En ny tändning

Hej!
Jag är helt ny här, viste inte att det fanns.
Jag har varit nyckter i 15 år, med hjälp av 12 stegs progam.
Men på senare år så har jag inte tyckt att det har räckt för mig, jag söker något mer, eller anorlunda.
Har även börjat se en del saker, som jag inte tycker om i de grupper jag går i.
Skulle gärna få tips och råd, eller personliga erfarenheter från er som gått vidare, och mår bra av det.

Mvh Bo

Hej!

Osäker på hur det här funkar, är helt ny på sådant här.
Jag har valt att inte ha några sociala medier, och har aldrig haft det heller.
Så jag kanske bara skriver för mig själv, vad vet jag.

Jag har börjat fundera över vad som saknas i mitt liv, och har börjat med meditation morgon och kväll.
Få se om det hjälper, för jag känner att jag vill något mer.
Det är på inget sätt någon livskris, bara en känsla av jag inte får ut riktigt allt av livet.
Hoppas någon här läser detta, och kan dela med sig av erfarenheter.

Tack så mycket vinäger!

Jag tänker leta efter vad som saknas, kanske det är så enkelt att det räcker med meditation.
Inbillar att jag känner mig iallafall lugnare inombords av det.

Kram

Hej!

I jakt på vad som saknas i mitt, har jag på allvar vänt mig till meditation.
Och jag måste säga, att även om jag inte har fått några klara svar, så upplever jag ett annat lugn.
Livet går vidare, och svaren kommer att komma till mig.
Jag kan varmt rekommendera meditation.

Mvh

Det här forumer har en förmåga att ge mig inspiration, trots att jag som sagt varit nycker en stund.
Jag började dagen med att läsa alla inlägg av en medlem, inspirerande läsning måste jag säga.
Jag blev ju nykter genom 12 stegs rörelsen, men har på senare år(läs 10+år)känt att det inte gett mig, det jag behöver.
Jag kanske är färdig med 12 stegs rörelsen?
Jag skall tillägga att jag har mest använt möten, till att bli påmind om var jag kommer ifrån.
Med tiden så bleknar misären, som var mitt liv under många år.
Då har det varit bra för mig att träffa ny nycktra, och få se hur jag mådde, när jag kom till mötena.
Men jag är rädd om min nykterhet, och är inte villig att ta några risker på den fronten.
Även om jag är en riktigt adrenalin jägare annars.
Jag fortsätter hänga här, läser och skriver lite.
Och vem vet, det kanske är vad jag behöver för att gå vidare.
Och jag hoppas jag kan vara till hjälp för någon annan.

Mvh Bo

Hej!

Tack för de snäll orden Li-Lo.

De senaste dagarna har, ett väldigt behaglig lungn infunnit sig.
Jag har på inget viss varit stressad innan, jag är inte typen som blir stressad.
Men detta lungn är något nytt, mera kännbart.
Jag fortsätter skriva lite här, men läser desto mer.
Har jag lärt mig något igenom all den tid jag fått, så är det att om jag bara tar det lungnt, så kommer jag att få vad jag behöver.

Mvh

Godmorgon!

Tänkte dela med mig av en sak, som har hjälpt mig en del igenom åren.
När man innser att det finns att alkohol problem med i bilden, och kommer till insikt med att men ej kan dricka mer, så infinner sig ofta en sorg eller saknas. Man tänker "VA! ska jag alldrig mer kunna dricka"
Men det där finns det två sätt att se på. Om vi väljer att dricka, så kommer med stor sannolikhet alkohol vara det ända vårat liv handlar om. När kan jag dricka, hur kan jag dricka för att ingen skall märkas, osv.
Eller så driker vi inte, och då är det det ännda vi inte kan göra, resten av livet blir öppet för oss. Och vi kan göra exakt vad vi vill, förutom att dricka.
Ett litet tanke sätt som följt mig igenom åren.

Mvh

God kväll!

Tänkte dela med mig av en historia, som jag har fått varit med om via mitt jobb.

