Läser mest, kommenterade inte förutom nåt inlägg som löd: Det känns skönt att veta att man inte är ensam. Dag 27 idag utan alkohol och för första gången igår kväll så infann sig en känsla "jag vill inte dricka" . Annars har dagarna varit lite upp och ner, lekt med tanken om att avbryta, ta ett glas vin. Anledningen att jag hållt mig ifrån har varit att det blir aldrig ett glas vin, vill ha tre, fyra, fem. Jag bestämde mig den 30 december ( efter en stor fylla den 29 ) och tog kontakt med en alkoholterapeut, fick en tid samma dag. Det är det bästa jag gjort. Första veckan höll jag mig nykter för jag ville inte dyka upp på nästa möte och säga att jag inte klarat det. Duktig flicka syndromet.
Känner mig renare på insidan nu.
Förra mötet med alkoholterapeuten handlade mycket om vad händer efter mina 30 vita dagar och vad gör jag då? Vågar jag dricka?
Jag tänker ta ett nytt beslut då.
Skulle vilja fortsätta tänka jag får dricka men jag vill inte. Vet inte hur länge den känslan håller i sig, men den är ny och jag tycker om den.

Vad hände sen?

Wtf, sen efter 30 dagar så fick jag för mig att prova och åååå vad jag var duktig gång nr 1. Två glas vin som en normal Svensson. Gång nr 2 ett glas vin en heeel kväll.
Botad kanske, var det detta som behövdes med 30 vita dagar?
Nix Nix
Gång nr 3 kom hon på besök
Vinkärringen.
Gillar henne inte!
Varför är inget enkelt?

AnnaPanna

Så där är det för mig också! Håller uppe ett tag. Första gången går det jättebra, andra het okej och tredje eller fjärde gången är jag tillbaks på ruta ett. Pangfull med någorlunda brutalt utfall som går att jag mår skit. Sen brukar det fortsätta så. De där två första gångerna där man klara det bra och inte överkonsumerar är som borta med vinden.

Jag har börjat acceptera ett liv utan alkohol. Tanken skrämmer mig inte längre lika mycket som förut. Det finns hopp! Kram

Patzy

Vinkärringen verkar krympa när hon inte får vin när det gått ett tag. Tänker att det är lite som att hon på samma vis växer till sig och hämtar kraft så fort hon blir lite "matad". Så det är nog som du säger bra att börja tänka så, inte dricka alls.
Ikväll har sambon köpt zingo till mig.
Så imorgon kommer det kännas bättre, igår var en patetisk och misslyckad dag. Dag 34 dök hon upp, kärringen.
Avskyr att vakna och kolla om jag gjort nåt dumt, skickat sms eller lagt upp nån fylleuppdatering på Facebook.
Som tur var så var det inget sådant men huvudvärk och kymighet i kroppen påminner mig om gårdagen.
Kram

Patzy

Egentligen har jag inte samma behov att räkna nu gång nr 2.
Funderar mer på alla gånger jag gjort bort mig och just nu räcker det från att hålla upp.
Tänker samtidigt att ett glas vin vore ju gott.
Precis som det bara skulle bli ett glas.
Tycker om att läsa det andra skrivit.
Känns trist att behöva berätta för alkoholterapeuten imorgon att det är inte dag 36, det är dag 6.

Patzy

Tacksam för att det här forumet finns och läser varje dag. Känns skönt att känna att man inte är ensam.