Fibblan

Skämt å sido..jag ska inte krascha din tråd. Men jag ville höra hur det är med dig idag? Om du lyckades vända den där känslan av sämre dag, undertiden som den förflöt..(?) Hoppas på det! Oavsett, en tillgång att du känner dig själv så väl och vet vad som fungerar bäst att göra i de lägena. Det är inte så lätt alla gånger ändå, att göra det som man vet att man mår bäst av..?, tycker jag iaf.. Och på tal om det, tror jag de allra flesta av oss är lata av naturen. Att det är det typ allmänmänskliga, och att de som inte är det snarare är av en särskild sort..?. Äsch, inte vet jag..? Kanske gäller det med det galna också..mer eller mindre. Det tar sig förstås uttryck på olika sätt. Men jag känner verkligen igen det du beskriver Essingeleden 17.15 en vardag..så upplever jag det också, mkt tankar, och framförallt mkt känslor. Fast de hänger ju ihop förstås..? och hänger ihop med mina ofta snabba skiftningar..så på frågan om jag är en positiv och glad person, så absolut - ibland är jag det, men jag tror inte mina närmaste skulle beskriva mig så..?. De skulle nog snarare beskriva mig som väldigt skiftande, på gott och ont. Men i mina ungdomsår var jag väldigt positiv och glad för det mesta.. och här på forumet är jag nog också det för det mesta. Och när det kommer till alkoholen och hantera det att jag inte dricker nu, och inte ska göra det mera, så tror jag också att jag liksom går inför att förhålla mig positiv. Alltså mer som att det är ngt jag medvetet jobbar för och o bästa fall glimmar det till av just den känslan ✨?! Och lite är det nog också att jag får en kick av att jag klarar ännu en dag. Idag en vecka?! Och så bara boostar jag på mig själv som fan, för att jag ska vilja fortsätta hålla linjen?! Och det går faktiskt lite smidigare denna gång än vid årsskiftet. Fast det är ju bara en vecka som sagt och än så länge kanske en o annan tänker att jag tillhör kategorin som tar det där taget två ggr per år. Blir en vit månad eller två efter nyår och så efter semestern..så som många gör med träning och andra förändringar också för den delen..Aldrig är väl gymmen så fulla som första veckorna i januari och kanske även i september.. och jag ska ju börja träna med.., så check på den med?. Nåja, den som lever får se..
Jag har iaf tänkt hålla min nykterhet nu. Har inte satt ngt tidsbegränsat mål denna gång. Bara konstaterat att det är detta som gäller nu. Lika självklart som att jag inte snusar längre. Och nu när jag efter 20 års snusande lyckats lägga av, känns allting
möjligt ✌️?! (En hel månad utan - så ja, jag känner mig ganska unstopable ? och positiv och glad för mina prestationer!
Och så är jag en person som väldigt lätt känner med andra, också det på gott och ont..
Så när det är positiv energi som flödar i forumet så rycks jag med. Lika ont i magen kan jag få av andras beskrivningar av dåligt mående, smärtsamma upplevelser..
Det är jag i ett nötskal, på gott och ont som sagt. Och jag håller som bäst på att hitta andra strategier än att hällla i mig alkohol.. hitta den där avstängningsknappen. Få till det där nu, en gång för alla, att se på mig själv med snällare ögon. Hantera de starka känslorna. Bli okej med mig själv att jag är en sådan som känner mkt och det är okej.
Långt igen..
Och fortfarande nyfiken på vilket sätt du tenderar åt galenskap..?, men det är givetvis din ensak och inget du behöver förmedla mer kring, bara för att mitt intresse väcktes ?. Väggen av konstigheter.., hur ser det ut där? Som sagt, skit i dessa frågor..?! Jag är bara tacksam för att du och även flera, som kommit så långt i sin nykterhet, väljer att stanna till och skriva några rader i forumet.
Det inspirerar och skapar tillförsikt hos mig - så tack för det Ironwill?!

Stor kram?!

/Fibblan ?

Tack för inlägget och sorry att jag inte svarat. Forumet drar inte lika mycket längre då jag allt mer sällan tänker på att jag inte dricker. Plus att hösten är igång så allt är på 100 igen.
Tror det är bäst för alla om jag inte djupdyker i min ”galenskap” men jag kanske är svagt bipolär eller något eftersom jag har olika perioder då det är upp eller ner. Och när det är ner kommer konstiga tankar. Just nu är det dock upp. Men hur som helst så såg jag att du ”sprudlar” på. ?
Det är bara bra att bli lite besatt av nykterhet, men det går även det upp och ner och då behövs plåtar och skyddsväst.

