Förändra sitt drickande

Har varit inne o läst mycket på forumet och bestämde mig för äntligen logga in. Har överkonsumerat a för länge nu o har inga ursäkter kvar för att inte bryta helt. Gjorde gastric by pass o sen har det gått åt skogen. Blackouts, däckat och slagit mig. Det värsta är att mina barn sett mig berusad. Vill att de ska kunna lita på mig och jag har varit hos läkare och öppenvården och gjort en ADDIS. Han sa att jag låg i riskzonen men sa inte att jag behövde sluta helt så det har jag inte gjort. Dricker inte när mina barn är hos mig men de gånger jag är barnfri så passar jag på .

Jag har de senaste 19 månaderna börjat dricka allt mer.
Vet inte varför egentligen.
Mitt problem är att ibland funkar det bra att dricka men ibland får jag vansinnesutbrott och kommer inte själv ihåg dagen efter vad jag sagt och gjort.
Jag går till attack på den som betyder mest för mig.
Är så ledsen nu men har ingen aning om VARFÖR jag blir sån.
Är så ledsen och inser ju att jag aldrig mer kommer kunna dricka.
Hur gör ni andra??

Jag har försökt i flera år att sluta dricka alkohol. Nu är jag sjukt trött på att vara full, bakfull, trött, vimsig, sur, äcklad mm.

Nu har jag sagt till familjen att jag vill hålla mig nykter eftersom alkoholen blivit ett problem.

Jag har bett om stöd när jag börjar svaja. Jag vill stå ut första 2 veckorna.

Vid middagar och bjudningar kommer jag vara ärlig och säga att jag inte vill dricka mer eftersom det blivit destruktivt.

Jag vill vara nykter.

Hej forumet,

Jag hittade nyligen hit och ser att det verkar fungera för många. Så jag ger det ett försök.

Jag skriver nog mest för mig själv, tror det kan hjälpa. Men om det finns möjlighet att få stöd av andra och förhoppningsvis kunna hjälpa någon är det ju helt underbart.

Jag trodde att jag hade tagit kontroll över mitt drickande. Jag kan dricka måttligt. Om jag inte öppnar en flaska vin. Igår gick maken på semester så det blev lite mer än mina tre cider. Det blev två cider och en flaska starkt vin. Jag kände när det slog till. När jag liksom passerade gränsen.
Idag inser jag att jag trillat i gamla hjulspår. Huvudvärk, ångest, insikten att jag skickat sms som inte borde skickats...
Helvete!

Har varit med i forumet till och från ett bra tag Nu har jag avslutat kontakt med missbruksmottagning eftersom blodproven med alkomarkör får mig att stressa upp mej och dricka ännu mer min make köper hem öl Själv kan jag inte pga social fobi Vill sluta men ändå inte Vad ska jag göra? 63 år och kvinna

Kra från Ankie

Hej

Hej. Jag är en 19 årig tjej.
Detta är första gången jag skriver här. Efter att ha kollat igenom olika trådar kände jag en stor trygghet, värme och hjälpsamhet på denna sida och tänker att det är ett bra ställe för mig själv att skriva om mina problem och kanske få stöd o hjälp.

Jag är ny här och det här är mitt första inlägg. Jag behöver skriva av mig.

När jag tittar bakåt inser jag att jag varit alkoholiserad från första glaset. Jag har en fantastiskt låg självkänsla, alltid haft, och alltid känt mig som en alien som betraktar gemenskap lite utifrån. Jag har aldrig haft dåligt med vänner, tvärt om har jag nog alltid varit ganska populär, och även alltid haft bra flyt hos det motsatta könet.

Jag har ”bara” druckit i snart fyra år men jag kan ärligt talat inte komma ihåg hur mitt liv såg ut innan alkoholen kom in i mitt liv.
På något sätt klarade man vardag, fest och umgänge utan att behöva kryckan som gör en mer social och kreativ.
Hade jag tråkigt? Jag tror inte det.
Hade jag mindre ångest? Absolut!
Var jag mindre rädd för en fallerande hälsa? Återigen, självklart!
Men ändå är man i denna onda cirkel...
Om man lyckas somna så vaknar man med ångest och skuldkänslor.
Sen äter man, känner sig starkare och då är det på igen.