Hej,

Jag vet inte om jag skriver i rätt forum men jag känner bara att jag måste skriva av mig.
Jag är en 30 år gammal kvinna och gick igår på mitt livs första AA möte.
Jag har druckit halva mitt liv och de sista 3 åren så har det verkligen eskalerat. Jag har skåpsupit konstant i 3 års tid och har helt och hållet börjat tappa kontrollen.
Jag har förlorat oändligt många vänner, jag har sårat, ljugit, svikit mina närmaste, jag har förstört 2 möhippor och jag har gjort bort mig så mycket. Jag har hamnat på akuten pga att jag druckit mig medvetslös, jag har nästan blivit våldtagen för att jag har varit för full för att ta mig hem själv och har bara hoppat in i random taxibilar med okända människor. Jag har vaknat upp på ställen som jag inte anar varför jag har befunnit mig på... Listan på alla dumheter och tragiska händelser som jag har utsatt mig och mina närmaste för kan göras oändligt lång och trots detta så har jag inte klarat att sluta dricka. Inte förrän nu.

Jag gick som sagt på AA igår. Till frukost drack jag 1 flaska vin för att våga gå på mötet/för att döva ångesten efter mitt beteende på nyår (hade nyårsmiddag hemma hos mig och min sambo och blev givetvis fullast av alla och minns ingenting av kvällen.. Jag däckade runt 0100 och vaknade 1a januari och var så ångestfylld och bakis att jag var tvungen att ta 2 återställare med en gång.

Nu har jag varit nykter i 24h. Jag har inte sovit inatt. Har bara legat och skakat och spytt och mått fruktansvärt dåligt. Har sån ångest och dåligt samvete mot alla mina nära och kära och inte minst mot mig själv. Hur kunde det bli så här? Är det normalt att ha en sån "avtändning" från alkohol??

I övrigt så har jag akademikerbakgrund och ett väldigt bra jobb (att jag klarar att hantera mitt jobb såpass bra som jag gör är ett mysterium), jag har en underbar familj och världens finaste sambo sedan 7 år. Jag har fina vänner som alla vet att jag gick på AA igår - dom är alla införstådda i allvaret och stöttar mig 100 %. Trots allt detta så är jag helt maktlös inför alkoholen!!!

Jag tar tacksamt emot alla råd jag kan få för att klara av att bli nykter alkoholist. Jag kommer aldrig kunna dricka 2 glas vin och sedan stanna där - det är omöjligt. Om jag tar en klunk alkohol då fortsätter jag dricka tills barskåpet är tomt eller tills jag däckar.

Jag har så sjukt dåligt samvete och fattar inte hur jag ska kunna leva med dessa skuldkänslor... Ni som blivit nyktra - hur har ni hanterat ångesten och det dåliga samvetet? Hur klarar man att förlåta sig själv?
En annan sak som jag också är livrädd för det är hur min kropp egentligen mår.. Mina levervärden är säkert skyhöga och jag vågar inte gå till doktorn för att få detta bekräftat... Hur lång tid tar det för min kropp att reparera skadorna??

Jag är som sagt helt ny i den här kampen och jag tar tacksamt emot alla goda tips och råd som kan hjälpa mig i min kamp mot alkoholen.

Tack för er tid och tack på förhand!

Mvh,
AA

Alkoholist Javisst

Adde - jag har också hört detsamma från alla håll och kanter. Kommer från en läkarfamilj och det de ser och upplever inom vården är tragiskt. Har en syster som senast förra veckan hade en patient som var gul som en ostbåge pga alkoholism och som bara var 42 år gammal. Han kommer inte leva mer än 1-2 månader till. Han hade så mkt vätska i kroppen att han måste tömmas flera ggr per dag och levern är helt kaputt.
Det är vidrigt och sinnessjukt att alkohol kan göra en så trasig :( 42 år är ingen ålder...