Mardrömmar i natt (minns inte vad, men hemska) följt av en pissig dag. Trots att jag försöker göra förändringar för att må bättre så skjuter jag mig i foten hela tiden. Tror fan att jag lyckats göra det sämre igen.
Eller är det bara mentalt? Är jag egentligen bara slav under mina egna värdelösa tankar som jag speglar på världen och situationer. Stressen och pressen kanske inte är lika kopplad till externa faktorer som jag trott.
Visste väl att det delvis var jag men det kändes lättare att byta situation än att ändra på mig själv. Suck, kommer nog inte undan att jag måste jobba med acceptans och släppa ännu mer krav på mig själv. Lite sugen på att kröka till faktiskt, just idag. Brukade släppa då. Få en ”fin fredag”. Lite ”äh fuck it”. Kommer inte att ta i alkohol men just idag blev jag faktiskt lite frestad. Vad är poängen med att lida lixom? Blir ju ändå aldrig bra (säger mina känslor). Men det kommer bli bättre på nått sätt som vanligt, och då skulle jag ångra det. Jag mår uselt, men det är okej.

Då är vi riktigt synkade idag. Konstiga drömmar. Pissig dag, som blev ännu pissigare pga kraven man lägger på sig själv. Riktigt frestad att stanna till på systemet på vägen hem. Smutta vin i soffan tills man når ”fuck-it-mode”. Men nej. De pissiga känslorna är viktiga. De är kompasser som visar vad vi behöver jobba med. Och ibland är det inte verkligheten som är problemet, utan förväntningarna vi har. Jag förväntade mig att kunna göra det omöjliga. Igen. Vi behöver anpassa våra förväntningar till verkligheten. För verkligheten lär inte låta sig anpassas till våra förväntningar. Ha en trevlig helg!

Eftersom det här är min kaostråd så vågar jag släppa lite halvfiltrerat eftersom jag inte ”prackar på” någon något.

Jag läser till och från på anhörigsidorna. Antar att en del gör det. Det är intressant att spegla sig själv lite i vad som händer där och jag känner tyvärr igen saker här och där. (Usch) Men där kan jag ta del av det ofiltrerat, ärligt och ”på säkert avstånd”. Det är ju om sådana som mig men inte exakt mig.
Det handlar ju mestadels om män och hur vi beter oss som alkoholister. Och som sagt känner jag tyvärr igen saker här och där. Och undrar lite om många män (inkl jag själv) stannar i den känslomässiga utvecklingen kring typ 15 och sen bara lär oss vuxenreglerna för att utåt sätt i alla fall passera obemärkt. Jag själv beter mig omoget, speciellt när jag drack men det händer även till och från som nykter. (Mest fylleexempel) ”Har han en sån leksak måste jag ha en också”, ”jag får minsann vara ute hur länge jag vill”, ”om jag behöver prata allvar med dig 03:00 så borde jag väl få det?”, ”är väl inte mitt fel att kalle ville ta en öl till så jag inte riktigt orkar med svärmorsbesök idag även om jag lovat”. ? (Är det skäms-emojin? Jag är gen x så fan vet jag. Den är röd om kinderna i alla fall men kanske bara förvånad och full?)
Känns som kvinnor klarar sitt missbruk mer självständigt? Kanske är ute och cyklar vätternrundan, men jag har inte tillräckligt med underlag och säkert en rejäl availability bias. Men skämmas kan jag göra ändå. Är i alla fall bättre nu när jag inte dricker. Min fru är en betydligt starkare individ mentalt och hon borde få blommor oftare. Men jag ger i alla fall mycket verbal uppskattning... alltid nått intalar jag mig.

Sen funderade jag också på det här med svårigheten att ”veta vad man vill”. Det har plågat mig till och från genom åren. Vill jag gifta mig, vill jag byta jobb, vill jag börja dansa balett? Men rätt ofta kommer jag aldrig på svaret. Inte ens när beslutet är fattat vet jag om det var det jag ville. Så man kanske borde sluta ta reda på vad man vill hela tiden och bara välja. På jobbet när jag måste fatta beslut är det lätt. A eller B. B. C eller D. Q.
Men så fort det har med mitt liv att göra, omöjligt. Med välfärden kom alla dessa jävla beslut. Vi fick äntligen chansen att fundera sönder oss själva. Jag är en unik snöflinga och vad vill jag ha för form? Vi kan välja på helt andra sätt än man kunnat för. Det tutas i en att man kan bli och göra vad som helst, så hur ska man då nånsin kunna sluta fundera på om man valt rätt?

