Så kom den dagen då bubblan sprack, min arbetsgivare påtalade att jag drack för mycket. Till företagsläkare fick lämna prover och de visade oroande resultat. Första tanken att fly, byta jobb, ta livet av sig eller något annat smart min reptilhjärna kan räkna ut på 20 sek.
Konstigt att det alltid blir flykt på något sätt så fort det blir obehagligt, nu är det riktigt obehagligt.
Fick skriva på att jag skulle gå på behandling, jag som hatar att tala om mig själv eller om några problem. Nu har jag ju inget val, så måste ju gå dit.

Det är 20 dagar sedan mötet och denna veckan skall jag börja samtal och är så jäkla nervös, enda som är bra är att jag varit nykter i 20 dagar.

Inser ju själv att det säkert är bra, men vill verkligen inte

Kanske har du nått den. Det brukar vara den som till slut får oss att inse allvaret. Inte sällan kommer den efter ett avslöjande eller en annan pinsam situation.

Förstår att du känner dig obekväm just nu, men förhoppningsvis leder det fram till något riktigt bra.

Grattis till tjugo dagar och välkommen hit!

Jo den berömda botten kanske är här. Skulle det vara så är jag tacksam att den inte var längre ned.
Är det någon som vill berätta hur det går till vid en sådan här behandling med samtal?
Hur länge måste jag hålla på med det, tusen frågor som snurrar i huvudet?
Läser här och full av beundran för alla er som kämpar, det ger mig hopp

Inget behandlingshem, men någon form av terapi. Fick skriva på att jag skulle fullfölja behandlingen. Vet ju inte ens hur lång den är.
Kanske känns bättre när jag varit där, just nu känns det för jäkligt.
Är inte typen som gillar att blotta och vända ut och in på mig själv.

Jag var på behandlingshem 2004, var sedan nykter i ca 3 år, började smådricka av inga anledningar alls. Var nykter i perioder, om vi snabbspolar fram till 2018, fick jag ett ultimatum av min arbetsgivare, jag gick all in och tog hjälpen som var i form av samtal samt Campral, medicin som ska minska suget.
Snart sex månader nykter, och att jag "åkte dit" var så här i efterhand det bästa som kunde hända.

I samtalsterapi valde jag att fokusera på alla fördelar med att inte dricka samt funderar på situationer som kunde trigga mig. Allt har fungerat bra och enligt plan.

Även om det känns som om världen håller på att gå under så kommer allt lösa sig för dig också om du slutar dricka. Fortsätter du kommer det gå åt skogen.

Mvh

Låter som kloka råd, ge allt. Har också många års nykterhet innan jag hamnade här. Har haft ganska lätt att hålla långa perioder, för att sedan börja måttligt och sedan falla.
Denna gången är det allvar, det är nu eller aldrig.

Skall försöka denna gången ta med mig erfarenhet från de tidigare gånger jag påbörjat denna resan, för har ju aldrig kommit till målet.
Ilskan över mig själv som hamnade här igen, fast ännu närmare botten denna gången.
Det som är svårast är att inte ha flykten, få några timmar utan att tänka.
Är ju nu de poppar upp, alla problem, måsten och ångest.
Men just idag bestämmer jag mig för att inte dansa med Draken som förgiftar min hjärna och själ
Ha en fin dag och styrka till er under dagen

Usch drömmer så konstiga drömmar, är en befrielse när larmet ringer på morgonen. Måste väl bero på stress och alkoholstopp, men är helt slut på morgonen.
22 dagar och det går upp och ned, Draken skriker skit i detta och få lugnet, själen viskar du dödar mig om du dricker igen. Pågår ett krig i mitt inre, men känner mig stridslysten och denna gången måste jag vinna kriget.
Lyssnade på en bok som heter Skål, ta mig fan skriven av Torbjörn Åberg tyckte den var riktigt bra, skall lyssna på den en gång till lite senare.
Tid att sätta på ett ansikte och köra ett långpass på jobbet, skönt att vara där för då vilar Draken och tankar är på annat.
Ha en fin dag

..kunde varit jag själv som skrivit din text. Heja dig, det sägs att det blir bättre med tiden. Jag kämpar också med den där draken/djävulen. En envis jävel.

Idag är det tid att gå till terapeuten, ångestbarrometern slår i botten. Hur sjutton hamnade jag här, vägen har varit krokig men aldrig jag trott att denna dagen skulle komma.
Är uppfostrad att inte prata om tråkiga saker eller tvätta sin byk offentligt, hela mitt jag protesterar och flykten är nära.
Hade hellre gått på glödande kol, än att göra detta.
Värst blir nog efteråt, för nu har Draken riktigt kul och kommer med de mest dumma förslag. Som skit i att gå dit, gå dit och sen går vi in i vindimman osv.
Måste ha en plan för kvällen annars fixar jag aldrig detta, har jag gjort något jobbigt så vill jag stoppa hjärnan efteråt.
Då skenar tankarna och jag har medicinerat med alkohol för att stoppa det, nu är den dörren stängd och paniken är nära.
Men usch nu är det bara att bita ihop och göra detta, även om jag känner så här.
Hoppas ni får en bra dag och ger drakar, spöken och djävulen en riktig match idag

Samtalet var helt ok, men vet inte om företaget insett att det tar ett år en behandling. Ett år låter ju väldigt länge, vi börjar med 5 gånger så får vi väl se.
Det skall väl vara om det är avdragsgillt för dem om det kan vara möjligt.
Men som sagt känns helt ok att prata med honom, nu får jag tumla det en stund och sortera lite.
Annars är det vår här och 15 grader, Draken skriker vin, jag skriker håll käften och väntar på att bolaget stänger så slipper jag det tjatet. Är en frihet när det är stängt, då släpper en viss spänning i kroppen.