Fransmannen - varför gör man så? Bra fråga. Varför har jag förstört nästan alla mina vänskapsrelationer och valt alkoholen före mina vänner? Varför har jag föredragit att sitta hemma och skåpsupa framför att komma ut i världen och njuta/fånga dagen?! Varför har jag försökt få kontroll över mitt drickande 1000 ggr och misslyckats 1001 gånger?? Jo, för att alkoholen är listig, falsk och über jävlig... Den är allt för lättillgänglig och vi alkisar är allt för naiva och duktiga på att intala oss själva att "man måste ju få leva lite, ha lite kul".. plus att vi alltid vill bevisa för oss själva att vi kan dricka normalt.
Vilket bull shit!
Det är nu 5 veckor sedan jag gömde min sista spritflaska i garderoben (vin var inte tillräckligt starkt). Hur hamnade jag där? I have no clue. Idag är jag 22 dagar nykter... Har inte varit nykter 22 dagar i sträck sedan 2005/2006. Bara det i sig är ju tragiskt.

Alkoholist Javisst

Jag blev med andra ord inte nykter för 5 veckor sedan då sist flaskan gömdes.. Oh no.. Jag var nykter en vecka och sen skulle jag bevisa för mig själv att jag kunde dricka normalt. Köpte in alkoholfritt till nyår (hade middag hemma) och skulle vara så civiliserad och duktig.
Slutade med att jag sprack runt 14tiden på Nyårsafton, var dyngrak runt 21.00 (minns inte att jag åt varken huvudrätt eller efterrätt), däckade runt 01.00 med kläderna på och 11 gäster i huset.. Bra värdinna.
För att döva missären dagen efter så gick jag upp i ottan för att städa (drack jag rödvin till frukost och tömde alla flaskor med "left overs" från kvällen innan inne på köket). Gömde även undan lite ölburkar och vinflaskor till senare (ville inte att sambon skulle se dessa.
Sen fortsatte spektaklet tills jag ringde AAs hjälplinje 3 dygn senare och gick på mitt första möte (var btw full på det mötet så minns det knappt).

Så för att svara på din fråga Fransmannen, varför går man från AA till Puben? För att vi är sjuka och totalt maktlösa när det kommer till alkohol. Vi har inte en chans. En droppe alkohol är allt som behövs och sen är vi igång igen :(

Sara_con_experiencia

Jag gillar ditt mod, att du har berättat för dina vänner, och att du går på AA-möten. Och vilken respons du har fått på din tråd.

Jag är ny här, räknar också dagar... 20 nyktra och behagliga dagar... Jag har varit "duktig" i perioder innan, det funkade väldigt bra när jag var gravid (2006-2007 och 2010-2011), och jag drack lite när jag ammade.

Nåväl, jag vill vara öppen och säga:
1. jag drack för mycket, det känns skönt att inte göra det länge!
2. jag hade ju provat att minska tidigare, men det fungerade inte riktigt som jag ville!
3. vad roligt, vad mycket jag har fått gjort den här tiden; ingen ångest för när jag dricker eller om jag dricker, eller om jag inte får dricka,
4. vin, öl, sprit... det kostar pengar att dricka för mycket, nu kan jag använda dem till annat; såg t ex Gardells "Hela mitt liv" i fredags (dyr biljett) med gott samvete (och jag minns varje detalj, och blev inte kissnödig trots att showen var 2 timmar lång!)
5. fysiskt och emotionellt välmående generell och diffust ;-)

Kämpa på... så hjälps vi åt här på forumet!

Sara

mod60

29 nyktra dagar
Gud vad jag ältar mitt mantra- en dag i taget :) Jag har börjat en egen tråd nu för att kunna skriva ner alla "konstiga" tankar jag har kring detta med alkohol. Skriv gärna där om du/ni vill. Känner mig glad för varje dag jag är nykter och inte sitter med a i glaset framför tv. Somnade alltid tidigt och såg aldrig klart en film. Igår var jag vaken till 01 och kände mig pigg. //mod60

Santigold

Ville bara tacka alla som peppar här på forumet så himla skönt att höra. är ny här och har idag tagit min första antabus dos. Jag är 34 år, har man och tre barn som jag ska leva nykter med resten av livet. Trevlig lördag kväll på alla er där ute.

