av mulletant

Försöker skapa en ny tråd. Min andra. Den första skapade jag för knappt ett år sedan efter att ha skrivt i andras trådar ett tag. Ska kolla om jag lyckades:) / mt

Ullabulla
lör, 2015-07-11 - 15:29

Jag tror och hoppas att du och pp är så insiktsfulla att ni förstår hur jag tänkte när jag skrev.Att det är i nån sorts bitter självrannsakan, att det är så väldigt få som klarar denna resa.Vare sig man är på medberoende eller beroendesidan.
Samtidigt när det är som tyngst så är ju hoppet det enda som håller en uppe.
Precis såna som du och PP.Utan hopp så skulle man fullständigt gå under.

Jag har behövt hoppet som du och PP förmedlar.Jag har också behövt de nödvändiga insikterna i att i just mitt fall så blev det bara en av oss som valde den nyktra vägen.
så tack för ditt inlägg här ovan.Det gav perspektiv på mitt tänk också.Dina svar och inlägg var de första som riktigt grep tag i mig.

Så jag vill inte alls lyfta bort någon.
Kanske hellre sätta en text på era inlägg "kan vara beroendeframkallande"
Det är ofta till de som lyckas man återvänder för att nära sitt hopp och kanske inbillning att saker ska bli bättre.
Men det har de ju blivit i mitt fall, långt mycket bättre.

Återigen,tack och jag vill samtidigt be om ursäkt om min något klumpiga formulering landade illa hos dig.det var aldrig min avsikt.
Från en nykär Ullabulla som tror att livet kanske är till för henne också :)

Stigsdotter
sön, 2015-07-12 - 13:25

Jag försöker hitta din gamla tråd här Att vara medberoende. Finns ingen vettig sökfunktion här på forumet? Hade jag för mig att det gjorde... Jag har en vän som tyvärr befinner sig i din situation. Jag vet att hon hittat hit till forumet och jag skulle vilja ge henne länken till din gamla tråd, tror hon skulle känna igen sig där. Hennes man befinner sig i total förnekelse och har inga problem, men jag är rädd för att han har det. Jag har själv inte försökt prata med honom men jag tror inte han skulle lyssna på mig heller eftersom det är hon och jag som är vänner. Nu vill jag mest hjälpa henne att ta hand om sig. Hon är en sådan glad stark människa men jag kände inte riktigt igen henne sist vi sågs :-(

När jag letade efter tips att ge henne hamnade jag i min egna gamla tråd också. Det tar tid att läsa allt, men jag ser ju vilken förändring och vad mycket jag gått igenom! Det är nog viktigt att påminna sig om det också. Kram från mig <3

mulletant
mån, 2015-07-13 - 13:13

att höra av dig. Fint som alltid <3 Som en långvarig forumföljare kan jag "utifrån" verkligen bekräfta din utveckling, det är en livsgåva att få följa en människa från att ha varit tyngd av missbruk och bekymmer till ett gott liv.... som ju inte behöver vara bekymmerslöst men där dagen möts närvarande och värdigt. Jag tror länken till min första tråd finns här i texten nånstans, ska kolla om jag hittar den:) Varmaste kramen till dig / mt

mulletant
mån, 2015-07-13 - 13:30

kloka,fina du! Jag tog inte illa vid mig men jag tog mig en tankeställare. Jag kan känna detsamma när jag är på Al-Anon möten, att det just kan kännas orättvist och kanske som ett hån att ha kommit dit jag är idag. Samtidigt inser jag det där med hoppet, att vi som... ja, vad är det som vi är? Vart har vi kommit? ... Kanske vi som nått en djup medvetenhet och insikt om att vi endast kan ta ansvar för det egna livet, att vi kan ha ett bra liv... oavsett hur alkoholisten (i vårt liv) väljer att leva.
Jag har följt dig, sporadiskt - som jag numera följer forum, och ser dig som en klok och mogen människa med självinsikt, mod och vilja att växa vidare till ditt sanna jag. Jag såg alldeles nyligen ett så bra inlägg i Carinas blogg som jag vill ge vidare till dig - jag tror ju inte att det finns en (1) rätt väg eller ett (1) rät svar, varken för missbrukare eller medberoende http://medberoendeinfo.blogspot.com/2015/07/stanga-dorren-bryta-kontakt…
Det blev kanske lite slarvigt det här, jag skulle önskat svara dig direkt men vi har haft fulla dagar med gästande barnbarn så det har inte funnits utrymme. Nu fick jag till det här lite i hasten. Varmaste kramen - livet är helt säkert till också för dig! / mt

mulletant
ons, 2015-07-15 - 08:12

som saknar möjligheten att redigera (det kunde man förr). Hittade länk till min första tråd i alkoholhjälpen arkiv http://arkiv.alkoholhjalpen.se/forum/hjalpa-nagon-som-star-nara/5025
En del har jag raderat då jag en gång kände risken att bli avslöjad av en som visste min identitet och jag kände att en del jag skrivit var väldigt personligt, sånt jag inte ville dela utanför anonymitetens slöja. Passar också på att skriva att diverse konfliktungar uppstått nu och då i forumdiskussionerna men har alltid ebbat ut efter ett tag.
Såg att nån konstaterade hög aktivitet på forum nu. Jag funderade över detsamma häromdagen, jag har för mig att aktiviteten brukar stiga först efter semesterperioden. I så fall ser jag det som ett gott tecken på ökad medvetenhet att mänskor börjar tänka efter i ett tidigare skede.
Glad alkoholfri fortsättning på sommaren önskar jag er alla! / mt

