Varför ska det vara så svårt att ta ett beslut, ett beslut som jag vet kommer göra mitt liv så himla bra?

Jag är en kille i dryga 30 års åldern som har ett bra jobb, fin flickvän och bra kompisar, men samtidigt någon jäkla festdjävul i kroppen.. Varje gång jag går ut på krogen blir det alldeles för mycket och ångesten är total i nästan en vecka efteråt. :/ Jag vet att jag inte ska dricka och att många tycker att jag inte borde dricka, inklusive mig själv antar jag. Tror dock att jag blir stressad av detta och häller i mig ännu mera. Efter festarhelgerna brukar jag bli skygg och svarar knappt i telefon, verkligen tragiskt då jag i vanliga fall är en rätt social person.

Jag vet inte vad jag ska göra för att bli bättre, det känns bara så hopplöst just nu, jag är verkligen rädd att jag kommer supa bort allt om jag inte sätter ned foten nu! Vill även säga att alla mina missöden i samband med fest har nog fått mig till att inte riktigt kunna känna och tycka som jag vill, självkänslan är nog inte så bra även om det går okej på jobbet.

Jag sitter aldrig själv och dricker och min flickvän dricker väldigt sällan så det är bra. Däremot är det jobbigt att hon nånstans får bära så mkt av min skit, även fast jag säger att hon inte ska göra det.

Jag vill verkligen förändra mig och jag vet hur bra jag kan må utan A då jag testat det en längre period förut, jag känner dock inte för AA även om det säkert skulle vara skönt. Känns inte heller klockrent med antabus då jag dricker kanske var tredje helg..

Bara jävligt less på åka upp och ner i måbra-snurran.

/MåBättre

MåBättre

Idag var det dag 12 på behandlingen, tiden rusar framåt men varje dag där tycker jag ger mig någonting och man längtar alltid till nästa dag även om vissa känns jobbigare än andra. Den här dagen kom vi lite oplanerat in på vår egen självbild och lite diskussioner om självkänsla och självförtroende, vet ni skillnaden mellan dessa två? Om ni inte gör det så tycker jag att ni ska leta reda på informationen och faktiskt läsa om det. Min uppfattning är att vi missbrukare ofta har en väldigt låg självkänsla, vi duger inte riktigt som vi är, då vi bara är. Hänger ni med? Om vi skalar bort allting och gör ingenting så duger vi ändå! Många gånger tror jag att vi missbrukare lever med dåligt samvete och kompenserar detta med att träna extra hårt eller jobba fler timmar än de flesta, kanske köper vi dyrare presenter till våra nära och kära. Allt för att kompensera vårt dåliga samvete och vår låga självkänsla.Att avbryta missbruket och jobba på våra riktiga känslor TROR JAG är en autoamtisk boost för vår självkänsla, vi duger! Kan vara helt ute och cykla men så ser jag på det idag iaf.

Imorgon ska vi alla i gruppen redovisa våra bra och dåliga karaktärsdrag, har inte hunnit fundera så mkt på det ännu men jag hoppas kunna lägga en stund på det i afton.

Ha en bra, nykter dag!

Kram

Mic99

Det du skriver passar precis in på mig och som jag förstått det på väldigt många av oss här.

Jag VET att jag har väldigt dåligt självkänsla,,jag tycker liksom aldrig att jag räcker till. Även om andra tycker det, så tror jag inte på det...

Jag har alltid försökt och ofta lyckats att vara bäst. på allt. Hela livet har det varit så..och om du frågar andra så tycker de säkert att jag lyckats..och att jag har bra självförtroende..och självkänsla...men de skulle bara veta. Min fasad utåt är trots att jag är halvvägs till helvetet intakt. Viktigare för mig att alla ska tro att jag mår bra än att jag faktiskt gör det. Det är ganska sjukt..och säkert en av anledningarna yill att spriten blev en ångestdämpare..och frizon..

