Förändra sitt drickande

Hej vänner! Ja, ni känner ju inte mig, men jag har läst här på forumet i rätt många år nu. De senaste månaderna har jag läst mer än nånsin, så därför känns det lite som om ni faktiskt är mina vänner också. Och jag säger som Lena Nyman gjorde i sin tråd: Jag tycker om er. Det finns en sån omtanke här på forumet och en sån humor i trådarna, så om ni som verkar vara såna trevliga, intressanta och roliga människor finns här, är jag kanske inte heller helt misslyckad om jag inte kan hantera alkoholen.

Jag tror äntligen jag hittat en formulering på att beskriva min situation. Min situation som gör att jag känner att jag vill, kan och ska(borde/måste) sluta dricka. Det grundar sig i att det förstör min vardag och min glädje. Det är väl kanske lite så ett beroende ser ut, iaf sett ut för mig. Varit beroende av socker, det var ju fantastiskt i början...sedan blev det hatkärlek. Samma sak gällande första förhållande. Samma sak med snuset... nu med alkoholen.

Jag har haft semester i tre veckor nu. Varje kväll har jag druckit 2-3 glas vin. Morgonen efter vaknat upp, haft ångest, tränat och ätit näringsriktig och sund mat.

Jag blev medlem här för en liten stund sen. Ett stort steg för mig.
Jag vet inte hur länge jag kommer klara av att hålla mig nykter, bara att jag varit nykter sen i måndags och att jag vill klara av det idag också. Jag vill klara det varje dag i resten av mitt liv, för dessa dagarna av nykterhet har ju varit underbara och uppiggande. Det är otroligt så mycket man orkar när man inte är full eller bakfull jämt!

När man vaknar upp med en blåtira man inte vet hur man fått en vanlig jobbdag framför spegeln då stiger ångesten kraftigt. Man kallsvettas och uttalar orden "jag hatar mig själv" tyst i ditt huvud. Ett otydligt minne av lek med nya valpen på köksgolvet... och jo, jag minns att något gjorde ont. Men var det tassen, eller kom den andre hunden in i leken och blev sådär närgången som han, värsta kelgrisen brukar bli..? Herregud! Minns inte. Tänk om min sambo minns och jag försäger mig, avslöjar att mitt minne är simmigt. Panik!

Har börjat fundera över hur jag dricker och har bestämt mig för en längre vit period. Jag har läst flera inlägg och känner att detta forum är något för mig.
Här 10 dagar kvar av min semester och är omgiven av middagar, födelsedagar och kräftskivor. Är det rätt tillfälle eller ska jag vänta till semestern är slut, funderar jag.

Är ny här. Kallar mig svanen. Är just nu som en skadeskjuten sargad svan som har svårt att hålla den långa halsen över vattenytan för varje dag som går. Tilltufsad. Tärd. Plufsig. På sikt ser jag dock också den graciösa svanen som håller huvudet högt och stolt simmar i lugnt vatten och vet sitt mål. Kan inte ens komma ihåg när det började. Började som ung tonåring att partydricka och har alltid varit "partypinglan" som vet hur man livar upp stämningen i ett sällskap. Man får alltid höra att det är kul att få komma hem till oss.

Hej är ny här och kollat runt lite och hittat många intressanta trådar och tips. Jag citerar en kommentar som även stämer in på mej.

Hej

Jag drack igår... Var på konsert och föll. Min man är jättebesviken på mig och det är som om allt jobbigt jag tagit mig igenom den senaste månaden är bortblåst. Hur ska han kunna tro på mig...