För en tid tillbaka så var det en kollega till mig som klappade igenom, och inte kunde dölja sitt missbruk längre.
Företaget jag jobbar på var bereda att hjälpa kollegan ifråga, men visste inte riktigt hur. För denna här personen ville absolut inte vara sjukskriven. Jag ska kanske tillägga att jag är huvudskyddsombud på företaget, så jag visste vad som hände.
Jag tänkte att här kan jag faktiskt bidra med speciell kompetens, så ringer upp min chef och berättar min story, och kommer med ett förslag.
Kollegan ifråga skall lämna prover en gång i veckan i 6 månader, samt jobba med mig, då jag kan vara ett stöd.
" OK vi provar sa chefen"
Jag bad om några saker från min kollega, var lugn och ta det försiktig och om du är osäker ring mig.
Det här har vi nu tillämpat varje dag i över två år nu, och inte en gång har han trillat ditt.
Kollegans hustru ringde mig idag, och tackade mig för att hon fått sin man tillbaka. Det hamnar på 10 i topp listan över häftigaste saker som hänt mig.
Så det går att komma långt med bara "lugn och föriktig"

Mvh

Godmorgon!

Oavsett om vi är nycktra eller inte, så händer det att livet bjuder på mera känslor än vi klarar av.
Om vi väljer att vara nycktra så har vi kapat en flykt väg, och måste stå mitt i " stormen" utan bedövning.
Det här känns väldigt skrämmande för många av oss.
Vi drabbas av brutna relationer, sjukdom, myndigheter som vi tycker behandlar oss orättvist, chefen är galen, osv.
Jag har stått mitt i " stormen " obedövad mer gånger än jag kan räkna.
Väldigt enkelt förklarat, så här hanterar jag de flesta "stormar"
Kan jag göra något åt situationen?
Om svaret är ja, gör jag det.
Om svaret är nej, släpper det, och fortsätter mitt liv.
Livet är alltför kort, för att man ska ha tid till att stånga sig blodig över saker du ej kan påverka.
Eller oroa sig över saker du ej har makt att ändra.
Att göra detta krävs ett aktivt beslut, som ibland måsta tas flera gånger.
Livet händer varken vi vill det eller inte, men om du går runt och ångrar det förflutna, oroar dig över framtiden, då missar du det.

Min jakt på något mera i livet går vidare, känner mig trygg i mig själv och det kommer att vissa sig.
Jag skall bli farfar nu i vår, det kanske är vad jag väntar på.
Oavsett så glädjer jag mig till det väldigt mycket, och är glad att jag kommer att bli en ung farfar, som kan vara närvarande på alla sätt.

Önskar alla en fin helg!
Mvh Bo

Hej JoYo!

Trevligt att du finner hopp, det glädjer mig mycket.
Ville bara säge att trots alla år så har jag inte tagit något beslut om permanent nyckterhet, jag tar en dag i taget fortfarande. Men skilnaden nu mot förr är att det går automatiskt.
En dag i taget räcker gått och väl för mig, kanske kan det räcka för dig med?
15 år är trots allt bara flera dagar i rad ?

Hej!

Jag har skrivit några gånger, ta det lungt och var försiktig.
Någon kanske undrar vad som menas med det.
För mig personligen så betyde det, undvik att reagera på första impulser. Ta 30 sekunder och tänk efter. Ni annar inte vilken förändring detta gjorde på mitt liv.

Och försiktig betyder, utsätter mig inte för risker. Dricker inga alkohol fria drycker, som finns med alkohol. Visst kanske låter det extremt, men det har fungerar för mig.
Sen med åren så har jag utvecklat det här med lugnt, till gå som en röd tråd i mitt liv.
Jag stressar inte, varken på jobb eller privat. Inget har någonsin blivet bättre av stress.

Nog om det, jag skapade denna tråd i sökandet efter något mer.
Och jag finner ett stort nöje i att skriva här och upplever att det hjälper mig vidare.
Det är något magiskt i att få dela med sig.
Mvh Bo!

Det var en stund sedan jag skrev, men jag hoppar runt och läser lite här inne varje dag.
Skulle vilja dela med mig av några saker, en är relationen till alkohol.
När många av oss slutar dricka,så tar ändå alkohol upp mycket av våra tankar. Vilket är helt naturligt.
Så var det för mig, och så blir man ju påmind överallt.
Min relation till alkohol idag kan enkelt beskrivas, den finns inte.
Alla tankar som kretsar kring alkohol har försvunnit med åren, det är helt enkelt inte en del av min person idag.
Men är trots det fortfarande vaksam, beroendet är en slug fiende. Glöm aldrig det.