Alkoholist Javisst

har jag varit nykter i 30 dagar!!!
Det är stort!
Jag drömmer fortfarande mardrömmar VARENDA natt om att jag börjar supa igen... Vaknar livrädd men blir fort glad - för jag inser att jag är ju faktiskt nykter! :)

Pratade precis med en kompis i telefonen. Han var ledsen för att han var i NYC och skulle på en hockeymatch igår kväll som han hade sett fram emot i nästan ett halvt år (han köpte tydligen biljetten så långt i förskott om jag förstod det rätt).. Han var så sinnessjukt bakis igår att han inte klarade att ta sig upp ur sängen och gå på matchen. Han är en extrem hockeyälskare så det här var ju riktigt surt för honom. Han försökte bota baksmällan med 3 stora glas rödvin och sömn men det funkade inte och han började bara spy och fick ångest istället. Det fick mig att tänka både en och två gånger.
Hur många ggr har inte jag tagit "en" återställare (läs: 3 återställare som snabbt blev till en ny fylla).
Hur många ggr har inte jag missat avtalade happenings och events pga bakfylla?
Hur många miljarder gånger har inte jag gjort de runt mig besvikna pga mitt beteende både under själva fyllan men också dagen efter.
Alkohol är ett j*vla gift!!!! Jag har förstört alla mina helger (och på slutet även vardagar) de sista 10 åren pga alkohol.
Jag skämtar inte då jag säger att mina helger har blivit 2 dagar längre sen jag blev nykter.
Visst har jag tuffa stunder då jag bara vill supa ner mig, men jag biter ihop och rabblar mitt mantra "en dag i taget, AA är ett 24 timmarsprogram"...

Jag hoppas att alla ni som sitter där ute just i detta nu och funderar på att ta ett glas klarar att stå emot! Håll ut bara en liten stund tills det värsta suget gått över!
Lyckan över att ha stått emot är så mycket bättre än känslan ni får då ni svalt den första klunken.

Alkohol är inte kul för oss alkisar! Den slutade vara kul för länge sedan.
Att supa är seriöst skit. Jag är tacksam för varje dag jag får där jag inte har ångest, slösar massa pengar, ljuger, har black outs, gör bort mig, beter mig illa och är allmänt vidrig. Nykterhet är fantastiskt och utvecklingen här ifrån kan inte vara annat än underbar?!

Ha en fin söndag allihopa <3

Alkoholist Javisst

Jag är så arg sen jag slutade dricka! Känner ngn igen sig?? Sjukt arg och kort stubin. Bestämd och barsk.
Det kombinerat med överlycklig vissa stunder för att jag är nykter.
Blir galen!
Känner mig som en jojo.
Letar liksom efter nåt som kan ge mig en kick i livet.. Något som kan ersätta tomrummet efter alkoholen.. Men vad skulle det vara............

Meredith12

Låter det klämkäckt? Jag är långt ifrån min drömform, men tror seriöst att motion kunde vara lösningen. Jävulsk tröskel emellanåt dock, speciellt vid deppighet .

Ilska kan också vara en del av deppighet, har själv upplevt det. Fast din ilska känner du bäst själv.
Är inte all ilska, om den är stark, jävligt jobbig att bära på?
Ursäkta mina svordomar, vill inte vara otrevlig.
Hoppas tillvaron går framåt-uppåt

Alkoholist Javisst

Jag är så svag, vem försöker jag lura?!
Idag när jag vaknade så var jag stark och gick till gymmet.
Sen kom jag hem och WW III startade med min sambo. Vi hade världeeeeens bråk! Hur reagerar jag?
Jo jag tänker, "jag sticker! Jag ska ta in på ett hotell, gå till systemet och köpa massa alkohol, isolera mig på hotellrummet och dricka tills jag stupar".
Jag som trodde jag hade kommit en bit på vägen. Min hjärna är fortfarande lika rubbad som den var för 34 dagar sedan (då jag blev nykter).

