Livet som det är utan alkohol. För inläggen som kan handla om annat än de omedelbara alkoholrelaterade problemen. Forumet startades efter initiativ från användare som vill fortsätta skriva med varandra efter att de hade ändrat sina alkoholvanor.
Hej!
Har provat ALLT!
Behöver veta om det funkar?
Har hört av vissa som har fruktigt på det men mår skit, och vissa som säjer det e bluff??
Min trädgård har exploderat. För drygt en vecka sedan åkte jag till USA och då låg det fortfarande snö på marken men nu när jag är hemma igen går jag runt bland knoppande buskar och blommande blommor och förundras. Det är makalöst hur mycket som hinner förändras på bara en vecka. Eller kanske är det tack vare en veckas bortovaro som jag faktiskt ser hur stora förändringarna är; jag har genomlevt åskstormar, hällregn och hagelskurar, parat med temperaturer runt nollan den här veckan, så hemkomsten blev som den där första semesterdagen: jag går storögd som ett barn runt och tar in allt nytt.
Hej igen! Nu var det ett tag sedan jag skrev i detta forum och ni kanske undrar hur det har gått för mig. För det första kan jag säga att jag gjort stora framsteg! Alkoholen har jag nästan helt lagt på hyllan. De få gånger jag dricker är jag med goda vänner, och jag dricker inte längre när jag är ledsen eller arg. I och med att jag sökte hjälp så fick jag påbörja en DBT-behandling, och där fick jag lära mig att prata om mina känslor istället för att hålla dem inom mig. Situationen på stödboendet jag bor på har även förbättrats.
Enligt mig själv är jag inte alkoholist. Men jag har definitivt alkoholproblem.
Jag gillar verkligen att bli berusad och det sker 1 till 2 gånger i veckan och det är en rejäl fylla som varar från 6 till nästan 12 timmar
Hej. Jag hade tänkt skriva ett långt inlägg men kände sen att det kanske inte är nödvändigt att behöva förklara sig på ett sånt här forum.. Jag undrar om någon vet något ställe där man kan lägga in sig i ca en vecka anonymt? Eller finns inte sånt i Sverige? Bara för att få en paus och komma tillbaka på banan.
Det som kommer här är svårt att skriva. Förmodligen inte särskilt lätt att läsa och förstå heller.
Jag har inte publicerat den här texten i min blogg ännu men den vill bli läst. Börjar här på forumet, i skydd av anonyminteten, av hänsyn till mina barn.
Jag skriver både för mig och för andra som varit i min situation. Det är inte många som varit där och kan berätta om det. Man lämnar ofta inte där jag varit med förståndet i behåll och kan berätta om det. Mina medintagna är kanske döda, kvar i missbruk eller vårdas fortfarande. Jag hoppas någon också har ett bra liv.
Jag har varit nykter i tre månader nu efter att ha druckit rätt mycket i ca 7 år. Tar antabus.
Tycker det fungerar ganska bra, men märker ju av vissa saker, t ex humörsvängningar. Jag kan bli otroligt sur och grinig ibland och ibland får jag ett starkt sug efter alkohol..
Sen drömmer jag nästan varje natt om alkohol av olika slag, att jag är på fester eller ensam med stora mängder starksprit mm.
Är det någon som känner igen sig? Hur länge satt era abstinenssymptom i?
Kommer from imorgon att starta ett eget program för att vänja av kroppen från alkohol, har druckit 2-5 starköl i princip varje dag de senaste två åren..
Som om inte de första inte vore en nog stor utmaning kommer jag även att sluta snusa i samma stund.
Förväntar mig betydande problem gällande abstinens, vilket jag fått tidigare...(svettningar, muskelvärk, skakningar och svårigheter att sova) och för er som är intresserade kommer jag att uppdatera detta varje dag så ni får läsa om hur det går.
Det här är ingen tråd för att på nått sätt glorified alkoholism och jag kommer fortsätta hålla mig borta.
Det är en vetenskaplig undring.
När man får sitt återfall så är det som att det är en djävul sätter sig på axeln och säger att det här är en smart idé. Har det någonsin varit det? Hur blir man av med den faan? Vad är det för fel på ens hjärna?