Sen tänkte jag på skam och skuld,
Vi vet ju alla vad det är för något.
Vi är ofta fyllda av de känslorna.
Så var även jag, hur kunde jag göra så, varför kan jag inte bara sluta, varför har jag så dålig karaktär, jag sårar dem jag älskar, osv, listan kan göras hur lång som helst.
Alla känner skulld och skam, och det är jätte jobbigt.
Men till vilken nytta? Du har ingen nytta av det, dina nära och kära har ingen nytta av din skulld och skam.
Åter igen se på varför du känner skulld och skam, finns det en orsak? Är orsaken ditt fel? Kan du göra något åt det? Om svaret är ja, gör det. Om svaret är nej, och detta är svårt jag vet, släpp det.

Jag gör självklart bort mig ibland, är trots allt bara människa.
Men med detta tankesätt, slipper jag släpa runt på skulld och skam längre än nödvändigt.

Önskar alla en trevlig helg!
Mvh Bo

God kväll!

Det glädjer mig väldigt att jag kan få dela med mig, och vara till nytta för andra. Tack så mycket för för era inlägg här.
Men ikväll skriver jag för min egen skull, så får vi se om det kan hjälpa mig.

Min fru har en tumör i hjärnan, och jag är väldigt rädd.
Hon är under behandling, och läkaren säger det ser bra ut.
Men trots det är jag rädd.

Jag försöker hantera det på samma sätt som jag hanterar alla känslo stormar, men måste erkänna att jag inte lyckas.
Jag gör allt jag kan, vilket inte är mycket, och försöker släppa resten.
Men för en gångs skull oroar jag mig över något, jag inte har makt att förändra.
Tänkte kanske att om jag sätter ord på min rädsla, kanske jag lyckas bättre.

Mvh Bo

Tack för ditt svar andrahalvlek.

Använder mig dagligen av meditation, och tycker att det hjälper mig.

Jag är fullt på det klara med att situationen är extremt, och att det är mycket begärt att inte oroa sig alls.
Men alla råd och tips är väldigt välkomna.
För ju stabilare jag är, ju mer nytta kan jag vara för min fru.

Och det är ju faktiskt sant, just här och nu ser det faktiskt bra ut.
Du ser, jag fick hjälp. Hade själv inte tänk på det så.
Tackar!!

Mvh Bo

Hej!
Hoppas helgen varit bra så här långt.
En fråga som alla kan ställa till sig själv då och då.
Har vi fokus på det som vi ser som problem? eller fokuserar vi på det som är bra i våra liv?
Den här skillnaden är enorm, och har stor betydelse för hur vi lever våra liv.
Vi kan ta ett hypotetiskt senarium.
Du har en chef som du är "galen" enligt din mening.
Du har även en helt underbar familj.
Ni ser, här är det lätt att ens fokus hamnar på chefen, och han följer med hela vägen hem i huvudet.
Men varför skall det vara så?
Det skall vara precis tvärtom.

Här kommer ett citat av en 7 årig pojke, vars mamma är väldigt sjuk.
" Det är bra, bara man inte tänker på det som är dåligt."
Det får en att tänka till.

Mvh Bo

Hej!

Jag skrev för en tid Sedan, om min rädsla över att min fru var sjuk.
Efter det så tog jag mig en ordentlig titt på mig själv, och vad jag skulle kunna göra.
Och jag insåg att i min rädsla, så blev jag förblindad. Såg inte det uppenbara.

För att kunna vara det bästa stödet, klippan att luta sig mot, behöver jag hitta lugnet inom mig.
Och jag vet mycket väl hur man gör det, men i rädslan fick jag inte till det.

Hennes sjukdom ligger helt utom min kontroll, så jag ska inte ägna en tanke åt den.
Men hur jag stödjer henne,och de som blir påverkade av situationen, det är totalt inom min kontroll.
Där ska mitt fokus ligga.
Det är samma regler som alltid har fungerat, men jag behövde gräva lite djupare inom mig för att se det.

Gör det du kan, släpp resten.
Men ibland krävs det lite extra jobb för att få till det.

Trevlig helg
Mvh Bo

God kväll!

Några korta rader innan läggdags.

I dessa tider, kan det ej betonas mycket nog, vikten av att ta det lugnt.
Inget har någonsin blivet bättre av att stressa upp sig.
Som jag alltid säger, gör det du kan, släpp resten.

