Förändra sitt drickande

Hej. Jag är en 19 årig tjej.
Detta är första gången jag skriver här. Efter att ha kollat igenom olika trådar kände jag en stor trygghet, värme och hjälpsamhet på denna sida och tänker att det är ett bra ställe för mig själv att skriva om mina problem och kanske få stöd o hjälp.

Jag är ny här och det här är mitt första inlägg. Jag behöver skriva av mig.

När jag tittar bakåt inser jag att jag varit alkoholiserad från första glaset. Jag har en fantastiskt låg självkänsla, alltid haft, och alltid känt mig som en alien som betraktar gemenskap lite utifrån. Jag har aldrig haft dåligt med vänner, tvärt om har jag nog alltid varit ganska populär, och även alltid haft bra flyt hos det motsatta könet.

Jag har ”bara” druckit i snart fyra år men jag kan ärligt talat inte komma ihåg hur mitt liv såg ut innan alkoholen kom in i mitt liv.
På något sätt klarade man vardag, fest och umgänge utan att behöva kryckan som gör en mer social och kreativ.
Hade jag tråkigt? Jag tror inte det.
Hade jag mindre ångest? Absolut!
Var jag mindre rädd för en fallerande hälsa? Återigen, självklart!
Men ändå är man i denna onda cirkel...
Om man lyckas somna så vaknar man med ångest och skuldkänslor.
Sen äter man, känner sig starkare och då är det på igen.

Hur kommer det sig att jag bara tänker på hur trevligt det är att dricka vin, när jag egentligen inte tycker det blir trevligt efter en stund och för mycket vin och ångest. Hur kommer det sig att tankar på att dricka vin upptar massa tid? Jag blir irriterad på reklam om vin, uppgiven när jag tänker på after work, orolig för att inte bli bjuden på party för att jag är tråkig... Kom att tänka på liknande fenomen fast med mat, barn... När jag gick på diet var det enda jag såg och tänkte på var mat. När jag fick missfall såg jag bara barnvagnar och gravidmagar.

Helt ny här men har scrollat mig fram och det verkar som en bra grej, att kunna skriva av sig och bolla med andra.
Ett övertramp till och min Fru flyttar med min 10 åriga son, så nu för första gången ska jag ta till all hjälp jag kan hitta. Lycka till därute med era bekymmer och demoner, vi hjälper varandra

Hej är ny här.
Men jag vet att jag har alkohol problem äter antidepressiva läkemedel och varit sprutnarkoman men fri i ca 4år har bytt ut mitt missbruk mot alkohol nu.
Och jag vill verkligen inte dricka.
Har en sambo som oxå dricker.
Har inte ens kul längre utan mest ångest när jag dricker,men ändå så gör jag det.
Sitter med panikångest hela tiden.
Vad fan ska jag göra?

Hej alla

Jag har druckit för mycket nu sedan 2007. Flera relationer som varit destruktiva på olika sätt. Dövar mig med alkohol eller tänker att allt blir mycket roligare. Ständigt ont i kroppen och ångest. Igår körde jag mina barn fast jag hade druckit. Jag och min ex sambo hade bråkat och han skrek och puttade mig. Barnen hörde allt. Jag försökte komma undan med att gå och lägga mig. Han följde efter. Provocerade och trängde in mig i ett hörn. Fann ingen annan väg ut än att åka hemifrån och ta in på hotell. Bara en händelse av många liknande. Nu har jag lovat mina barn att inte dricka mer.

Har varit nykter i tre dagar, varit så jävla stolt. Kände medvinden, berättade för många om hur fucked up jag varit så att det skulle ”hålla mig på mattan”. Kände att nu, NU är det på riktigt.

Så tog det tre dygn.. TRE DYGN. sitter med pavan i handen, kommer aldrig överleva detta. Många ba ”läs och känn igen dig” men jag läser och läser, men ingen är lika illa som mig. Vissa ”dricker för mycket”, ”blir alltid fullast”, ”super varje dag i veckan efter jobbet” osv osv osv.

Jag är ny här och har velat ett tag över om jag ska skriva något eller inte.