Ja det vidare livet, betyder det livet som ska gå vidare eller helt enkelt ett vidare liv? Jag har levt med min man i 15 år och det är först det sista året som hans drickande = vårt drickande med vänner och allt, som helt plötsligt slagit klorna i honom. Han är helt utslagen, dricker, sover, ångest, dricker mer, sover, mer ångest, dricker igen, sover igen, mera mera ångest. Han tar livet av sig och jag är så ledsen. Vart tog min man vägen, han som jag litat på och trott på i alla tider? Det är fullkomligt obegripligt att ta in att en person som man känt hela livet helt plötsligt är totalt borta och istället för honom är det ett fyllo som ligger på gården och inte kan komma upp, som skulle frysa ihjäl där om jag inte tittat ut och hjälpt honom upp, som ligger och sover på hallgolvet, spottar och fräser, pratar i tungor, ställer sig upp när han hör dottern stå där och vilja komma ut. Jag måste mer eller mindre bära honom ner för trappan och lägga honom. Ut och leta, hitta flaskor, små så att han kan ha många på olika ställen. Hälla ut all sprit. Gråta, känna förtvivlan.
Han har dödat oss. Sig själv. Sin framtid. Vår framtid.
Gud jag älskar honom så och känner mig så jävla dum. VARFÖR? Har bott med killar som druckit förut men inte på det här sättet. Denne man tar död på sig. Och det kom så fort på slutet. Sista året har varit katastrof.
Jag vill ha tillbaks min underbara man som är mitt allt. Nu är jag bara en idiot som sitter och tar allt det här. Snälla ge mig råd….