Jag mår så dåligt. Idag har jag inte gjort annat än gråtit. Jag känner mig så orättvist behandlad av alla. Och jag börjar undra om jag blev till för att vara olycklig, ensam och den som får gå med skammen. Jag har själv inget missbruk men det förgör ändå mitt liv och jag tror inte att jag orkar så mkt mer snart. Min pappa var en vidrig o elak alkis som älskade sina andra barn inte mig och det gjorde han klart för mig redan som liten, och han dog i somras mina syskon fick ärva gård, pengar mm. Jag fick 1000 kr. Så mkt var denna horunge (som han brukade kalla mig) värd. Min plastpappa som jag tyckte om och fanns för mig nått år dog av knark.min första kärlek och den första jag fick barn med lämnade mig för alkohol, han gick vidare och kom tillbaka ibland för att lura mig o sonen sen stack igen. Jag stod med skammen, bli lämnad med bebis i magen, ingen som ställde upp för mig men däremot för honom! Stackars lilla alkis. Min senaste kärlek och pappa till min nya bebis lämnade mig flera gånger i somras för att knarka. Jag var förkrossad för han är verkligen min stora kärlek i livet aldrig känt såhär för någon innan. Han kom däremot tillbaka innan bebisen föddes och ville ta hjälp för våran skull att sluta knarka, jag blev så lycklig ingen hade någonsin tyckt att jag var värd att stanna hos och ta hjälp för. Jag har hört det förut men ingen som faktiskt gjort det men det gjorde han. Han tog in på behandlingshem och började få insikt om vad han gjort mig,äntligen var allt inte mitt fel äntligen såg han det med. Han var jätte fin mot mig första 6 v typ. Sen blev det samma visa igen det är ditt fel, sök hjälp. Du är sjuk. Jag gjorde allt han sa,men det räckte inte. Han tog ett hus till sig själv bakom min rygg. Lämnade mig på telefon, barnen träffar han då o då men ganska halvhjärtat. I början var han jätte fin pappa. Han har fått alla att tro hans lögner om att jag bråkar med honom så han är tvungen att flytta.åter igen står jag ensam med barnen och alla kollar snett på mig o inte på honom. Jag som älskade honom,funnits där hela tiden för honom. Är de tacken? Det har varit slut nån vecka och han sover hos en kompis tills han får huset i januari. För jag har ju blivit pest smittad helt plötsligt. Han kom hit i måndags och ville börja om,vi bestämde oss, och hade sex. Dagen efter lämnade han mig igen. Jag fattar inte varför eller vad som händer. Men han verkar inte lida direkt.känns inte som han gråter sig till sömn som jag gör. Jag mår så dåligt nu så jag vet inte om jag kommer orka gå vidare. Alla säger 'tänk på dig själv och barnen' men jag vill inte ens höra det,jag älskar ju honom och har precis fått hans barn. Han gav mig en stor kärleks förklaring och lovade att aldrig lämna mig igen någon dag senare lämnade han mig. Jag vill ha ärliga svar men får inte det. Varför är jag så lätt att lämna för alla??? Jag vill ha tillbaka min familj mina barn vill ha tillbaka sin pappa, men han är helt avstängd känns det som! Har han gått vidare så lätt på en vecka? Inte nog med att bli lämnad gravid pga droger, men nu lämnar han mig när han slutar med droger. Han har varit ren tre månader.