Läste nån så här långt så förlåt. Men det var ditt val :) god natt. Och om nån undrar om jag har alla hästar hemma, eller om hissen går hela vägen upp, eller om jag har nog med pommes för ett happy meal. Antagligen inte. Tur man är anonym...

I just detta fall är det otur att du är anonym, för du är störtskön, precis en sån humoristiskt cynisk männska man vill fika bort en grå kväll med :) Snälla tro nu inte att jag flirtar. Gubben skulle fått vara med. Och älska samtalet. Nu vet jag ju inte om hissen går hela vägen upp för någon av oss heller förstås, men vad gör väl det om hundra år. Din ofiltrerade tankekarusell fick mig iaf att fulfnissa, med grymtning och allt. Och vad gäller att ”veta vad man vill” så säger jag hear hear. Fan vet vad man ska ha nån jäkla fri vilja till när den är så nedrans konturlös. Ingen substans. Ingen kontinuitet. Bara å ena sidan... och så å andra sidan... och så å tredje sidan... och så å ena sidan i kombo med fjärde sidan... som blir tvärtemot å andra sidan i kombo med universum... etc etc etc i all evighet.

Fibblan

Mår sådär just nu, men skulle gärna sitta med och lyssna på era funderingar om allt ifrån beroendebeteenden, manligt och kvinnligt och om alla val vi har, och hur sjutton man kommer fram till vad som är rätta för just en själv..
Jag tror på din idé Ironwill, om att välja först och så får det väl visa sig i efterhand om det blev rätt..?..
(även om det förstås finns begränsningar för vilka val vi kan göra och ändå ha kvar det andra betydelsefulla..)

Stor kram!

Ni förgyller båda det här forumet tycker jag?!
Fibblan ?

Tack, ? men jag är mer städad IRL, det kanske Vingäger, MM eller nån annan som var med på träffen senast kan intyga :)
Men vi får väl se om vi kan ha kafferep med alla signaturer som vill när det drar ihop sig till nästa träff. Och jag är så kallad flörtblind. Man måste nästintill säga rakt ut att man flörtar med mig för att jag ska fatta (i alla fall i vardagssammanhang), så det var det sista jag trodde. Så gubbar hade gärna fått följa med på fiktivfika.
Finns mer bryderier på lager som vill ut. Men lagom doser. Jag kan ju inte bara ta ett par bärs och kväva det längre. Tinnitusen får trängas med så mycket nu för tiden...

Sett att du har lite extra intressant för tillfället. Men du är stark som håller din linje! Jag tror du kommer att tänka att ”vilken tur att jag inte dricker i alla fall”, när dammet lagt sig. Finns så många skäl att dricka och nu har du ganska starka så extra pepp och kramar till dig.

Haha, brukar sällan kommentera annat än i Förändra sitt drickande, men måste göra ett undantag nu.

Kan faktiskt hålla med dig lite, IW, att du inte ser ut (och heter!) som den person vi, eller åtminstone jag, kanske skapat utifrån kommentarerna av hårdingen IronWill. Lite mer städad? Ja, faktiskt. Mycket trevlig och sympatisk - precis som om det skulle vara en motsägelse...

Underfundig är ett ord jag tycker beskriver dig bra. Hoppas att du tar det som en komplimang, för så var det tänkt.

Kram på dig

PS. Om det är ok, hänger jag gärna med på kafferepet. Med eller utan gubbe. ?

Ja, jag tycker vi tar en repris och även en efterkaffe på nästa träff. Underfundig ? ja kanske det, du är ju säkert smartast här så jag säger inte emot. Nä hård är jag inte direkt.
Slog mig att det är min fru som borde heta IronWill. Jag borde kanske mer hetat PlaywoodWill. Men som sagt var namnet mer baserat på vad jag ville ha och vad jag tyckte att jag måste ha för att sluta. Visualisering vettu.
Men det är ju lättare att ”vara sig själv” när man är bakom sin telefon och hyggligt anonym i alla fall. När andra tittar på en och granskar så blir jag mer introvert.
Höll på att skriva en kommentar nyss till din ”note to self”, men kom fram till att det inte behövdes. Den säger ju allt.
Ta hand om dig!

