Blåsningen som kommer att förändra mitt liv....

Profile picture for user NiZet

Hej,
Känner att jag är redo att dela med mig av det som hände natten till Söndagen... Ja då katastrofen blev ett faktum och min dumhet och oförmåga att tänka klart gjorde att jag försatte mig i en situation vilken ändå kommer att leda till en varaktig nykterhet.

En kort bakgrund till mitt drickande och mitt mående, under våren så gick jag igenom en skilsmässa vilken jag helst hade vilja undvika, ja jag älskar fortfarande min ex fru men hon älskar inte mig. En lång och jobbig resa, även om skilsmässan var relativ smärtfri så var tillhörande bodelning som att ha kniven på strupen och att kämpa för det jag byggt upp under 25 år en extrem prövning. Bodelningen undertecknad och nytt lån på banken avklarat, ja jobbigt men jag tänker ändå att det går bra. För någon vecka sedan blev det komplikationer som jag helt enkelt inte orkade med och köpte mig vin för första gången på drygt ett år, det ena gav det andra och plötsligt hade det gått två veckor av dagligt drickande.

Jag hade hittat tillbaka till en god vän vilken jag lärt känna för ca 9 år sedan men hade inte haft någon kontakt med henne under dessa år, men vi fann varandra och hon var ett bra stöd i alla mina funderingar på livet. Så i fredags skulle hon ha kommit till mig då hon bor i en annan stad men då hon sa att hon druckit så sa jag bara, du kör inte hit om du druckit. Ok vi pratade i telefonen i flera timmar och det kändes bra. Lördagen kom och jag hade ett par folköl hemma samt en halvflaska vin messade med min vän lite fram o tillbaka o allt kändes bara skönt. Hon berättade då att hon skulle på fest med väninnor och jag skrev bara trevligt vi hörs när du är hemma från festen. Jag spelade lite tv spel och somnade i soffan.

Kl 23.23 ringer telefonen och min vän lät förvirrad och sa att hon inte mådde bra, vi pratade i ca en kvart o hon avslutade samtalet med att säga, jag tror jag håller på att svimma o sedan så lade hon på luren. Oj tankar snurrade och jag kände hur paniken började sprida sig i kroppen, vad gör jag nu gick ut o tog ett bloss o kom fram till att jag får ringa tillbaka o höra hur det är med henne, inget svar. Ringer sedan med 5 minuters mellanrum i en halvtimma och fortfarande inget svar. Tar ytterligare ett bloss och kommer fram till att jag känner mig nykter o det är mer än sex timmar sedan jag drack så jag tar bilen. På motorvägen är det relativt tomt bara enstaka bilar ute, jag sätter farthållaren på 110 och kör, ringer ytterligare några gånger från bilen o fortfarande inget svar, paniken sprider sig i kroppen o jag ökar därmed farten, en kvart senare så händer det som ska hända, ja att jag blev stoppad av en civilpolis.

Polisen kommer fram och konstaterar att jag kört för fort o den hade legat bakom en stund och att min snittfart var över körkortsgränsen. Jag erkände på plats varvid polisen skrev ut böter och tog mitt körkort. Jag frågade då om jag kunde ta bilen hem och fick beskedet om att jag kunde köra den i 48 timmar. Sedan gick polismannen och pratade med sin kollega och de dividerade ca 5 minuter ock sedan kommer den andra polismannen och säger du ska blåsa också, kände mig en smula nervös men jag tänkte det kommer att gå bra. Naturligtvis blev det ej godkänt och därmed vidare färd till närmsta polisstation och göra ett utandningsprov. Döm av både polisens och min förvåning att jag blåste 53 mlg/l och blev delgiven misstanke om grov rattfylla.

Jag var i chock, tankarna snurrade och ytterligare panik då jag tänkte på min vän som inte svarade. Blev släppt och bilnyckeln skulle jag få hämta följande dag. Väl ute ringde jag då min vän och hon svarade tack och lov o sa att hon somnat eller tuppat av men att det var bättre, jag berätta för henne vad som hänt o hon sa bara du ljuger, ja sa jag det hade jag också önskat att det är en lögn men jag fotade mitt papper om delgivning och skickade det varpå hon ringde upp.

