Hej igen. Gör ett nytt försök. 10 dagar nykter denna sommar, sen gav jag upp. Återfall är lögn.
Är så trött på detta, frågan är om jag är tillräckligt trött. Dricker varje dag. Tycker själv att det är måttligt, blir ju inte full, förlorar inte kontrollen. Men ofriheten i detta, och hälsoapekten, ekonomin, all tid för planering inköp och längtan. Att känna sig tvungen att dricka varje dag. Det är inte värt det. Och det leder bara åt ett håll, alkoholismens ändhållplats.
För mig går det inte att dricka "normalt", efter så många försök så slutet det alltid med dagligt intag.För mig handlar det nu om att acceptera att jag aldrig kommer att ha en sund relation till alkohol. Det är antingen eller. Men hur stoppar man sin sjuka hjärna från att lura sig själv?