av anonym13631

Fram och tillbaka i en evig dans känns det som. Det är inte första gången jag försökt dra ned på min vinkonsumtion eller som jag varit inne på alkoholhjälpen, men det är faktiskt första gången jag startar en tråd. Första gången jag på allvar försökte dra ned på min konsumtion var 2012, för tre år sedan alltså. Det gick väldigt bra, var motiverad och gick på samtal på Riddargatans öppna mottagning i Stockholm. Jag höll upp helt i tre månader och sedan började jag dricka ett glas då och då, Tiden gick och sedan var jag tillbaka i mitt gamla mönster av alltför många glas vin, alltför ofta. Då skyllde jag på stress och att jag låg i skilsmässa. Jag har hela tiden varit väldigt aktiv som person. Är egen företagare, mamma med stora barn som jag alltid engagerat mig i, velat vara perfekt… lagat mat, inrett och ordnat mysigt hemma samtidigt som jag drivit företag och varit en bra chef. Skilsmässan var besvärlig och jag mådde dåligt även efteråt vilket jag inte trott. Hade inbillat mig att jag skulle känna mig fri och full av energi, men jag kände mig ensam och satt hemma och drack vin på kvällarna. Jag stressade mycket, oroade mig för mina vuxna barn och min firma, min far dog och till sist brakade jag ihop, och blev sjukskriven för utmattningsdepression. Jag skämdes över min svaghet men började så småningom ta mig upp, gick i terapi, promenerade och började ta hand om mig själv. Tidigt i våras gjorde jag ett nytt ryck. Jag hade då träffat en ny man, omtänksam och härlig och mådde bättre än på länge. Jag började träna, äta nyttigt, gå i terapi och höll helt upp med alkohol under 4 månader. Jag gick ned 20 kg i vikt och mådde bra. Under sommaren ville jag börja dricka måttligt. Min nye man är vinkännare och lagar underbar mat. både han och jag vill kunna njuta av livet. Men till skillnad mot mig dricker han inte mer än 1-2 glas vin, jag dricker gärna upp resten av flaskan och mer än då om det går. Nu har jag åter bekymmer i min omgivning, sjukdom i familjen och ekonomisk press på jobbet och det vilar på mig att försöka fixa så gott det går och har återgått till mitt gamla vindrickande. Jag köper bag-in-box och dricker vin varje kväll samtidigt som jag patetiskt nog försöker mörka det för min sambo. Jag skäms och känner mig samtidig kraftlös. Orkar inte försöka en gång till och misslyckas igen. Vill kunna dricka måttligt. Hur gör man?För mig är det tyvärr ofta allt eller inget i det mesta jag gör.

anonym13631
fre, 2015-11-06 - 09:43

Undrar varför ingen svarat mig? Är det fel på det jag skriver? Tycker det verkar vara så många kloka kommentarer och värme när jag läser här, men ingen har svarat på min första tråd. Känns som att ropa i intet. Då kan man ju lika gärna skriva dagbok för sig själv eller hur?

Leverjag
fre, 2015-11-06 - 10:42

Det är inget fel alls. Ibland är det så många sim skriver och så många trådar så vissa inte syns eller uppmärksammas, bara.

Känner igen mig i mycket. Själv en kvinna med tre tonåringar och krävande arbete som trillat dit. Vinet, det kära vinet som långsamt skapar mer och mer ångest och beroende. Från att alltid kunna dricka normalt är man plötsligt fast. Jag höll upp fyra månader förra året och drack måttligt till en början men så ökade konsumtionen igen. Nu har jag insett att jag gått över den där gränsen som de flesta här inne och inte kan dricka måttligt mer. Jag är beroende. Tyvärr, så är det. Jag har inte heller haft en bra relation och velat skiljas och en svår sjukdom i familjen som höll på att knäcka oss. Det var efter det 2013 som beroende-drickat började på allvar. Men när jag tittar tillbaka så har jag druckit under många år på fest och de där fina vinerna på helgen och på AW och semestrar. Det skapar oro och ångest men är en tillfällig medicin.

Låter som du varit stark och kämpat, har en bra relation men ett beroende. Du kommer ju aldrig att kunna fortsätta klara företag, utmaningar och relation om du fortsätter dricka och det vet du ju, eller hur?
Du har slutat förut, så du kan men du har fortfarande viljan att kunna dricka som vanligt. Kan du det? måste du dricka? Vågar du inse att det inge går, kanske någonsin?