Men hur mycket jag än vet vad som är fel, så är det sjukt svårt att ändra på det? Det har liksom varit jag i dryga 40 år..

Men jag jobbar på det..och hoppas att jag ska komma ut från detta. Önskar dig detsamma. Starkt gjort av dig att ta tag i problemet!

Jag? Just nu blundar jag och samlar mod. Och önskar att denna jävla whiskeyn jag har framför mig är den sista i mitt liv!

Självkänsla just nu? Noll....

/Mic

MåBättre

Hej Mic99,

Tycker det är bra att du skriver här på forumet och fortsätt med det oavsett vad som händer! Starta gärna upp din tråd igen.

Jag känner att jag måste vara lite hård mot dig, rätt eller fel, men du kan inte lasta över ansvaret på din flickvän såsom du gör. Den väska med sprit som du har stavat ihop den tar du själv och häller rakt ner i vasken. Varför? Jo, för att du vill det och den förstör ju ditt liv. Lägg inte det ansvaret på din tjej. Hon kan du hjälpa till behandling för medberoende och om jag var du så skulle jag omgående söka hjälp på behandlingshem. Detta främst för att helt klippa med tillgången till alkohol men sedan för att börja jobba med dig själv som person.

Lever du ditt liv som du vill leva det? Vem är det som bär ansvaret för ditt liv?

Jag hoppas allt ska gå bra för dig men det är nog dags att du tar tag i det nu, inte imorgon. Och det är dina handlingar som räknas i det här fallet, inte dina tankar.

Lycka till!

Mic99

Tack för den käftsmällen! Den kändes.. och var säkert helt rättvis...och visst har du rätt. Jag får se om jag orkar ta till mig dina råd idag...men imorgon kanske dina ord väger tyngre.

Men Tack hursomhelst. Du menar väl.. och framförallt har du rätt.Det är det som betyder något.

Golvad, men inte uträknad. Inte än...Hoppet är det sista som överger en!

Lycka till själv!

MåBättre

Det är klart att jag vill dig väl Mic99 och jag vet ju själv att det är lättare sagt än gjort att förändra sitt destruktiva beteende. Men det är nog av yttersta vikt för oss missbrukare att börja prioritera nykterheten överst på vår lista, mkt av det andra kommer att komma som ett brev på posten.

Min poäng med mitt förra inlägg är att det finns ingen annan än vi missbrukare som kan få oss nyktra. Sedan kan man behöva hjälp för att kunna hjälpa sig själv, det är ingenting man behöver skämmas över. Jag brukar också tänka att det är lite pinsamt nu när jag går behandlingen men vad är det jämfört med att fortsätta supa och skämma ut sig i ytterligare 20-30 år.

Fundera gärna igenom vad du själv kan göra utan att lasta för mkt på din flickvän (sedan är det ju jättebra om hon är ett stöd osv).

Vi kan fixa det här!! Allt gott Mic99 =)

MåBättre

"Att tappa sitt förstånd"

Det är en film vi har fått sett under dessa två dagar, en kort film men en bra föreläsare och tänkvärt innehåll. Visste ni att det tar mellan 2 och 24 månader av total nykterhet innan en missbrukare/beroendeperson kan se objektivt på sitt liv och vad alkoholen har förorsakat?

Under dagen idag har vi jobbat med det femte steget i tolvstegsprogrammet. Vi har satt ord på våra karaktärsegenskaper och diskuterat kring detta samt fått fundera på vad vi är ute efter när vi dricker första glaset och hur vi skulle kunna nå samma "mål" men utan alkoholen. Inga självklara svar och olika hos varje individ men bra att sätta tankarna i rullning, en dag hoppas jag att jag har detta ganska klart för mig.

Idag är det 40 dagar sedan jag sist drack, känns bra! =)

Allt gott till er!

