Förändra sitt drickande

Ska hämta ut Antabus i morgon. Kanske är det början på ett "nytt" liv?

min man är beroende av alkohol sen över 12 år. men dom senaste 5 åren har blivit katastrof.det räcker at han dricker en av dom starkaste burkölen för att han ska bli märkbart berusad.Jag ordnade en tid för honom på vårdcentralen för ett halvår sen. läkaren tog prover där man också kunde se att han har ett kraftigt missbruk bakom sig. men sen fick vi ej mera hjälp så nu fortsätter min man att dricka. Att få honom till läkare igen går ej ,jag ordnade ett nytt besök men han vägrade gå dit. ATT FÅ HONOM TILL EN ALKOHOLLÄKARE GÅR EJ , HAN SÄGER HAN HAR EJ PROBLEM.

Hej! Är ny på denna sida. Tack för tipsen om måttligt drickande.

Jag är en tjej på 20 snart 21 år som har festat väldigt mycket i perioder sedan jag var 16 år. Jag är en naturligt utåtriktad tjej som älskar att stå i centrum och gillar uppmärksamhet, fester och människor. Går just nu hos kurator pga. mina ångestproblem och mina humörsvängningar. Jag har haft problem hela mitt liv och däribland problem med alkoholen. Blev utkastad från mitt första gymnasium för att jag festade för hårt.. Flera av mina vänskapsrealtioner och förhållanden har också lidit av mitt ständiga festande.

Jag är ny här på forumet. Jag dricker inte jätte ofta men när jag dricker så blir det alldeles för mycket så jag tappar kontrollen helt och hållet och råkar ut för trubbel,så jag påbörjade en Antabus behandling. Då jag inte kan dricka alls.

Nu har jag varit inne här på forumet och läst många av era historier, dom har berört mig så mycket och gett mig råd när jag inte vågat fråga någon annan.
Jag har aldrig skrivit något själv, men tänkte det var dags att dela något själv och inte bara sitta och läsa i hemlighet. Har aldrig berättat för någon om mina problem, så hoppas att detta blir ett steg i rätt riktning för mig.

Det grönskar utomhus!!

Orsaken till mitt kopiösa slarvande med för mycket alkohol bottnar sig i vanmakt, att alltid prestera även när jag ska sakta ned farten. Min hjärna (själ) och min kropp vill två helt olika saker och efter alla dessa år kan jag fortfarande inte till fullo acceptera att det är så. Jag måste alltså få en smäll genom att ramla ordentligt på golvet och dessutom få ett dåligt Pk-värde.

Hej (wall of text).
Jag har lidit av psykisk ohälsa i snart tio år. Jag fick nyligen diagnoserna social fobi, depression och ångest. På senaste tiden har jag börjat ta medicin, SSRI, som får mig att känna mig mer avtrubbad så jag kan hantera mitt liv bättre. Sedan jag började med medicinen kan jag dock inte hantera alkohol på samma vis.

Jag tog beslut igårkväll att satsa på en vit månad till att börja med. Blir två månader ännu bättre. Blir det hela livet, så bra!
Men en dag i sänder tjejen, säger till mig själv.
Tror att ni, blev min katalysator (utlösande faktor) att leva ett liv utan vin. Själva beslutet känns bra. Att säga det högt ännu bättre. Att genomföra det - ta en dag i sänder precis som jag gjorde när jag inte kunde gå, för att min fot blev inflammerad av ett brustet ledband.

....?

Bokstavligen alltså :(. Så här skrev jag inär jag gick med i tråden om ett vitt 2014: Skrivet av Ladytramp 30 december, 2013 - 14:15