Förändra sitt drickande

Ny här, och har suttit och läst lite i trådarna. Tack alla som delar med sig av sina erfarenheter!

Hej! Nu har jag kommit till insikt igen att jag inte kan hantera alkohol. Är 25+ gammal med alkolismgener från bägge sidor i mig. Är inne på andra nyktra dagen nu sen jag vaknade upp i bilen av att polisen väckte mig. Stod parkerad tack och lov men ändå. Har ångest nu, men inte lika mycket som igår. Gårdagen va hemsk. Sambon pratade inte med mig på hela dagen, hon va oerhört besviken på mig. Fick tillslut panikångest, darrningar och yrsel, alkoholabstinensen stod och knackade på dörren. Vart en vända ner till psyk för att få tag på insomningstabletter.

Den alkoholfria ölen jag hittar har alla en promille på 0,5. Finns det alkohofri öl som är helt a-fri? Finns det någon risk med att dricka a-fri öl med 0,5 promille när man som jag vill komma ur ett beroende?

Jag sitter här och är mkt medveten om att jag har alkoholproblem ... men jag är även en arbetsnarkoman som jobbar jämt med att alla andra ska må bra.. Jag jobbar inom socialpsykitrin och möter mkt olika människor. Privat har jag en hästgård och ger lektioner och privatundervisning har även försäljningshästar..
Jag vill absolut inte ha en klapp på axeln för som man bäddar får man ligga...jag har nog alltid varit törstig och det har inte blivit bättre efter min magoperation..

Nu tänker jag göra ett medvetet val för att förändra min situation.

Jag inser att det aldrig kan ske något annorlunda om jag inte GÖR annorlunda.

Det är inte als bekvämt , att verkligen inse vilka problem jag har i alkoholen. Det känns fruktansvärt otryggt att försöka blicka frammåt o tänka att jag inte KAN lösa mina diverse känslor framöver som jag gjort de senaste 5 åren.

Hej på er alla,

Hej.. Längesen jag skrev hör nu men det går åt Helvette med att sluta..

Vad är era tips för att sluta?

Hej alla!

Jag är strax över 30, har tre små barn, man hus och pluggar en krävande utbildning på universitetet. Och jag dricker. Och jag har sån ångest och panik för det.
Alla runt mig ser mig som en supermamma som är så himla duktig och orkar så mycket. Bara min man ,(tror jag) vet att jag har problem a.

Flera gånger har min man sagt..Men du, du dricker för mycket. Våra barn märker att jag sluddrar och luktar.
Ångest gånger flera!!
Hur står jag ut med mig själv?
Hur står han ut med mig?
Jag bär på en skuld som jag inte kommer ifrån.
Hjälp!!!!!