Starkt jobbat. Har långt ifrån tämjt min drake. Men samma känsla av ro när systemet stängt fick jag av att börja äta antabus. Slapp bråka så mkt med draken då alternativet stängdes.
Heja dig

Måste göra en plan, men inte en som är helt vansinnig utan en som går att leva efter. För innan har det även där blivit för mycket dvs knarkat jobb, träning osv för att byta ut alkoholen, har ju visserligen varit nykter tills jag tröttnat och återvänt till vinet.

Stresstrappan pratade vi om igår och de olika stegen, börjar tro att jag har en hiss istället för jag går från stress till panik utan några trappsteg.

Denna helgen blir lätt, jobbhelg och då får Draken vila, inte helt sant för brukar vara helt slut och dra i mig vin när jag kom hem för att kunna sova.
Den dörren är stängd, så hoppas att sömnen kommer ändå.

Har läst många trådar här, försöker ta in den visdom som finns här och ger hopp att läsa det vidare livet om de som kommit så långt.

Skönt att skriva här och starta dagen med kaffe och forumet, ger styrka för denna dag.
Ha en fin dag och styrka till oss i alla kamper som pågår

Har äntligen fått en riktig natts sömn, utan mardrömmar men fortfarande trött. Skulle behövt varit hemma den här perioden och bara jobbat med att sluta med alkohol, för det är så mycket som poppar upp i huvudet hela tiden.
Allt som man måste ta tag i, all skit man ställt till med och vilken jäkla sopa man är som hamnat här och gör mig helt slut. Det funkar på jobbet men sen är jag helt slut och hjärnan känns helt kokt.
25 dagar och jag mår fysiskt riktigt bra, men saknar ork mentalt får hoppas att det vänder.

Är så van att vara den starka kvinnan, som hjälper och fixar och alltid kunnat hålla masken för det skall se bra ut.
Är ju alltid lättare att fixa andras problem, ser lösningar och ge stöd.
Men när det kommer till mig själv är jag kass, lösningen har varit flykt men vad sjutton skall jag ta till nu.

Samtalet med terapeuten startade en del tankar, har ju inte berättat mina problem för någon annan. Jo berättade för min bästa vän men hon tyckte inte jag hade några problem. Är nog riktigt bra på att ljuga och hålla masken, hoppas jag kan vara ärlig emot terapeuten annars blir det ingen ändring.

Men så konstigt skulle ju skriva något positivt om vår, fågelsång men det här skulle tydligen ut.
Ni får ha en fin lördag och styrka till era kamper, jag väljer idag att vara nykter

Så trött i huvudet, skall prata med min chef på måndag och ta ut två veckor semester om det går. Skulle behöva lufsa omkring i skogen och få ordning på tankarna.
Hur har ni andra gjort, klarade ni bara att jobba på som vanligt och sluta med alkohol?
Är så trött när jag kommer från jobbet så jag måste sova en stund för att vila hjärnan, var faktiskt lättare de första dagarna då var jag så upp i varv av allt som hände

Så trött i huvudet, skall prata med min chef på måndag och ta ut två veckor semester om det går. Skulle behöva lufsa omkring i skogen och få ordning på tankarna.
Hur har ni andra gjort, klarade ni bara att jobba på som vanligt och sluta med alkohol?
Är så trött när jag kommer från jobbet så jag måste sova en stund för att vila hjärnan, var faktiskt lättare de första dagarna då var jag så upp i varv av allt som hände

Börjar man kl 7 är det inte kul idag, sno en timme bara så där.
Läste något kul på fb, att det var som att klippa av en matta i ena änden och sen sy på i andra änden. Sen säga att den blivit längre.
Sista dagen på dessa pass, söndag är en bra dag systemet stängt och draken vilar.
Så väljer i dag att vara nykter, så ha fin dag där ute och styrka till er

27 dagar är en blinkning men även en evighet om man skall slåss med drakar och annat otyg. Efter ett helgpass brukar min måndag vara ett rus, började redan på sönagkväll och sen små pimplade hela måndagen. För att på tisdagen vara helt slut och inte kunna förstå hur jag skulle kunna jobba på onsdagen.
Tror jag för första gången i går kände mig naturligt trött, somnade gott och vaknade tidigt med en bra känsla av lite ork.
Här är en fantastisk morgon med fågelsång och sol, kan inte komma ihåg när det kändes så här. Det kanske nu det vänder livet och jag vågar hoppas lite.
Skall prata med chefen idag om semester, vill vara hemma och lära känna den kvinnan som håller på att vakna i mig och ge henne alla möjligheter till att klara detta.
Idag skall jag ut i skogen, möta våren och hämta energi till ännu en dag som jag väljer att vara nykter.
Så ser ni en tant i skogen med galna hundar som ger ett vårskrik, då är det bara jag som en minut kramar livet
Ha en fin dag och styrka till er alla

Tack för du delar med dig av din fantastiska inställning. Jag blir glad av att följa din resa.
Jag ska försöka dela ditt vårskrik.
<3