Själv sitter jag fast utomlands på jobb, senaste nytt var att jag ej kan åka hem förren tidigast efter påsk pga utresse förbud.
Och det finns inget att göra åt det, så bara att släppa det.

Jag har märkt att ju mer jag mediterar, ju lättare är det för mig att helt enkelt bara acceptera ting utom min kontroll.

Mvh Bo

Hej!

Oroliga tider nu, men ta en titt på livet just nu.

Det brukar hjälpa att se livet i stunden, istället för att oroa sig för morgondagen.
Om man bryter ner livet till här och nu, så brukar problemen minska drastiskt.
Se på min situation, jag är skild från min familj, vet ej när jag får se dem igen, och min fru är i tillägg sjuk.
Finns massa möjligheter att måla upp mardröms senarium.
Men här och nu är allt bra.
Pratat med min fru på telefon, alla mår bra, Mat och tak över huvudet.
Vad mer måste vi ha?
Så i skrivandets stund har jag inga problem alls.

Ett litet tips till er som har lätt för att oroa er, läs inte nyheter.
Om det kommer ny viktig information, så kommer ni få reda på det ändå.
Personligen har jag slutat med nyheter för många år sedan.
Och all information jag har behövt, har jag fått ändå.
Om ni inte vill sluta helt med nyheter, så välj åtminstone ut en vettig nyhetskälla.

Ta det lugnt och var försiktig!
Mvh Bo

Godmorgon!

Idag har jag varit nyckter i 5555 dagar, roligt nr.

Jag har under åren fått frågan många gånger " hur klarar man av att vara nyckter så länge "
Det enkla svaret är " det gör man inte "
Men man är nyckter en dag i taget, och 1+1+1 osv blir tillslut lång tid.

Det finns ingen anledning att sätta någon tid som man ska klara av, en dag är fullt tillräckligt.

Jag är fortfarande fast utomlands.

Och hemma har det varit kaos, ser ut som våran son börjar få ett problematisk förhållande till alkohol.
Och min fru får ej komma till läkaren för sin cancer behandling.

Jag vet vad jag kan göra för sonen, och det har jag gjort. Han blev självklart inte glad, då det innebär massa negativa konsekvenser i hans relation till familjen. Men jag kan bara påverka mitt beteende, inte hans.
Och valet ligger nu hos honom.
Bryt denna negativa spiral, och vi kommer att finnas där. Eller förlora oss alla.
Jag behöver väl inte säga hur smärtsamt det är att behöva ge sitt barn sådant ultimatum.
Men detta problem skall inte få utveckla sig mer, det skall kvävas i sin linda.
Och om det innebär att han ogillar mig just nu, så får det vara så.

Frun har fått recept, så hon skall tydligen sköta behandlingen själv hemifrån.
Måste säga ett det känns sådär, då vi inte får några provsvar vad som händer med tumören.

Hela livet just nu är helt utom min kontroll.
Så jag tar det bara som det kommer, en sak i taget och gör det jag kan, och försöker efter bästa förmåga släppa resten.

Mvh Bo

Hej!

Är man som alkoholist eller beroendepersonlighet extra känslig för ensamhet?

Jag har ju hört att en ensam beroende är alltid i dåligt sällskap.

Betyder det att jag i min påtvingade ensamhet, är utsatt för en större risk för återfall än vanligt?

Om jag tittar på mig själv, och ser på vem jag är, och hur jag kom hit, kan jag ärligt svara nej.
Och självklart hjälper det med lite nyckter tid.

Men vi är alla olika individer, och kanske behöver någon annan vara extra försiktig under ensamhet.

Att vara ärlig mot sig själv, och dela med sig av mörka tankar till en medmänniska, har räddat många från återfall.

Så om du känner dig ensam, och mörka tankar börjar snurra i huvudet. Ring någon och berätta om det, jag vet av personlig erfarenhet att det hjälper.
Har man ingen att ringa, så finns det möjlighetet på nättet.
Hur man delar med sig av sina mörka tankar spelar ingen roll, bara att man gör det.

Med mig är det ok, kommer inte hem till påsk.
Men vi har accepterat situationen, och gör det bästa av det.

Det har lugnat ned sig betydligt sen sist jag skrev, sonen och jag har pratat.
Han förstår nu att det vi gör, gör vi för att vi älskar honom.