MåBättre

"Den berusade hjärnan"

Idag har vi sett ytterligare en film, 40 minuter om hur vi beroendepersoner får den där WOW - känslan i början när vi dricker. Först sitter där en blyg liten kille men efter några glas har vi helt plötsligt en ny James Bond i stan! ;) Inte konstigt att man vill dricka va? Tyvärr är ju lösningen väldigt kortsiktig och det som finns kvar när festen är slut är ju många gånger en mindre person än innan festen började.

Jag fick en tanke idag att innan en fest så har jag två vägval:

1.Hålla mig nykter och träna på som fan (lång väg)
2. Dricka och må bra för kvällen/helgen (kort väg)

Insåg idag att det är så himla dumt att jag väger dessa mot varandra så himla olika, det är som att jag jämför äpplen och päron. Det borde räcka att välja nr 1 för då mår jag bra imorgon, ta en dag i taget. Alternativ 1 blir så himla tungt då jag ser det som att det kräver total nykterhet och stenhård träning i typ 6 månader. Vet inte om ni hänger med i mitt resonemang?

Under dagen prata vi också mkt om hur känslor påverkar på oss och hur vi dricker på olika känslor samt hur man kan hantera dem utan att behöva dricka alkohol. Konstaterade även hur extremt starka känslorna kan bli under påverkan och hur avtrubbad ens riktiga känslor har blivit när man är nykter. Detta är dock något som kommer tillbaka om man håller sig nykter, utmaningen blir då att hantera dessa utan att dricka..

Nu ska jag iaf ta lite semester både från denna sida och från behandlingen i 1 vecka, jag hoppas ni alla fortsätter att jobba på åt rätt håll och även om vägen kan vara gropig och kurvig så finns det något riktigt fint i slutet på den här vägen, välmående.

Kram till er alla!

MåBättre

Idag är det 50 nyktra dagar utan något hjälpmedel såsom antabus eller liknande. Jag går ju dock på behandling så det måste man ju säga är ett ganska kraftigt hjälpmedel men ändå..!! Känns bra! :) Känner dock ändå inte ett jag är helt övertygad att jag är alkolist och att jag vill leva resten av mitt liv nykter. Får dock lämna den tanken (som vanligt) och leva dag för dag.

Trivs rätt bra just nu tycker jag, har börjat träna regelbundet och älskar tanken av hur jag bygger istället för river, grymt!! :D

Har varit borta från behandlingen 1 vecka pga utlandssemester, gick bara finfint. Mkt pga att min partner inte är speciellt intresserad av att dricka och att det bara var vi. Välbehövligt för vår relation, helt klart!

Imorgon är det dags för behandling igen och jag skall redovisa konsekvenser inom familj/socialt, fysiskt/känslomässigt, ekonomiskt, etiskt, lagligt och sexuellt. Blir nog lite tufft men jag är mest nyfiken på att höra gruppens åsikter/funderingar.

Hoppas det är okej med er här på forumet och att folk vågar/vill fortsätta skriva oavsett hur bra eller dåligt det går.

Kram!

AnnaPanna

Bra jobbat MåBättre! Skönt att klara utlandsresan. Känner igen mig hur det är att ha en sambo som är ointresserad av alkohol. Det hjälper så enormt mycket!

En fundering: har du ventilerat dina framtidstankar kring alkoholen på din behandling? Att du kanske vill börja dricka igen? Vad säger de om ditt resonemang? Är lite nyfiken bara, inte dömande eller så på något vis! Känner igen mig mycket nämligen som du kanske minns från min tråd :)

Ha det gott! Kram

MåBättre

Hej Annapanna!

Det var en befogad fundering och jag måste säga att jag inte tagit upp den frågan, inte rakt ut iaf. Jag flörtar ju med tanken om att en dag kunna dricka normalt men jag är rätt införstådd med att det nog inte kommer att bli så lätt. Känns även jobbigt att behöva vara på sin vakt resten av sitt liv när/om det börjar braka iväg. Sedan känner jag att mitt "partyliv" är över och jag hoppas på bröllop, hus, barn och allt det där, min största mardröm skulle vara om men fylla gick ut över mina eventuella barn, då är jag hellre nykter.

