. Känslan är ju inom en själv. Själv kunde jag inte stå emot ikväll, men det gick ju ändå "bra" den här gången. Man vet ju aldrig vad det där för med sig och till syvende och sist är det bättre för hälsan att vara utan. Jag själv måste lära mig att hantera närvaron av A när föräldrarna (ma) är med. Svårt, men det måste gå. Du är stark m-m och jag tackar för den respons jag har fått. Grattis till 5,5 mån det är så enormt bra jobbat!