Fibblan

Vad hände med bryderierna som vill ut..(?)☺️.
Eller har de stillat sig för ett tag? Hade gärna tagit del av flera?! Trist och tjatigt att behöva säga det, men jag är på dag 2 igen..?. Men inte ska jag väl ha en ledsen gubbe efter det konstateradet egentligen (!)
Jag är ju på dag 2 för sjutton, inte sant??! Nu kör jag på, med ett mer strukturerat häng här inne. Provar alla vägar..Ibland får jag för mig att det inte är bra för mig att vara för mkt i forumet, att det blir FÖR MKT fokus på alkoholen då..?. Nåja, jag lär mig hela tiden av mina bakslag, vill jag tro och betraktar detta omtag som det sista! Att jag bara förblir nykter för alltid nu..?!
Saknar dina fnuliga funderingar☺️
Hoppas du mår väl?!
Kram
/Fibblan ?

Jag fick en släng depression igen. Blir lite misantropisk och än mer cynisk då så jag undviker att skriva för mycket. Det representerar inte mina vanliga friska(re) tankegångar.

Du får köra igen. Finns ju ingen begränsning rörande antal försök. Och troligen har du på det stora hela dragit ner betydligt mer än om du inte tänkt på det alls. Jag är lite avis på dina emojis (eller snarare antagligen din i grunden positiva personlighet), min värld innehåller mer ?. Men det går över igen. Det gör det alltid. Återkommer när solen gått upp igen.

Fibblan

..men med min i grunden positiva personlighet, anar jag en försiktig positiv inställning från din sida också ?.
Du vet att det kommer att gå över även denna gång. Det gör det alltid! EN positiv tanke att klamra sig fast vid iaf?!
Gör det som passar dig bäst och återkom när solen gått upp igen?!
Stor kram
/Fibblan ?

Fibblan

Ville bara titta inom och höra hur du mår ??
Ngn ljusning vid horisonten än ??
Ljuset ute lyser ju tyvärr med sin frånvaro..(!) ?
Skämt åsido,
Inte helt lätt och hämta upp ett redan tungt sinne då..?

Hoppas det inte blivit värre i vart fall ?.

Själv har jag ljus inombords igen ☀️, trots mörkret utanför,
så jag lever på det ??❤️!
All thanks to nykterheten ?! 1 månad idag! Men nu ska inte jag komma här och tvinga på dig min käcka attityd..
som sagt, ville bara höra hur du har det ??
Ta hand om dig!
Kram
/Fibblan ?.

Allt är lite ut och in. Är inte så djupt ner att jag behöver ligga på sängen och stirra i taket. Mer en mängd djupa och existentiella frågor som tynger och lite, ” är det här allt?”

På ett enda sätt så tror jag att sluta dricka har varit negativt för mig. Man kan kalla det ”centrifugalkraft” kanske. För tillfället är mitt liv stabilt på de flesta områden. Stabilt, inte super awesome om någon tolkar det så. Men det är då mest som en slät linje. Inga toppar och inga dalar. Med en dal fanns det en uppgång och vice versa. Jag fick en extra skjuts av kraften ur något negativt eller positivt. Jag kände mig mer levande då. Det är inte så att jag går och funderar på att dricka. Jag funderar på vafan det är frågan om. Hur blir man glad? Ska jag småpromenera genom årstiderna tills jag, som majoriteten av män, tar mig för hjärtat och rasar ihop. Jag går runt och känner mig som en brödsmula som ligger och möglar i en springa i köksgolvet. Jag blir äldre och mer vildvuxen men inte fan händer det så mycket annat.
Inte säker på om jag är deprimerad (jo devis antagligen) eller om mitt liv bara är trist nu för tiden. Jag kanske behöver att skit händer för att ta till vara på glädjen när det löser sig. Och jag är inte förmögen att riktigt komma på lösningar. Har pratat både med vänner och häxmästare med vetskap om psyket men är inte direkt klokare. Under tiden rinner mitt liv sakta men säkert ut i sanden. Jag är en riktig solstråle va? ?