Men jag ska fundera på om jag ska ta upp frågan, det kan som sagt vara intressant att höra vad de tycker. Man skulle tex kunna fråga hur de ser på riddargatan (tror jag att det heter!?) där de jobbar för att patienter skall kunna gå till ett normalt drickande.

Jag kan ibland tycka att behandlingsmetoden känns lite gammalmodig att total återhållsamhet är ända vägen men det är nog den absolut bästa vägen, undvika riskerna..

Vidare så presenterar jag mig som alkolist i gruppen och innebörden av det är ju faktiskt att man inte ska dricka, jag tål det inte. Och förlusten av det är väldigt minimal jmf med vinsten.

Ja, lite rörigt inlägg men mitt mål är att känna att "botten är nådd", jag vill inte förstöra mig mer samt att bli trygg i min nykterhet. Om jag dricker öl om 5 år låter jag vara osagt men Idag är jag nykter!

Allt gott!! :)

MåBättre

Idag var det som sagt redovisning för min del, det gick okej och jag fick mkt frågor och funderingar från gruppen vilket var "skoj". De påpekade också att jag hade väldigt många varningsklockor och ett fortsatt supande kommer nog bara att leda en väg, neråt.

Förutom redovisningen så var det givetvis kul att vara tillbaka och träffa alla igen, hann faktiskt sakna dem lite.. :) Två slutade dock förra veckan så det var lite tråkigt att inte få säga hej då och önska dem lycka till men träffar dem säkert i eftervården så det ordnar sig nog! :)

Nu är det dags för sängen, gonatt!

MåBättre

Dagarna flyger iväg!

Under dessa dagar har det varit många redovisningar av andra i gruppen, är bra för det finns alltid något man själv kan snappa upp från dessa. Under denna tid såg vi även en film som hade lite tänkvärt att ta med sig, bland annat:

"Om tio fåglar sitter på en telefonledning och 8 beslutar att flyga därifrån, hur många sitter då kvar? Jo, tio... "

Förknippar detta så starkt med hur många gånger man bestämt sig för att aldrig mer dricka men när nästa helg kommer så är man på det igen. Man måste liksom våga ta steget från tanke till verkställande. Hur man sedan gör det är ju upp till var och en.

I fredags pratade vi mycket om andlighet, vad är andlighet? Jag är ju väldigt långt från kristen så ordet blir lite knepigt för mig men det visade sig inte vara så mkt hokus pokus. Andlighet ser olika ut för oss alla och det är vi själva som sätter definitionen, saker vi mår bra av. Vet ni vad er andlighet är? :)

Imorron har jag redovisning om mitt nya jag, blir nog intressant att bita i! :S

För övrigt har jag haft några pissdagar nu där ångest och ilska har bultat inifrån, usch vad jobbigt och jag vet inte riktigt varför heller.. Känns bättre idag iaf! :)

Allt gott!

"Adde" och jag är alkoholist och jag är nykter för min egen skull :-))
Så lyder min presentation innan min delning på AA-mötena !
För mig var det viktigt att ändra på mitt sätt att presentera mig som jag gjorde från början : " Jag är en alkoholist som heter..." Jag ÄR en egen person med en egen identitet och egen självkänsla. Min PERSON är inte en alkis utan jag har en sjukdom som heter så.

Men det var en insikt som var tvunget att mogna fram i samma takt som min självkänsla fylldes på.

Och min andlighet är de dagar då jag har den där underbara sinnesron då allt liksom bara är och jag flyter med :-) Så ser inte livet alltid ut men när dessa dagar kommer njuter jag ohejdat och helt skamlöst av det :-)) Och det är ljusår från ångesten i bakfyllan !!

Ta hand om dig, du är värd det MåBättre !!