Mvh Bo

Glad påsk ?

Hoppas att ni har en fin påsk.

Min påsk är klart anorlunda mot vad den brukar vara.

Första gången på minst 25 år som jag inte är med familjen.
Och jag är helt själv, inte träffat en människa.

Men som tur är, så har jag inga problem med att umgås med mig själv.
Så länge jag har böcker att läsa, går det ingen nöd på mig.

Men jag tänker på alla där ute som sliter med att vara socialt isolerade.
Och som kanske hade det tufft redan innan.
För dessa är det här nog ett mardröms senarium.

Men kom ihåg att även om du har det jobbigt, så är du inte hjälplös.

Använd telefon, sociala medier, om du har det, dela med dig av dina tankar till en vän, och om du vill gå ut i friska luften.

Jag har nämt förut, att jag är försiktig av mig när det kommer till nyckterhet.

Och det innebär att jag i extrema situation som dessa har en plan.

Om det skulle hända något, som gör att jag skulle hamna i någon risk för återfall, så har jag en plan på hur jag ska agera.
Jag har satt upp 3 personer som jag kan lita på och kan prata med allt om som "kris" kontakt.
Har även informerat om att de är min kris kontakt.
Så vid en eventuell "kris" så är det redan bestämt vem jag ringer, så jag behöver inte fundera på det.

Det här kanske känns lite överdrivet, men det har fungerat länge för mig.
Och när jag säger, "gör vad du kan". Så betyder det just det.

Och kan tillägga att jag aldrig har behövt använda mig av en kris kontakt.

Så undrade jag om det är någon som provat lifering möten? och hur var det?

Mvh Bo

Hej Charlie70 och Adde.

Jag har funnit ut att det enkla ofta fungerar bäst.

Och jag gör kris listan av just den anledningen, den ger trygghet.

Mvh Bo

God kväll!

Ville bara dela med mig av ett ordspråk, jag hört någonstans för länge sedan.
Det här ska alla med beroende problem tänka på.

" varför leta efter lycka, på samma ställe som du misste den"

Mvh Bo

Hej!

Ville egentligen bara säga att den här ofrivilliga bortavaron, från familj och vänner börjar tära lite på mig.
Men jag tycker mig se ett ljus i tunneln, rapporter som kommer in ser ju lite bättre ut.
Det har varit och är fortfarande, viktigt för mig att kunna vidhålla mina dagliga rutiner, efter bästa förmåga.
Träning och meditation är vad som håller mig i harmoni.
Jag har verkligen fått öva på mitt livs riktnings linjer.
Och kan med gått samvete säga att de fungerar fortfarande.

Så till alla som behöver bli påminda om vad som är viktigt att tänka på i kris.
Gör vad ni kan, släpp resten, och ta det lugnt.
Där har ni enkla råd som faktiskt fungerar att leva efter.

Hoppas att alla har det så bra ni bara kan.

Mvh Bo

Är datumet för min hemresa?

Jätte skönt att få ett datum, gör det lite lättare att härda ut.
Längtar väldigt mycket efter min familj, och vid det laget har jag nog blivit farfar med.

Jag har en tendens att fly från mina känslor igenom träning, och får erkänna att jag gjort det senaste månaderna.
Resultatet av det är att jag ser ut som en whippet, smal och muskulös med rutor på magen.
Det kan man ju tycka är trevligt, men till saken hör att jag mår inte bra av det. Det är helt överdrivet för en man i min ålder, och jag känner att det sliter på kroppen.
Jag är en stor förespråkare av träning, men det får inte gå till övedrift.
Och i mitt fall har det gjort det senaste månaderna, ska ändra på det beteendet snarast.

Jag hoppas att alla har det så bra det bara går i dessa tider, och om vi alla gör vad vi kan, så kommer vi ut starkare på andra sidan av detta.

Mvh Bo

Hej alla!

Det var längesedan jag skrev här nu, det har varit oroligt i familjen.

Jag har precis avslutat den 17
semestern i rad utan alkohol?
Och jag har blivit farfar ?

En vän till mig har vänt sig till mig om hjälp med att sluta dricka, jag har lovat hjälpa eftet bästa förmåga.
Sluta dricka är ganska enkelt, problemet är att inte börja igen.

Mvh Bo