Tog en taxi hem och kände mig bara så usel, så korkad och skammen visste inga gränser. Väl hemma så blev det soffan o en film, tankarna snurrade o både tid tycktes stå still och där låg jag mitt i detta oförklarliga inferno o jag önskade det bara var en dröm. Men det är på riktigt och det hände mig. Sov någon timme och började fundera på vad gör jag, vem ringer jag ja så många tankar. Bestämde mig ändå tillslut att ringa en inte allt för nära vän och berättade historien, fick naturligtvis en uppläxning och att jag får skylla mig själv, ja det är bara jag som gjort felet och ingen annan. Det kändes ända bra att få prata. Kl 15 skulle jag få hämta ut bilnyckeln och jag väntade till 16 och hämtade den. Inte helt lätt att få den tillbaka på en låst polisstation en söndag em, men tillslut så fick jag ut den. Polisen sa här är din bilnyckel och du vet var bilen står eller, ja svarade jag jag vet exakt och jag tar en taxi dit svarade jag polisen och hon önskade mig lycka till.

Nu till mitt tredje misstag under ett o samma dygn, jag hämtade bilen och kör 200 m varvid jag blir stoppad av en civilpolis igen, får jag se på körkortet säger polisen, jag hade bara ett enkelt svar och kände mig inte orolig då jag fått löfte om att köra bilen i 48 timmar, Polisen stirrade argt på mig och sa, du får inte köra din bil utan du kommer att bli delgiven misstanke om olovlig körning, absolut inte jag har ett muntligt löfte om att köra bilen från Polismannen inatt, det gäller inte då du blåste över gränsen. Oj, säger jag förvånat hur ska jag veta att det inte gäller, polisen sa då att jag fått en delgivning om grovrattfylla och då gäller inte 48 timmar. Ok sa jag, tyvärr så informerade inte poliserna inatt att det som sagt muntlig inte gäller när jag blev delgiven ytterligare ett brott. Lämnade bilen och nytt polisförhör.

Ja, uppgiven och kände bara att nu åker jag hem o dricker. Men på väg hem i taxi igen så stannar jag o köper cigaretter och bestämmer mig för att nu förblir jag nykter, ja och nu fem dagar senare så är jag fortfarande nykter trots att jag lätt skulle kunna supa mig redlös, men jag hoppas att det aldrig mer kommer att hända. Klart att ovissheten om framtid, jobb, hus barn är en ända stor oreda, jag googlar läser och hamnade här till slut och väljer att dela det med er då jag finner att många historier är inte helt olika min. Kanske några råd och lite stöd skulle göra mig starkare och få mig att fortsätta på dag 6, 7, 8 och så vidare.

Ja jag känner att jag får leva i skam och fördömelse för att först döva ångesten och ensamheten och sedan fatta ett extemt korkat belslut att i panik och i affekt ta bilen trots att alla varnings lampor torde ha blinkat så mycket rött att jag borde ha fattat att detta var fel. Gjort är ända gjort och ja det är jobbigt att vara människa och göra galna saker.

Tack för att du läste ända hit, känns ända skönt att skriva även om det var långt.

Profile picture for user Vjlo

Hej & Välkommen hit!

Du har verkligen haft det rörigt och intensivt sen den där söndagen då du blev så orolig för din vän och körde bil ?

Jag tror ändå du har hittat ett bra forum att ventilera alla möjliga tankar kring varför det egentligen blev som det blev? Varför alkoholen tar och får oss göra sådana konstiga saker. Det finns så mycket erfarenhet och visdom här, även om ingen av oss är den andra lik direkt.

Jag är ingen av experterna här direkt, men en dag i taget är ett bra perspektiv, oavsett vad du gjort så kommer det vara lättare att hantera, reda ut, och kanske ställa tillrätta en del av joxet om du håller dig nykter så långt om möjligt eller helt och hållet. Undvik att låta självfördömelsen och ångesten ta makt och få dig göra dig mer nere. Se framåt nu.