Tog iallafall inte in på ett hotell och drack heller inte.. Men gudarna ska veta att jag bara var sekunder ifrån att göra det :(

Kvaddad

Jag funderar på hur man ställer till rätta all skit man ställt till med genom åren.
Kommer folk någonsin att lita.på en igen?
Alla lögner och svikna löften.
Min siste vän försvann för inte så länge sen när han upptäckte att jag blåljusen om nästan allt.
Han är så arg.på.mej att jag blir rädd.
Hur reparerar man det.
Min man som jag ställt.till ett helvete för genom att bli skitfull på de mest.olämpliga ställen.
Hotell, flygplatser viktiga.middagar.
Jag vältrar mej i självförakt och det brukar sluta med att jag super.
Spelar ju ingen roll.....jag.är.ju ändå totalkörd.

Kvaddad

Så har det varit för mej varje gång jag försökt sluta.
Sjukt ilsken och väldigt kort stubin.
Har gormat och skällt på.ibland helt.oskyldiga och fullkomligt oförstående människor.

Stingo

Den är inte modig som aldrig är rädd, utan den som vågar handla trots sin rädsla.

Helt samma passar här

Den är inte stark som aldrig längtar efter en drink, utan den som låter bli att lyfta glaset trots sin längtan.

Frau Fröken

jag känner igen den och jag känner mig också förvirrad eftersom jag hela mitt liv har varit så duktig och trevlig och rolig och mysig och ALDRIG blivit arg. Har heller inte blivit särskilt ledsen eller på andra vis varit särskilt krävande. Aldrig en dörrmatta men liksom aldrig. Ja ni vet, velat kännas vid de "otrevliga" känslorna. Jag fattar så klart att en stor anledning till varför jag är/var så förtjust i vin (nykter sen nyårsdagen) har ju varit för att döva alla känslor och slippa känna dem. I vilket fall! Det är inte så konstigt att man är förbannad hela tiden, jag menar jag har ju minst femton års ilska att ta igen. Jag hade så klart gärna hellre sett mer av den euforiska lyckan och i brist på den kanske ett klädsamt vemod à la Amélie från Montmartre där jag elegant bara sörjde allt som gått snett i livet. I stället blev jag alltså en sur och förbannad och otrevlig person, de senaste veckorna har varit som att ha konstant PMS. Jag tror inte på att det är abstinens eller en längtan efter alkohol utan helt enkelt bara hjärnan som i det lilla flippar ur nu när den där dövande snuttefilten ryckts bort. Här är man nu, utan en dämpare, utan en dövare, utan en väg ut från att feel all the feels. Jag hoppas verkligen att det här är övergående och att man kan hitta någon typ av balans, för jag är verkligen inte en trevlig person hemmavid just nu. Men nykter, alltid något!

MarianneM

Har slukat hela den här tråden och undrar hur det går för dig. En del av dina inlägg är så roliga, mitt i det jävliga. Och jag känner igen mig så sjukt mycket i det du skriver. Ta in på hotell och supa ner sig, den känslan.....

framtid

Känner igen mig i allt du skrivit. Förutom att jag inte kommit så långt.

Är lika gammal som du, druckit lika länge, har bra jobb med god inkomst i Stockholm.

Dricker varje dag. Riskar jobb, familj och hälsa.

Men jag har bestämt mig.

När jag läser dessa trådar gör jag det samtidigt som jag stirrar på klockan. 17:22, 1½ timme till systembolaget stänger, så länge till behöver jag klara mig.

Sen är jag ganska säker. Inte lika lätt att falla in på krogen.

Idag är dag 1. Andra försök finns dag 0, en riktig bakisdag. Men igår drack jag bara ett par öl så då unnar jag mig att kalla detta dag 1.
Nu siktar jag på dag 7, sen 30, 100, sen 365, sen 1000. Sen får det bli en tatuering på det :)

Skönt att du klara av att så emot! Då har du dina dagar kvar!

