Min man som är 27 år fyllda har o diagnostiserad adhd, han är förövrigt underbar person med glimten i ögat som ger 150% på jobbet. Vi har 2 små barn ihop och vart gifta i 8 år... han har egentligen alltid dryckit för mycket sen han va 18 har hans mamma tvingat honom till mini Maria för hans alkoholvanor.. nu återupptog han sitt drickande när jag blev gravid med första barnet, helt plötsligt år sommaren 2012 under semestern drack han upp ca 18 flaskor wishky /vodka. Sedan dess drack han i stort sett varje fredag och ibland lördag själv hemma, framför sin dator.
Han har bett mig ta all sprit ifrån honom en gång vilket jag oxå gjorde. Men efter 1 vit månad kom ölen fram. Och nu veckor efter kom även vodkan fram. Till saken är att han har inte ett stopp och får black outs. Han dricker tills hab somnar eftersom han inte känner smaken så dricker han 1 flaska vodka + 8-10 öl en kväll. 2 ggr har han svimmat av i duschen senast igår. Han går ibland i sömnen och ser saker. Det är väldigt läskigt speciellt när man har barn hemma.. han vet att han har problem o inte kan hantera alkoholen. Men vill inte göra något åt det. Han är omöjlig o prata med om något som rör hans liv han är totalt instängd i sin bubbla.
Hans mor är väldigt snäll o ger honom sprit som han ber om för han inte ska gå ut på krogen o dricka med motivering "det är bättre att han dricker hemma"

Jag vet inte hur jag ska hantera det.
Jag vill konfrontera honom och ställa honom framför val att antigen få hjälp med sin beroende och sin psykiska mående . o min o övriga familjens hjälp och stöd. Eller att jag måste tyvärr separera med honom och flytta med barnen. Jag har hjälpt honom att hantera hans aggressions utbrott i 8 år. Han lärt sig massor men det blir bara värre med hans tankar som bli mer udda med varje dag, därför dricker han för att dämpa ångesten. Jag vill hjälpa honom, men jag vet inte hur jag ska bära mig åt....

morrhoppan

Att det inte går... när jag börjar så avbryter han mig på stöten och säger kul för dig jag e alkis. Blir nog bra någongång alla vi är dödliga. Han tar inte det på allvar enda jag har kvar o göra känns det att säga att det är vi eller spriten...han e sjukt ego och väldigt självsäker. Samtidigt så säger han ibland sj att han har problem. Men jag får inte nämna de då blir han arg.

Idioten

Plockar vi bort spriten kan ni vara en familj, men aldrig som det är nu. Han må hata dig om du lämnar honom,, men som du skriver,, han dricker ihjäl sig. Du och barnen skall inte gå under med honom.. Förhoppningsvis förstår han allvaret och väljer vård, dig och barnen,, men du måste vara tydlig mot honom,, och hans "snälla" mamma behöver sluta att underhålla hans missbruk

morrhoppan

Ja det känns inte bättre en så. Nu när jag är hos min mor med barnen passar han på att dricka. Nu andra dagen med sin kompis fast han trillade i duschen igår o va avsvimmad flera timmar i en blodpöl. Det känns så hemskt att behöva ta till sådana medel för att få honom till vettet.
Ja jag ska gå upp till hans mamma och hälla ut all sprit jag gömde där. Han får skrika att jag får betala tillbaka varje korna så får jag väl göra om det om han köper mer...men jag undrar hur jag får hab o fatta att det är allvarligt nu. Jag är rädd att han kommer slänga ut mig med huvudet före faktiskt sen är det ju barnen där med 1 åring o 3 åring hemma. Han kan vända upp å ner på huset om han blir riktigt arg pga hans "adhd " o psykiska mående han säger att hab är aldrig glad eller lycklig aldrig hel...men vill liksom inte lösa det... jag vill inte gå under med honom. Jag vill inte att våra barn ska se han så... Varje helg. Sur bakis hängig o gapig...jag har avsmak att va nära han när han dricker redan jag sover inte i samma säng utan sover på soffan. Vill inte förlora honom men känns som att gränsen är här...