Tycker du kan läsa flera trådar här om de som misslyckats några gånger men sedan insett att de inte kan dricka mer och lyckats vara nyktra. Flera finns nu i det Vidare livet.

Jag hoppas du är snäll mot dig själv och fattar rätt beslut. Dina hjärna är kidnappad som min och det bara är så. Vi behöver göra oss fria från greppet och det tar tid. Göra oss av med snuttefilten och våga leva utan A.
Du kan om du vill!! Du har klarat så mycket och vill väl inte att allt ska gå åt helvete resterande liv?

Vi är många här i samma situation som inte dömer, som kämpar, som stöttar och bryr oss.

Välkommen igen! (Skriv i andras trådar så hittar de till dig är ett tips i början ;-)

anonym13631
fre, 2015-11-06 - 16:50

Tack, vad klokt du skriver. Ja, jag vet att jag borde sluta men känner mig misslyckad om jag utåt ska stå för att jag är alkoholist - det låter ju verkligen dumt - jag hör det själv. Är inte framme vid beslutet ännu. Ska fortsätta läsa här på forumet och försöka repa kraft. Just idag har det varit ovanligt jobbigt, den bransch jag arbetar i har det tufft och det har nu drabbat oss. Hade personalmöte och det var hemskt att se deras oro. Jag arbetar för att lösa det men vet att i kväll kommer jag att dricka vin, inte alltför mycket dock. Måste gå på kurs i helgen och börjar tidigt och på söndag efter kursen ska min äldste son firas, då kör jag så då dricker jag inte. På söndagkväll måste jag jobba och då blir det svårt att inte ta ett glas eller två som belöning/tröst...

Leverjag
fre, 2015-11-06 - 18:12

Kan kalla det missbruk eller beroende, om det passar bättre. För min del är det ett faktum när man gång på gång lovat sig själv att inte dricka eller bara -2 glas och bryter det. Då har man tappat kontrollen och det leder ofta till större beroende m tiden.

Ha en fin helg!

RaniLee
fre, 2015-11-06 - 18:48

Jag känner igen mig i mycket av det du skriver. Jaghar levt mitt liv som familjens "spindel i nätet. Kvinnan som fixar det mesta privat och i yrket. Duktighetsstämpel -pang. Allt har sitt pris och min tröst i livet blev vinet. Något jag lärt mig redan som barn, genom mina missbrukande föräldrar. När det krisar och känslor svallar, tröstar a. Det kommer alltid tillfällen när jag tycker mig behöva a. Någon på jobbet som varit taskig, förbannad på föräldrarna som asfulla ligger nerpissade på golvet. Eller för att fira något (och såna tillfällen finns hur många som helst såklart)
Jag säger som Leverjag, läs trådarna. De ger så många aha och ögonöppnare. Jag loggade in här i måndags första gången och dessa fem dagar har jag varit nykter, så även denna fredagkväll. Det här är första gången jag skriver, men det lär bli fler. Jag gör nämligen inte heller saker halvdant. Allt eller inget. Medberoende från barnsben, en beroendepersonlighet, stora syster. När jag inte dricker är jag driftig, glad och nyfiken. När jag dricker blir jag full (och jag dricker/häller i mig snabbt), somnar och är deprimerad.
Du behöver inte tala om att du har problem nu. Ta en dag i taget och ta stöd av alla här på forumet. Jag ska öppna en egen tråd endera dag, när jag är redo.

Leverjag
fre, 2015-11-06 - 20:13

Jag undrar hur många högpresterande, ansvarstagande storasystrar det finns här? ;-))

Och hur många som också blivit vuxna tidigt/tagit hand om sina föräldrar på ett eller annat vis och inte fått vara liten och supertrygg som barn. Bara en fundering...

Välkommen. Du har säkert mycket erfarenhet att dela här...

Sisyfos
fre, 2015-11-06 - 20:45

Hej och välkommen!
Har också svårt med ordet alkoholist och att identifiera mig som det. Men om man ser på de personer som finns här på forumet så är det ju en samling människor som verkar kloka, trevliga och hur bra som helst... Så det är ju inte en så stor katastrof ändå att vara det.

