Strategier, tips, metoder och inte minst upplevelser. Här hittar ni diskussioner och beskrivningar som handlar om att dricka mindre.
Jag dricker för att jag känner mig så ensam. Jag är egentligen inte ensam för jag har barn men jag känner mig ensam. Vet inte varför jag känner så.
Deprimerad, ångest, stressad, orolig och har alkoholproblem. Varför kan jag inte bara ge faan i spriten? Så skulle säkert i alla fall åtminstone ångesten bli bättre. Dricker inte varje dag, men även om det skulle vara en gång i veckan eller en gång i månaden så är det FÖR MYCKET!! Borde INTE DRICKA ALLS. Vill inte dricka alls.
Så varför i hela h-te gör jag det? Blir ju bara aspackad och hysterisk och hamnar på psyk. T.ex. Hänt mer än en gång.
Mår skit nu på morgonen för när jag dricker så blir jag bara tjockare och tjockare och väger nu 110 kilo. Jag vill inte supa mer utan förändra mitt liv. När jag hittade denna sida och läste i mångas trådar så kände jag att det här är ju gammalt alltihopa. Finns det inga nya medlemmar? Nu finns ju du och då kanske vi båda kan stötta varandra genom att bli nykterister? Tycker det låter löjligt med ordet nykterist för egentligen vill jag inte bli det utan mera en normal människa som kan dricka normalt och sedan efter ett par glas låta det vara men så slutar det aldrig.
Hej
Hej! Jag har aldrig tidigare skrivit på något forum om mina problem utan har försökt att kämpa med dem själv, men känner att det här med mina alkoholvanor blir för jobbigt att bearbeta nu, därför skriver jag här i hopp om någon trevlig själ med bra tips! Jag dricker inte allt för ofta ca 1-2 gånger i veckan men kan verkligen inte kontrollera mitt drickande ooch blir så ångestfylld och ängslig i flera dagar efteråt vissa fyllor har ännu inte försvunnit ur mitt huvud. Jag är på väg att förstöra förhållandet med min tjej och förstöra livet känns det som men endå fortsätter jag att dricka.
idag är det 8 vita dagar för mig, yes var över ett år sen sist. Det har varit en ganska tuff vecka då jag hade panik och ångest dom första dagarna, men är rätt målinriktad denna gång så jag har härdat ut.
Hej, detta är ett stort steg för mig. Jag dricker absolut för mycket. Jag dricker på fre- lör men dricker även ca.2 vardagar. Det började när jag var student och nu när jag har jobb fortsätter jag. Sköter mitt jobb och har ett socialt liv men behöver hjälp. Någon som vill ge tips eller vill ha kontakt med mig? Med vänlig hälsning,
Ny här inne.. Ångesten från Valborg då ja Inte skulle dricka sitter fortfarande i. Jag vet att jag inte borde känna det som ett misslyckande men det gör jag, jag har på riktigt erkänt för mig själv att jag har problem. Det är hårt att inse att jag visst inte klarar att ta mig ur d här. Jag av alla i min omgivning "får" inte ha dessa problem, jag är ju för fn mamma till en treåring!
Nu har jag äntligen tagit steget att ta tag i det här eländet med alkohol med allt vad det innebär. Behöver nog inte gå in på vad det stället till med, då de flesta här förmodligen varit med om exakt samma saker, så som minnesluckor, ångest, utbrott mm!
Men det jag funderar över är om någon har några bra tips om hur man skall gå till väga. Finns det några stödlinjer man ringa, kan man få en kontaktperson så som en nykter alkoholist eller liknande då det tryter och man behöver prata med nån när man känner att sugen blir mer påtagligt än vad det alltid är!?
Hej. Jag är ny här.
Vet inte riktigt hur jag ska börja. Jag är så rädd för vad som kam hända om detta inte får ett slut.
Jag är mamma till en grabb på 3 år. Han är det finaste jag har i hela världen.
Min mamma är och har varit alkoholist/narkoman sen hon var 13. Min pappa likaså men han gick bort för 2 år sedan. Många fler i min släkt är beroende. Bla morfar kusiner farbror (också gått bort pga narkotika), faster.