Såg serien House of Cards, karaktären Doug i detta klippet har inspirerat mig mycket:
http://www.liveleak.com/view?i=12b_1384285231

"Fuck the zero"

Alkoholist Javisst

Hej Framtid och MarianneM - tack för era kommentarer och ja, jag lever :) Framtid - jag gillar också Doug.. Sjukt inspirerande!

Igår fick jag genomgå min första "stora prövning".. Min chef hade middag hemma hos sig för mig och mina kollegor och jag har seriöst gått runt och haft ångest för den här middagen i flera veckor. Allra först när inbjudan kom så tänkte jag att jag bara skulle tacka nej och låsa in mig själv och kasta bort nyckeln den här kvällen (det är alltid obegränsat med alkohol på chefens middagar)..
Men eftersom jag är en social varelse som hatar att "missa allt skoj" och får dåligt samvete om jag säger nej så vågade/klarade jag inte att tacka nej när chefen bjöd in oss alla.
Så sista veckorna har jag tänkt att jag ska fejka akut influensa på fredagen... Det här funkade givetvis inte heller för jag har NOLL teatertalang.. I onsdags så började jag inse att jag helt enkelt måste gå på middagen och att jag bara får acceptera att jag mest troligt kommer få ett återfall. MEN (!) så kom jag på att jag kanske kunde dricka alkoholfritt och skylla på att jag skulle göra något aktivt på lördagen.
Sagt och gjort, jag anmälde mig till ett skidlopp (som var idag kl.08.30). (OBS! Jag har åkt skidor 3 gånger de sista 2 åren och är absolut ingen Charlotte Kalla så det var rent vansinne att anmäla mig på ett 30km skidlopp..).
Anyway, jag sa till chefen att jag vill ha alkoholfritt på middagen men att jag inte vill att han ska säga detta till mina kollegor (då börjar de spekulera). Sagt och gjort, chefen var med på min plan (jag misstänker att han fattat att jag har problem, hans mamma är aktiv alkis och han har sett mig dyngrak 10000ggr).. Jag drack alkoholfritt HELA kvällen igår!!! Ingen av de andra kollegorna anade ingenting!!! Efter att jag gick hem så fick jag massa sms där dom sa att jag var en tråkig människa som valde att sticka och att festen dog efter att jag gått (hehehehhe älskar att festen blev dålig efter att den nyktra människan gick hem hehehe).. Men herreguuuuuud så skönt det var att gå hem NYKTER från en middag utan att ha fallit dit för alkoholen!!! Jag var så stark igår!!!!! Så sjukt nöjd med mig själv!!!

Så idag har jag åkt 30 kilometer längdskidor, jag blev omåkt av barn på 10 år och kom säkert bland de sista i hela loppet.. Men det gör inget! Trots skavsår och att jag fick motsatsen till pallplacering så är jag bara så glad! Jag har klarat att gå på fest utan att bli full(ast)! Jag har inte haft ett återfall! Jag har haft trevligt med andra människor nykter och jag har klarat att vistas bland andra människor som dricker..

Alkoholist Javisst vs. Alkohol: 1-0

Hoppas ni alla får en fin Alla hjärtansdag och firar dagen nyktra med de ni tycker om :)

Idag så ställde jag upp i ett skidlopp (jag har åkt skidor 2 gånger på 2 år så jag är absolut ingen Charlotte Kalla)..

Alkoholist Javisst

Vet inte varför skidlopps-kommentaren kom in igen på slutet av mitt inlägg ovan.. Oavsett så ska det stå 3 gånger som jag har åkt skidor de 2 sista åren :)
Mvh,
oteknisk alkis

Kvaddad

Grattis!
Blir grymt inspirerad av dina framgångar och ditt jävlaranamma som smittar av sej på mej och säkert på alla andra som läser här.

Farväl-Las-Vegas

På hög nivå. "Vad ska jag hitta på för ursäkt!?! JA! 30km skidor!" Haha, skön du är och tack för att du delar med dig. :)