morrhoppan

Sen är jag inte oberoende utan vi lever på hans lön jag har 0kr lixom utom min fp på 3000 som är Slut i februari där jag sökte till studier ... hopplöst vad ska man göra... vart ska vi bo? Vart ska barnen va usch ont i magen

Råder dig att lämna honom innan du och barnen far mer illa.
Ingen ska behöva leva med någon som skadar dem i sin närhet.
För skadad blir man av av leva i denna ständiga oro.
Och det är ohållbart att leva under detta stresspåslag som kroppen får.
Och ensam är du ju redan i ditt föräldrar ansvar.
Han tappar ju kontrollen när han dricker sådana mängder.
Försök tänka kortsiktigt om det är möjligt....om är han villig att förändra så finns ju alla möjligheter att leva ett härligt liv tillsammans igen
Men HAN behöver ett uppvaknande innan det är för sent!
Och ta hjälp för din egen del för att orka,för att det är bara du som kan ta tag i en förändring.Han kommer bara fortsätta sitt race så länge han inte får någon konsekvens av sitt drickande.
Hoppas du får den styrka du behöver för det får man när rätt tid är inne och det kommer du känna själv.
Kan bara ge dig råd på vägen.

Leverjag

Låter faktiskt som en mycket allvarlig situation. Han känns väldigt labil. Förstår din situation utan pengar men du behöver verkligen komma bort och få stöd i att skapa en lugn plats för er nu!

Har du någonstans att ta vägen? Gå till soc annars. Berätta om din situation. Samhället har ansvar för att barn inte far illa och har en trygg uppväxt. Du är en flykting nu, som behöver fly från "kriget" därhemma!!

I bästa fall får din man hjälp och tar tag i sina problem också men du ska inte stanna med barnen i den situationen. Du måste se till att de får en vettig uppväxt och då måste du jobba med dig själv också så att du mår bra.
Usch, jag får ont i magen att läsa hur du har det. Sänder varma styrkekramar och hopp om att det går att förändra sitt liv, om man vågar ta det dör första steget.
❤️

Fy vad jobbigt du har det. Men som någon skrev, han har inte fått se någon konsekvens av sitt drickande. Utifrån känns det som du och barnen behöver lämna honom. Det är ju inte lätt för barnen att leva mitt i detta heller.

etanoldrift

Också för att han har hållhake på dig i och med att du inte har någon egen inkomst. Du MÅSTE ta kontakt med det sociala! Du riskerar ju både din egen och barnens hälsa..
Din Man behöver definitivt hjälp att ta sig ur sitt beroende och det kan du inte göra ÅT honom!
Frågan är om han vill? Vill han inte så kan det ta väldigt lång tid.. Under tiden tycker jag inte att du och barnen ska behöva stå ut med hans nycker. Barn far väldigt illa av sånt här, även om man tror att dom är för små för att förstå..
Ring socialen och be att få tala med någon som har hand om missbruk. Berätta som det är och att du är desperat och behöver hjälp.
Du kan aldrig få honom att låta bli alkoholen om han inte själv bestämt sig (och DET är väldigt svårt för en alkoholist, när han tagit första glaset. Då är liksom alla spärrar borta!)
Hoppas du får hjälp snabbt!

Ja verkligen en jobbig situation och du är ju också beroende av honom ekonomiskt just nu. Klart att han inte vill prata om det. Läser du andras trådar kommer du upptäcka att de flesta med alkoholmissbruk just inte har problem och ger tillbaka genom nedlåtande kommentarer, hån och gliringar. Allt för att få kontroll tror jag. Kontroll på den man lever ihop med. Jag saknar vetenskapliga belägg men det stämde för min egna del eftersom jag själv drack hårt och jag läser samma sak i många trådar.

Det spelar ingen roll om man ger 150% på arbetet och är en fin person, ellar ja det sista... Är man en fin person om man kränker sin partner och bara tänker på sig själv? Även om hans hjärna är förgiftad av alkohol.