Adde
ons, 2015-07-15 - 19:12

blinkning till Ullabulla : Min favoritartist gav för några år sen ut ett album med titeln "Oberoendeframkallande" :-)) Han säger själv att han är allergisk mot alkohol :-))

mulletant
tors, 2015-07-23 - 04:53

och ströläser i olika trådar. Konstaterar igen att det är ett livligt flöde mellan människor som vill "Förändra sitt drickande" - förvisso sorgligt att det behövs men mycket mer glädjande att känna intensiteten och önskan om förändring. Minns den starka känslan av samhörighet och engagemang från 2012 (tror jag) när vi var ett gäng med intensivt utbyte. Flera av dem mina fb-vänner idag. Underbart med människor jag fått möta från insidan, det som verkligen betyder.
Har känt en sorgsenhet inom mig över "livet som går", barnen - eller snarare barnbarnen - som växer och försvinner ur mitt liv. Å ena sidan då.... Å andra sidan är jag ju så innerligen glad att de har sina egna liv, både barn och barnbarn, att de har vänner och intressen. Men inom mig finns inslag av frågor och känslostråk av skuld över tid där jag lagt mer energi på att upprätthålla "bilden" - fasaden - än att ärligt engagera mig i familjen ... så tror jag. Inte fasen är det lätt att veta. Dessutom är det (förstås) olika i relation till olika personer i familjekretsen.
Det viktigaste jag ville skriva är att tolvstegsprogrammet inrymmer så mycket möjlighet till hjälp att handskas med livsfrågorna. Insikten att det är bara mig själv jag kan jobba med och förändra. Säkert därför så många hittat vägen till Katarina församling i Stockholm där jag tror att många kan känna sig välkomna som med de sår och trasigheter de flesta av oss ändå har. Kantstötta varelser... är vi allihopa - ha ha... Mer och mindre men dock. Vi såg en film häromkvällen maken och jag, Thanks for Sharing, han hade fått tips om den. Den handlade om sexmissbruk men gav en bra bild av tolvstegsarbete på ett humoristiskt sätt. Tyckte vi :) https://www.youtube.com/watch?v=-XzYV-ekWVA
Och så rekommenderar jag boken Djävulsdansen! Ger många bra funderingar om medberoende - och ställer mig i den svåra klyftan jag inledde med: mitt ansvar över att "hålla ihop" familjen (familjeidyllen ha ha) och det svåraste, att släppa taget... ta min del av ansvaret för det som inte blev (så) bra... erkänna, gottgöra så långt jag kan... ge människor friheten till sina egna val. Livsuppgiften.
Allt det bästa till dig som läser, ta hand om dig och dem du älskar... kärlek och frihet! / mt

santorini
tors, 2015-07-23 - 06:31

Jag skulle också vilja kunna redigera. När man skriver på ipad eller telefon så kan det bli vad som helst, de mest konstiga saker ;)

Stingo
tors, 2015-07-23 - 09:15

En del forum ger möjlighet till att redigera det man skrivit för en viss tid (15 min... 1 timme), sedan låses det man skrivit fast. Det kunde kanske vara värt att pröva här, om det är tekniskt möjligt med programmet, som används?

mulletant
sön, 2015-08-09 - 06:25

i Östersund där vi deltar i AA:s Landsmöte där också Al Anon har möten parallellt. Mitt och vårt tredje Landsmöte, i G-Borg för tre år sen var jag på mina första Al Anonmöten. Det är fantastiskt att få delta och dela så många människors erfarenheter, styrka och hopp, inte minst de alkoholisters som deltar i Al Anons möten. I går kväll var vi på en mycket trevlig middag med dans före midnattsmötet. Jag instämmer med Adde som brukar skriva om de nyktra och mycket glada sammankomsterna, ingen som betraktar utifrån skulle tre att detta är en helnykter tillställning. Glada samtal och mycket skratt. Men även djupa samtal om de stora livsfrågorna - med människor som jag vet deras förnamn och mer behövs inte. Ett fantastiskt sätt att vara tillsammans - som här på forum men irl. I det verkliga levande livet. Delningarna från nyktra alkoholister på midnattsmötet överträffar den bästa roman. Äktheten, den intensiva närvaron och gemenskapen fyller en med livsenergi och hopp .... Tacksam att få vara en del i detta. Nu blir det hotellfrukost:). / mt