Du skriver att du vill kunna dricka måttligt... Fundera över vad du menar med måttligt och i vilka sammanhang man kan dricka då. Jag tror nämligen inte att "måttligt" är varje fred, lör, sön el varje dag 1-2 glas... Om det är så att man behöver a och tycker att det är jobbigt att avstå. När man längtar hem till vin på fredag då använder man vin som medicin och inte som måltidsdryck och har man då som du och jag tappat kontrollen över situationen så kan man nog inte fortsätta att dricka som belöning, för att koppla av eller som tröst eller varje fredag. Vill du ändå göra ett försök:

1. begränsa mängden hårt - köp 1/2 flaska dyrt gott vin o dela med din man till maten. Då blir det lite vin. Ingen Box i ditt hus från nu.
2. Använd inte a som nåt annat än måltidsdryck.

Jag försökte o försökte sluta, misslyckades, skämdes, hade ångest och våndades. Dricker aldrig hemma nu. Men vill som du inte sluta helt. Så jag dricker lite i sociala sammanhang. Men vågar inte dricka hemma (eftersom jag aldrig mer vill hamna där jag var) och ska ärligt säga att jag mår så mycket bättre utan mitt vanevin. Så mycket godare blev inte maten med vin till heller så just den biten var ju mest en ursäkt för att vinet eg stod för avkoppling för min del. Efter att ha avstått i drygt 2 mån fick jag min belöning i måendet. Det känns skönt att ha lämnat den perioden bakom mig. Jag har förlikat mig med att jag inte klarar att hålla mig måttlig hemma och hoppas nu att jag aldrig kommer att glömma att den typen av måttlighet inte är för mig. Jag hoppas att du hittar nåt måttligt som funkar för dig. Så använd det här forumet som en läroperiod, om du misslyckas lär av detta och sluta känn dig misslyckad.

stellas
fre, 2015-11-06 - 22:04

Känner igen mig. Kommer snart att påbörja en behandling på riddargatan. Dricker helt enkelt för att orka med vardagen, hur kasst det än låter.

Leverjag
fre, 2015-11-06 - 22:39

Jag funderade på det också. Kanske du vill berätta om det och hur det går när du varit där?

anonym13631
lör, 2015-11-07 - 18:22

storasyster, ansvar, missbrukande föräldrar men allt mörkades. Innanför dörrarna dracks det men utåt såg det fint ut. Snygg mamma, hemmafru, välutbildad pappa, lägenhet i Stockholms innerstad. Men innanför dörrarna ångest, bråk, mamma gömde vinflaskor, pappa hällde ut och skällde men drack själv whisky och öl. Han var borta mycket och mamma var ensam med fyra barn. Förstår att hon började trösta sig. Idag är hon nykter, men hon var 80 när det skedde och nu har jag en underbar mamma, fjärran från ontimagen på väg hem från skolan på mellanstadiet, undrade om mamma skulle vara konstig, sur, sluddra, okontaktbar, tog hand om mina småsyskon, läste sagor, bestämde mig för att försörja mig själv, inte vara beroende av att en man ska ge mig hushållspengar. Och det lyckades jag med. Men gifte mig med en machoman, som pappa, och skulle vara så duktig OCH började med vin, fast om jag ska trösta mig så var mina barn stora då...en tröst för tigerhjärtan. Idag gick jag inte på kurs. Min bästa vän sade att jag måste lyssna på mig själv och vila med allt som pågår. Det känns bra. Jag är så hudlös just nu. Kommer dricka vin idag, men hålla det måttligt, kram till alla er som skrivit så fint Stellas, Leverjag, Ranil.lee, Sisyfos. Uppskattar så mycket det ni berättar

Pepparkakan
lör, 2015-11-07 - 19:14

Bara genom att du har stannat upp, reflekterat och kommit till insikt över din situation så är det en bra bit på vägen för en fortsatt förändring!?

xoxo
lör, 2015-11-07 - 20:28

Jag hejar på dig kakthusdalian! :) Jag kämpar också med att dra ner på vindrickandet som fått fungera som avkoppling allt för länge, och såklart blir det nästan alltid mer än 1-2 glas. Har ett sjukt sug just nu men blir peppad av att läsa trådar här och tänka på hur bra det kommer att kännas imorgon. Det är svårt men det går! Vinets kortsiktiga behag är inte värt det långdragna lidandet det för med sig.

xoxo
lör, 2015-11-07 - 20:39

Nu är min pojkvän hemma och det blir svårare att skriva om det blir jobbigt.. å andra sidan är det en fördel att han är hemma och ser att jag inte dricker.. Jag kan jag kan jag kan

xoxo
lör, 2015-11-07 - 21:50

Fortfarande ett sånt sug efter alkohol och en massa romantiserande tankar kring det. Har borstat tänderna och lagt mig och jag ska ligga kvar här. Jag ska vakna imorgon och känna mig duktig och nöjd och glad för min egen skull. Jag gör det här för min skull, för min kropps skull.

