Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.
Jag har tidigare skrivit i en annan tråd men kände för en ny start. Jag är 26 år gammal (kvinna) och dricker på ett väldigt osunt sätt när jag mår dåligt. Vilket är världens sämsta kombination någonsin. Senaste tiden har varit kantade med minnesluckor, utbrott samt att jag sagt saker jag inte menat.
Hej!
Startar en ny tråd, en av många här. Jag vet inte ens om det är rätt plats att skriva.
Förmodligen ja... för att jag är alkoholist :)
Som det brukar vara, har allt (mer eller mindre kontrollerat) spårat ur under semester. En flaska vin per dag? Bra jobbat.
Jag har läst här många gånger eftersom jag inte har en frisk relation med Alkohol. Jag har försökt avsluta den så många gånger men kan inte själv. Är rädd men söker hjälp här, äntligen.
Hej på er!
Har skrivit här under min 4 månaders nyktra period förra året..
Nu är jag körd på riktigt igen efter semestrar och grejer.
Har 3 barn, tar hand om dom och jobbar heltid.
Men nu har A djävulen smygit sig på allt för stark igen, börjar dagarna med att ta en sup för att döva ångesten jag bäddat för dagen innan..
Klarar inte stå emot längre!!! Hjärnan funkar bara när jag druckit.
Vet att det går till normalläge om jag slutar helt, men då blir ALLA sociala tillställningar (fester mm) så förbannat tråkiga för mig.
Nu slinker det sista vinet ner i strupen..nu är det nog efter flera års klunkande..nu har jag bestämt mig,inget mer..Kan man klara det själv tro?? Min sambo sa efter flera försök att hon orkar inte längre så vi tar en paus..så nu efter ett år så har jag typ druckit varje dag..men vi har träffats ett par gånger i veckan iaf men då dricker jag inte..Men nu är det slut..Håller på med löpning o är rätt bra på det så det är väl det som räddat mig från den totala undergången..Så finns det någon här som gillar löpning så..bor i Kronobergs län..
2,5 år har gått, och jag har varit helt fri från all alkohol, utan de som finns som socker i tuggummin :-)
Nu ska jag alldeles strax gå ett steg längre. Jag ska sluta snusa, och jag ska verkligen börja äta mindre och dessutom avsluta sockret. Jag är bara en liten smula överviktig, men jag är verkligen i mycket bra form i övrigt. Efter jag satte stopp för alkoholen, så är det så mycket annat som man "tröstäter", är det någon som känner igen sig? Man märker verkligen, att man tveklöst är en person som verkligen inte kan ta det lugnt med någonting i munväg!
Varför är det så svårt för mig att inse att jag inte kan dricka måttligt? Jag dricker inte ofta men jag har konstaterat att jag inte har ett sunt förhållande till alkohol ändå. Så fort det är dags för fest så blir jag packad, pinsam och dagen efter ångestfylld.
Idag mår jag som jag förtjänar. Kom hem igår kväll full och kräktes och var arg (?).
Vill inte dricka mer dricker för att dämpa min ångest men har psykolog kontakt i morgon.
Druckit ca 5 starköl 7,5 varje dag i många år och livrädd för abstinens hur har ni andra kunnat hantera det?
Blev själv starkt inspirerad av Andreas Dregen och hans sommarprat i P1 (3 juli 2014), där han berättar om hur han gjort upp med sitt drog- och alkoholmissbruk. Hur livet kan förändras från alkoholdimmor och kallsvettiga bakisdagar till livsglädje och framtidstro.
Och påbörjar min utmaning: alkoholfria alternativ under 12 veckor.
