Förändra sitt drickande

Vågade öppna mun till dr i våras, jag har problem med alkoholen. Jisses vilken lättnad att uttala detta till en annan människa. Han hörde/såg migoch hjälpte mig direkt.
Sen har det varit semestrar mm så inte förrän idag fick jag träffa en alkohol terapeut.
Jag har INTE haft semester jobbat varje dag sen i mars, men nu börjar min ledighet och jag känner mig hoppfull att göra en livsförändring nu.

Jag har problem med alkoholen, har flera gånger hållt uppe i flera månader men av någon oförklarlig anledning börjat igen. Ibland dricker jag för mycket men även vissa gånger när jag håller mig inom en rimlig nivå så får jag ångest. Har det senaste året lidit av depression och nu när jag har börjat dricka alkohol igen är jag ännu mer orolig för mitt välmående. Jag är även orolig för min familjen och vänner som behöver se mig må dåligt. Hur gör man för att inte ramla dit igen?

Hej alla fina som kämpar !
Har i veckorna kommit ut som en fullfjädrad alkoholist.
Så här i efterhand, så kan jag ärligt säga att jag blev alkoholist, redan vid första fyllan som 15 åring. "WHAO ! Så här vill jag alltid må"
Åren gick. Vi fick barn. Ett till. Flyttade till villa, där grannfruarna vinglade ut med ett roséglad vid lunchtid. Jag med.
En karl kunde inte starta en gräsklippare utan att knäppa en starköl.
Normen.

Blodprovet jag tog i veckan har nu resulterat i en bedömning av läkare på nätet. Som väntat handlar det om förhöjda levervärden, diabetes och annat smått och gott som berättar på svart och vitt att jag har stora alkoholproblem. I går blev jag dessutom avslöjad av min fru med en påse starköl i garderoben fast jag sagt att jag slutat, så pinsamt. Så därför befinner jag mig nu på Dag 1, och måste lyckas sluta om inte livet ska blir riktigt dåligt det sista. Är numera pensionär, och det daglig drickandet har fått sådana konsekvenser som sjukdomar och stor övervikt.

Hej allihopa jag har suttit och läst här inne några gånger innan och kommit underfund med att jag måste ändra mina alkoholvanor. En del av mig har vetat om det rätt så länge menen annan del av mig säger alltid att det går bättre nästa gång jag dricker.
Tyvärr så har jag ju inte fattat riktigt hur allvarligt det kan vara,
Då jag alltid tänkt att bara dom som dricker varje dag kan ha alkoholproblem.
Men jag dricker i allafall minst en gång varje helg.

Hej allihopa jag har suttit och läst här inne några gånger innan och kommit underfund med att jag måste ändra mina alkoholvanor. En del av mig har vetat om det rätt så länge menen annan del av mig säger alltid att det går bättre nästa gång jag dricker.
Tyvärr så har jag ju inte fattat riktigt hur allvarligt det kan vara,
Då jag alltid tänkt att bara dom som dricker varje dag kan ha alkoholproblem.
Men jag dricker i allafall minst en gång varje helg.

Efter 11 nyktra dagar så var det dags igen. Klarade inte att stå emot . Skulle ju bara ta ” nån” öl o kolla fotboll med kompisarna. Gick all in . Söp mig dyngrak och trillade in till familjen skitfull igår. Så idag river o skriker ångesten sönder mig. Skäms som en hund och vill hitta kraften till att fortsätta med de vita dagarna. Men den oöppnade vinflaskan står nästan och ropar efter mig :(
Är för mig mer eller mindre ofattbart att min fru står ut. Hur ska någon kunna stå ut med någon som inte står ut med sig själv?

Första kvällen på många år utan alkohol, sker ikväll..
Har fruktansvärd ångest.
Hur många dagar och vilka är värst!?
Är det farligt att sluta tvärt?
Jag har druckit i många år med bara ett par dagars uppehåll ibland.
Är det någon som hänger på mig idag!!

Jag har under många år haft ett riskbruk och druckit för mycket från och till och om jag blickar tillbaka så har mitt drickande inte gett mig något positivt alls utan mest ångest skam skuld och självförakt dagen efter. Jag har vissligen bättrat mig och minskat mitt drickande dom senaste åren men jag har nu insett att det vore nog bäst för mig själv att inte dricka alls för alkoholen urholkar sakta men säkert både kärleken till sig själv och till allt annat här i livet.

Idag är det dag 14 utan alkohol. Jag mår bra och känner mig stark. Ni hjälper mig alla med era inlägg. Känner mig inte ensam vi är så många som jobbar mot samma mål. Att vara nyktra och känna ro i sinnet.
Ett av mina bästa val var att berätta för min läkare och chef så de fick veta. För mig känns det bra att de vet, så jag har en liten lagom press på mig att fortsätta på samma väg som jag är på nu.
Nu är det Fredag och helgen är på antågande.
Jag har aktiviteter inbokade i helgen som jag ska genomföra, hur det än kommer att kännas, lätt eller svårt.