anonym13631
sön, 2015-11-08 - 12:55

Ja, jag tror du har rätt. När jag läser här känner jag så väl igen min egen berättelse i andras. Men hoppas att vi genom att dela får kraft att förändra det vi kan. Min barndom är över, jag accepterar idag att den var som den var och förstår att mycket av mitt sätt att vara bygger på min tidiga roll som ansvarstagande, diplomat, inkännande, föröka skydda mina syskon och de svåra känslorna man som barn har att vilja beskydda sina föräldrar och samtidigt känna sig sviken av dem..

xoxo
sön, 2015-11-08 - 13:21

Har lite liknande historia med att vara medberoende som barn, har tagit många år i terapi för att inse det och hur jag sedan i vuxen ålder axlat samma roll. Jag tror att det hjälper jättemycket att skriva och läsa här. Kontakt med andra är något jag verkligen saknat i mina tidigare försök att dra ner på drickandet. Och det är så smidigt att bara kunna logga in på mobil/padda/dator och skriva när som helst man känner för det. Och hur mycket man vill. Vill man spama en befintlig tråd med tjugo inlägg på ett dygn är det ju bara att skapa en egen tråd och vräka ur sig allt där. Menar inte att du har spamat, kom på att det kanske lät så. Kom på nu bara att man ju kan göra så iaf man har mycket som behöver komma ut på en och samma gång (tänker på mig själv xD ) Nu kopplar jag av med en nyttig lunch och ett obefintligt alkoholsug. Hoppas att det håller i sig resten av dagen!

Valeria
ons, 2015-11-11 - 20:08

har bara testat en gång och då kände jag inget annat än ett illamående. Min läkare säger att medicinen förhindrar hjärnans belöningssystem att aktiveras av alkoholen, vilket ska leda till att man inte vill fortsätta att dricka när man börjat. Det låter ju väldigt bra och jag ska ge det en ny chans på fredag. Återkommer med rapport!

anonym13631
tors, 2015-11-12 - 10:36

Jag börjar inse att jag nog behöver få hjälp av medicin för att klara av att minska min vinkonsumtion. Det känns som om den bara eskalerat sedan jag mer och mer tänkt att jag ska sluta. Mår lätt illa idag av för mycket vin igår. Känner att det får räcka nu. Jag måste lägga av med detta destruktiva beteende. Kontaktade Riddargatan via mina vårdkontakter för jag skulle vilja få stöd och den typ av medicin som du fått Valeria. Men vet inte om jag kan få tid. Är nog väldigt fullt där. Känns lättare att söka upp den mottagningen som är experter och dagligen träffar personer som jag än att gå till en vanlig vc som kanske inte alls förstår var man befinner sig med skam och skuld etc. Det ger mig hjälp att läsa här. Förstår att vi är många som har liknande livshistorier och samma problem med alkoholen. I helgen ska jag på flera sociala aktiviteter och jag ska hålla måttan så jag inte gör bort mig. Men sedan ska jag vara nykter. Hälla ut vin hemma, tala med sambon om att han får hjälpa mig och stå ut med att jag inte kan dricka vin till maten på ett tag. Och så hoppas jag att jag får en tid och får medicin snart. Runt mig är det en oerhörd stress och press just nu och jag känner att jag snart läcker ut oro och ångest. Det är då vinet blir extra viktigt som avkoppling, glömska, men jag vet att det är en felaktig tanke. Jag vet att det blir värre problem på sikt och det är inte roligt att känna sig illamående och trött som nu. Igår började jag gråta när jag kommit hem från jobbet och talat med min son i telefon. Han har valt att bo hos mitt ex i stan och det smärtar mig att vi ses så sällan. Han är snart vuxen så jag förstår att city lockar och att mamma inte är lika rolig att vara med som vännerna. Men efter samtalet då han sagt att han ville fira studenten hos sin pappa och inte ha festen hos mig för jag bor så långt bort ( gör jag inte, men allt är relativt) började jag gråta, sörjer att vi inte har samma kontakt som före skilsmässan. Sedan drack jag vin…och gaskade upp mig. Jag vet att det är fel beteende.

Pepparkakan
tors, 2015-11-12 - 23:56

Jag tycker att det är bra och mycket insiktsfullt av dig att du vill ta hjälp när du nu känner att du inte klarar av att sluta på egen hand.
Har du berättat för din sambo om din situation?
Trevlig helg!?