mulletant
mån, 2015-08-24 - 07:39

I Stockholm igår. Så häftigt att inse att vi är anonyma för varandra även där, irl. Vi kan ha mötts utan att veta.... Och det spelar ingen roll. Det viktiga är att vi möts som de människor vi innerst är och delar liv med varandra. Kram och allt gott till dig som läser! / mt

mulletant
mån, 2015-09-07 - 05:45

av de tolv stegen som Adde presenterade igår ser jag idag på Fb under rubriken

ENKEL FÖRKLARING AV DE 12 STEGEN
1. Jag har ett problem.
2. Det finns hjälp.
3. Jag tar emot den hjälpen.
4. Jag ser på mitt liv. Förstår sammanhang och konsekvenser.
5. Jag talar om det.
6. Tar bort sådant jag inte vill ha i mitt liv.
7. Blir bättre på det jag är bra på. Tar vara på mina talanger och blir den jag var menad att bli,
8. Ser på mina relationer.
9. Förbättrar dem.
10. Gör varje dag till en bra dag. Genom att se vad som varit bra och mindre bra och genast reda upp det som inte varit bra för att inte samla på sig massa onödigt i sin ryggsäck.
11. Förstår att man ingår i ett sammanhang som är större än jag själv. Som i en familj, arbetslag, skolklass, samhälle, land, värld och universum. Jag är en liten betydelsefull del av något större.
12. Jag hjälper andra.

mulletant
ons, 2015-10-21 - 19:21

skriver jag i min tråd. Ser att jag varit medlem här i 4 år och 9 månader... Insåg alldeles nyligen vidden i hur mycket mitt läsande och skrivande här och delaktighet i tolvstegsgemenskapen tillfört. Livsvisdom. Ett så stort ord så jag måste tänka noga innan jag skrev det... men så känner jag det. Jag, som tyckte och trodde att jag kunde så mycket, för tio år sen och för fem år sen... men så oändligt mycket jag lärt mig. Så mycket jag omvärderat och så mycket jag befriat mig ifrån. Just det - befriat mig ifrån - i egna, medvetna tankeprocesser, i egen aktiv handling. Så tacksam jag är att jag fått uppleva detta i mitt liv...
Allt gott till dig medmänniska som läser! Ge inte upp, det är möjligt att ta makten i sitt eget liv / mt

etanoldrift
ons, 2015-10-21 - 21:36

Det är befriande att läsa din och din mans väg till nykterhet.. Fantastiskt! En krokig väg och jag förstår att det inte varit lätt.. Jag har precis stått vid ett vägskäl och jag hoppas ju innerligt att min gubbe så småningom inser sitt beroende och tar tag i det för sin egen skull (för jag tror inte att man kan bli nykter för någon annans skull) Just nu så fokuserar jag på mitt liv och min väg, för det är det enda jag kan påverka (ja, påverkad är jag ju fortfarande av "medberoendet".. Även det förstår jag, tar tid att tillfriskna ifrån)
Härligt att se att du tittar in då och då!
Önskar dig allt gott! kram

mulletant
ons, 2015-11-25 - 05:18

närmar sig. Ett dygn i början av december som förändrade mitt liv. Stora ord men faktiskt helt sanna. Nu när jag skriver blir jag medveten om att vågen väger jämt - ca fem år levde jag i medvetenhet om att "allt" blivit fel. Nej.... inte allt förstås.... men väldigt mycket, och själva grunden för tilliten hade rasat.

Uppbrottet, att göra verklighet av alla malande tankar, allt sökande efter möjligheter, allt vridande och vändande nätter och dagar - framförallt nätter, var avgörande för mig. Att våga ta steget. Ut. Stiga över tröskeln.... den tröskel jag hundratals gånger talat om: Fattar du att jag står på tröskeln???!!! - men nej. Inte förrän jag steg över den och gjorde verklighet av orden.

Idag är ingen av oss densamma och inte heller livet. Idag är vi långt mer sanningsenliga båda två. För min del, som ju är den enda sida jag egentligen känner, betyder det att jag säger saker jag aldrig kunnat säga ... och jag lämnar ansvaret för vad det väcker till den det tillhör. Lika mycket tänker jag efter om allt behöver sägas - vad är mitt syfte? Inte sällan ´handlar mina frustrationer om mig själv, något bara jag själv kan förändra.

Fem år av tyngd i den ena vågskålen: vanmakt, ilska utan utlopp, tvivel, smärta, skam - Fem år i den andra: försiktigt mod, ärlighet - främst mot mig själv, hopp, tillit, sanning. Förundran. Förändring. Förbättring. Försoning.

Än en gång ska jag uttrycka min tacksamhet över att detta forum fanns när jag som mest behövde det och att jag hittade hit!
Tack alla, alla jag mött och som varit mina speglar. Utan er hade jag inte varit där jag är nu!

Kraft, mod och hopp till alla er som kämpar! Det är möjligt att ta makten över sitt liv! / mt