Vill inte - kan inte

nästan lika bra som peppande bok att sluta. Men nu har jag inlett regelbundna möten med en nykter alkoholist som varit nykter i 27 år som jag känt länge. Han säger bra saker som ja i och för sig vet, men som blir så mycket bättre när någon säger det öga mot öga. I mitt fall, acceptera att du har ett missbruk som inte går att göra något åt annat än att acceptera. Man kan kapitulera mot alkoholen, eller med alkoholen. De senare tillhör A-lageta och där vill jag inte hamna. Så jag kapitulerar mot alkoholen, jag kan aldrig vinna kampen om att försöka bli någon slags normaldrickare. Den gränsen är det väldigt många år sedan jag passerade. Känns som en lättnad, acceptera och gå vidare. Det är ungefär vad Carr också säger med sin bok, fast med många ord. Och den lättnad och positivt stämning som han vill ingjuta när man äntligen sätter stopp, den här jag känt starkt i går och i dag. Bra så tills vidare, en dag i taget.

Stigsdotter

Den lättnad som infaller sig när man kapitulerar. Låter som om "din" alkoholist hämtat inspiration från AA:s tolvstegsprogram där det första steget är just "Vi erkände att vi var maktlösa inför alkoholen - att vi förlorat kontrollen över våra liv". Detta steg är enkelt men samtidigt väldigt svårt. Det är lätt att acceptera att jag är maktlös inför alkoholen, det har jag fått så många bevis på, men samtidigt svårare att erkänna att jag förlorat kontrollen över mitt liv. För, nej, det handlar inte om att jag inte "sköter mig" i övrigt, betalar räkningar och så, utan det är en kontrollförlust som ligger mycket djupare i själen om man så säger... Men, det låter som du är på god väg - härligt! "En dag i taget" är också viktigt! vad som händer imorgon vet jag inte, men just idag ska jag inte dricka oavsett vad som händer. Ibland, om det känns jobbigt, får man byta ut en "dag" mot en "timme". Det fungerar, det gör verkligen det :-)

din tråd och sätt igång skrev någon, glömt vem av alla fina människor här inne som kommenterar och peppar. Så nu gör jag det. Har varit nykter rätt många dagar de senaste veckorna, men också fallit igenom. Senast i l lördags då vi hade fest hemma, men det var planerat. Och i natt vaknade jag och kände bara att det är över. Har nu varit nykter tre dagar och känner mig så hoppfull att det är slut på skiten äntligen. I dag ska jag åter träffa min sponsor, och jag känner ett lugn i mig som jag inte gjort på mycket länge. It´s over. Total acceptans över mitt öde när det gäller alkoholen. Jag har ingen chans att kontrollera detta längre så varför ens försöka en tusende gång till.
Kram alla!

Tjalle

Också min tredje nyktra dag idag. Kanske blir 2015 "vårt år". Någon gång måste väl även vi lyckas....
Sköt om dig/Tjalle

är den känsla jag har i dag. Känns så sjävklart att äntligen på djupet känna att jag druckit färdigt. Nu är det över, nu väntar ett bättre liv. Har läst så mkt senaste tiden här inne och glatts med de som slutat kortare eller längre tid. Nu är det min tur. Kan också hänga ihop med att jag börjat gå i kyrkan och lyssna på mässor, allt sammantaget tror jag mynnar ut i denna dag när jag inte längre känner rädsla för att misslyckas. Lugnet i kyrkan är detsamma som kan kännas på ett AA-möte, det finns en gemenskap och en kraft. Hoppas att vi alla ska få leva utan alkohol när vi nu kommit så långt i vårt missbruk att vi inte längre kan hantera den. Jag har ingen chans mot alkoholen, kommer aldrig att få. Och just nu känns det bara som en bra känsla att ha gett upp. Kram!

Erik

Det är en glädje för mig att se att du är på rätt väg. Jag har också gett upp. Det finns bara en väg.
Erik

man står emot och tar bra beslut är tillfredsställande. Hade de två senaste dagarna frestelsen att bara ta ett par glas och äta gott, men så stolt och nöjd man känner sig när man tar rätt beslut. Självklart vet man precis att ett par glas inte finns på kartan, utan det handlar om ned i träsket igen. Nu ser jag ljust på framtiden, ska jobba mindre. Visserligen blir det mindre pengar, men det klarar jag om A försvinner från utgifterna, när jag ser ärligt på det har mycket pengar försvunnit i det hålet varje månad. Ha en bra torsdag alla kämpar! Hur går det för dig Erik?

Erik

Tack Fenix,
Det går fint. Precis som för dig just nu.
Lite irriterad o grinig just nu men det beror mest på inaktivitet då jag legat med feber i några dar.
Bättre i morgon.
All lycka till dig.
Erik

mod60

härligt jobbat Fenix och Erik. Nykterheten är helt klart kanonskön.....jag firar lite över 2 månader och är stolt över mig själv. Fortsätter framåt på väg mot ett nyktert liv... :)
så japp
vi fortsätter!

för peppning mod60 och steglitsan!,Ja det känns bra att gå upp kl 07 en måndag fast jag inte ens behöver. Vara nykter, vilja göra saker och se en dag av meningsfulla gärningar framför sig. Sådana här dagar är det inte svårt att vara nykter. Det kommer andra dagar, men det struntar jag i nu. Nu är det flyt, och jag njuter av känslan att ha besegrat A. Vi fortsätter Erik på den inslagna vägen. Ska dra igång en motionssatsning i dag och det är bra att haka upp en förändring av A på andra positiva förändringar tror jag, de kan liksom förstärka varandra. I dag tror jag till och med solen verkar vilja visa sig, ett bra tecken!

Tjalle

Hur går det för dig? Jag har själv haft det kämpigt ett tag nu. Skriver mer senare. Sköt om dig.
Tjalle

haft det kämpigt ett tag, trodde jag var på god väg. Vill acceptera nu att det är som det är och inte släppa fram djävulen varje dag som tycker att några öl inte kan skada i kväll. Vill acceptera fullt ut att jag har sjukdomen och ta konsekvensen, nämligen att inte dricka mer. Varför så djävla svårt??? Vi hörs Tjalle i vår kamp, den ska ge resultat NU!

har jag börjar må bra, känna hopp. En vecka nykter i dag. Kroppen mår bättre, knoppen mår bättre, jag känner mig lättare både till kropp och sinne. Och det bara på en vecka. För ett år sedan gjorde jag ett avstamp för att börja ett nyktert liv. Räckte till midsommar:-( Har druckit allt mer destruktivt under det gångna året, med avbrott för några dagar här och där. Så till slut sökte jag hjälp på vårdcentralen, och fick tack och lov antabus efter att leverproverna visat att jag klarat mig även den här gången. Puhhh! Så nu går jag två gånger i veckan till de trevliga syrrorna på vårdcentralen och får mina tabletter. Jag lärde mig under året att jag inte klarar på egen hand att sluta, så jag behöver hjälp. Antabus får det bli så långe det behövs, kanske ett år. Men livet är ju så oändligt mycket bättre utan A. Och för min del, som börjar bli till åren, är det helt nödvändigt om jag inte ska sluta mina dagar sjuklig och nedbruten till ingen nytta.
Glad midsommar på er alla kämpar!