MåBättre

Tack Adde för din kommentar, alltid kul att få tips om hur man kan tänka på saker på olika sätt! =)

Nu var det ett tag sedan jag skrev här, har inte känt behovet men jag har nog vara inne och läst varje dag ändå. Tack för att ni finns och att ni delar er kamp/resa tillsammans med mig. Vi kämpar mot samma mål, ett nyktert och hanterbart liv.

Otroligt blandade känslor idag, det var nämligen min sista dag i primärvården. Tårarna bara rann när jag skulle ta adjö från gruppen, usch vad jobbigt det blev. Men det känns bra att ta steget vidare till eftervården och verkligheten. Jag är redo för det.

Jag hoppas ni alla kämpar på mot det bättre och ge aldrig någonsin upp!

Kram

lika när jag slutade min primärbehandling. Att helt själv stå på egna ben ute i en snurrande värld var skrämmande.
Jag gjorde precis som de sa åt mig och började gå på AA så mycket jag kunde. Med nya rutiner, många möten och stora öron när Di Gamle pratade om hur de gjort så blev det lättare än jag var rädd för.

MåBättre

Tack till er båda, det värmer och uppmuntrar!! :)

Känner mig lite bitter just nu, vet inte riktigt varför men jag känner att jag själv inte riktigt valt att utnämna mig till alkolist. Gick igenom 2014 och räknade till ca 22 fyllor. Mitt stora problem är ju dock att det är rätt rejäla fyllor och man vet aldrig riktigt vad som kan hända...

Jag vet att jag går på rätt väg gällande nykterheten och överlag känns det riktigt bra men vill ändå vara ärlig och beskriva hur jag känner. Saknar de där stunderna när man påbörjar en fest, sitter och dricker på en kall öl, lyssnar på glad musik och vännerna börjar trilla in. Jag måste dock se helheten, vad är bättre för mig i längden? Jo, leva nyktert. Träna, äta, sova, umgås osv. Alkoholen tar för stor kraft av mig.

Är glad att jag gått behandlingen, jag vill inte svika gruppen/ledarna. Jag har fått verktyg att ta till när jag tvivlar. Jag har lyssnat på öden som jag själv inte vill uppleva.

Jag gör det här för min skull.

Kram till er alla!

MåBättre

Känner att när jag kommer in i en nykterhetsperiod så ska allting hetsas fram, allt ska göras samtidigt och gärna till extrema mängder. Men försöker tänka om, ibland kanske man behöver göra INGENTING. Bara låta:

"De nyktra dagarna ticka på.. "

För även om jag inte gör nånting så går det ju ändå ytterligare en dag av nykterhet. En dag där jag blir starkare utan någon större ansträngning. Ganska skönt att landa på om man känner sig lat! =)

Allt gott!

MåBättre

Idag har jag 80 nyktra dagar, fan vad bra det känns när jag tänker efter!! Stolt över mig själv.

Jag känner mig just nu väldigt glad, livet känns enkelt. Det är så himla mkt jag vill göra och uppleva, vet bara inte hur jag ska strukturera upp allt så att jag får en skön och avslappnad vardag men ändå gör de saker jag vill. Måste nog sätta mig ner och planera/fantisera lite mera.

Att jag är glad idag innebär inte att jag är superglad imorron, känslorna far upp och ner hela tiden. Men det känns bra. Och det känns som att jag börjar få kontakt med mitt känsloliv igen, det som jag lärt mig blockera för att överleva.

Längtar till träffarna på eftervården och har insett för mig själv att jag tycker att det är kul och spännande att träffa nytt folk, nyktert folk. Ska börja beblanda mig med onyktert folk i viss mån också men känner inget behov av det just nu..

Ha en bra natt nu gott folk!

Kram!

AnnaPanna

Du gör det så bra MåBättre! Både för dig själv och för andra som du peppar här på forumet!

Känns lite som vi följts åt sedan vi startade båda två. Det känns bra tycker jag, att vi båda biter i.

Ha en fortsatt bra kväll och vecka! :)