Fibblan

Fint o höra ifrån dig, även om allt är lite ut och in och det är de djupare frågornas tid för din del. Egentligen är det det för mig också..men jag värjer mig. Gör allt annat nu istället (förutom och dricka iaf ?), även om begäret återigen pockar på lite. A-? står där bakom hörnet och lurar, så just nu vågar jag inte känna för mkt, tänka för djupt. Jag är rädd att jag inte är stark nog att inte dricka om jag öppnar på luckan ner. Tids nog behöver jag göra det. Inte minst utifrån att rädsla är en del av vad jag tidigare druckit på..
Adde skrev i sin tråd häromdagen ett citat av Jim Morrison, som gick rakt in i mig med; "Expose yourself to your deepest fear.
After that, you are free."
Precis så är det. Men jag måste handskas med det här med försiktighet känner jag. Just nu, är det mkt nog att hantera som det är. Men jag ska dit. Jag är på en självutvecklingsresa som heter duga..phu.
Förstår så väl vad du menar med toppar och dalar och känner igen mig i det du beskriver. Då känner man ju livet i sig! Oavsett om det är positivt eller negativt, så finns det mer rörelse då, som gör att allt känns mer levande. Och det genererar kraft i sig. Men du är ju en klok man i dina bästa år????! Och inga vänner eller häxmästare ? kan någonsin vara klokare än du, när det kommer till dig själv. Men det är gott att höra att du har sådan omkring dig, inte minst när den grå blöta filten kommer och lägger sig som ett grått töcken över allt. Nä, det låter som att den lilla mögliga brödsmulan behöver bli uppstädad av dammsugaren! Sugas in, virvla runt, se ngt nytt även om i denna metafor, inte innehållet av en sammsugarpåse är det mest spännande heller kanske..?.
Under tiden du kommer på vad som skulle kunna vara det här, i mer konkret verklig form, gör du ett fantastiskt jobb tycker jag, som inte går till flaskan och söker det där! Och du fortsätter att småpromenera vidare. Även om du inte är nöjd med det, så låter det som det bästa just nu. Hellre det, än att bara bli liggande på sängen ?! Och rätt var det är kanske du får anledning att börja småjogga istället..
Stor kram!
/Fibblan ?.

Läser som bekant mest i Förändra... Men ju fler som flyttar över hit, desto oftare vill jag in och kolla läget.

Du imponerar som vanligt. Trots dippar och mörker håller du nykterheten. Så jäkla klokt att inte bara veta att det är det bästa, utan också leva så. Du är en av mina förebilder och genom din härliga sarkasm även en av mina favoriter här. Ses vi i februari igen? Hoppas det. ?

Kram på dig

Du är ju en superkämpe själv som inte ger upp! Eftersom du var först att hälsa mig välkommen här så känns det extra bra att du är kvar också. Tryggt :)
Jag tänkte komma på träffen, i tid denna gång. Ser fram emot den. Vi skriver alla så öppet här så det är en liten utmaning att försöka behålla det även när vi ses.
Har inte kommenterat så mycket alls på sistone, men får något ryck ibland. Men det känns lite som jag ”kommit för långt ifrån”. Att de som är närmare den omedelbara kampen har mer att tillföra. Men jag tycker om er andra mer eller mindre trasiga, och diskussionerna så jag fortsätter komma tillbaka. Lite som en oas i socialmedias tidsålder.

Fibblan

Hade som en grej att på 100-dagen flytta över till "det vidare livet", men vet i tusan om jag inte måste flytta över tidigare..?. Vi var ju ett gäng som tog armkrok, efter semestern, kan man säga, denna omgång. Och det har funkat fint. Men jag är fortfarande trevande i att hitta vad som blir bäst för mig här på forumet (och "i det verkliga livet" (!)..?
Så fort jag får minsta energi till övers, så är jag inne i väldigt många trådar. Inte minst, hos dem som för den jävligaste kampen..
Och jag säger detta med anledning av att du hade en tanke om att de närmre den omedelbara kampen skulle ha mer att tillföra. Jag säger tvärtom! Jag vet inte vad det är med dig, vad du väcker i mig. Men jag har som du kanske minns, gärna vänt mig till dig när saker och ting står på sin spets. DU bidrar med så ofantligt mycket ?! Tycker jag iaf! Och med detta sagt vill jag förstås inte att du ska känna ngt krav på mer skrivande..? Håller min ståndpunkt om att du, liksom var och en av oss här, gör det som passar en själv bäst. Ville bara att du ska veta att för mig är det betydelsefullt att du tar dina ryck emellanåt ?!
Stor kram!
/Fibblan ?.