Återigen - Välkommen!

Profile picture for user NiZet

Ja, det är lätt att fastna i ångesten och alla tankar om hur allt kommer att gå käpprätt åt hvete...

Gråter en stilla tår och förstår själv att jag bär ansvaret och får reda ut det, har redan anlitat en advokat men ännu inte träffat densamme, men vilken soppa. 5 dagar och i morgon är det en ny dag och så vidare, just nu är det minut för minut och längtar tills den dagen jag kan sova en natt utan att vakna i panik.

Profile picture for user Vjlo

Jag vet ju inte hur det går för dig, men det mesta av ångesttankarna jag har haft om hur saker ska bli har inte inträffat. Utifrån ditt inlägg så kommer det säkert finnas massa saker att ta hand om. Men ditt liv är inte slut med detta.

Du har ändå tagit minst ett bra beslut hittils; låta bli alkoholen (för alltid eller ett tag), men i alla fall just nu.

Det är nog för tidigt sträcka sig helt och kunna gå rakryggad, men den tiden kommer om du jobbar åt det hållet.

Bra det vore den dagen, eller snarare natten du får sova ordentligt, för lite sömn gör ju bara saken värre.

Skriv av dig här allt eftersom, och hoppas att du kanske hittar något bra stöd ”irl” också; advokaten kanske är en bit i det.

Profile picture for user Andrahalvlek

Fy vilken jobbig erfarenhet minst sagt ? Men var glad att det inte inträffade en olycka eller att du skadade någon, pust. Jag skulle säga att du hade tur i oturen!

Välkommen hit som sagt. Vi är ett skönt gäng som kommit olika långt på vår nyktra resa.

Ingen ångrar att man blivit nykter! Tufft som fan i början, men så värt det. Mota värsta ångesten i början med löpning, då sover du bättre också. Sen tar du bara en dag i taget, eller en halvdag när det känns som värst.

Kram ? (firar 6 nyktra mån 9/8, tjoho!)

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Vjlo

Känns verkligen skönt och av stort värde av att bli sedd, ja sedd o inte dömt utifrån det hemska jag gjort.
Tänker ibland att om någon såg mig för den jag är och uppskattade för det skulle göra mig starkare. När jag drar mig till minnes så har jag sällen eller aldrig fått "positiva" kommentarer eller komplimanger utan det är jag som ger dem till andra, det är jag som alltid ställt upp och har aldrig kunnat säga nej om någon behöver min hjälp. Nu när jag sitter på kanten och funderar på var finns min hjälp vilken vill dela det jag har så svårt att bära, vilken kan förstå, ja inte för att jag behöver tröst utan för att jag behöver ändå hitta tillbaka till att kunna respektera mig själv och kunna gå vidare. Ja jag vet att det är endast är dag 5. Jag får ta minuter o timmar och en dag nere från gruvans botten kommer jag att hitta stegen vilken kommer att nå upp till kanten, ja att se solen stråla och jag får spegla mig i ljuset, känna mig varm. Jag torde ha förstått att det skulle kunna gå käpprätt åt fanders bara efter några veckor.

Tack för ditt stöd

Profile picture for user NiZet

Ja att det ändå gick som det gick och ingen kom till skada, ja att tänka på allt jag kunnat ställa till med gör också att ångesten bara blir för mycket. Ett straff är jag beredd att ta och vad det än innebär vara vet jag inte ännu oavsett hur mycket jag googlar eller inte. Har ändå ställt in mig på det värsta jag läst och förstår hur det än blir är mitt viktigaste beslut är att vara nykter, att känna denna skam, att förnedra sig själv så till den milda grad att jag inte är vatten värd längre, men jag vet ändå att när jag sonat mitt straff och återigen tackat min lyckliga stjärna att det gick som det gick så kommer det en dag då livet går vidare.

Profile picture for user NiZet

En befriande känsla infinner sig då jag tänder grillen och ser lågorna, röken stiga till väders. Visste ni att matolja och hushållspapper är ett bra sätt att tända grillen med istället för tändvätska. Hamburgare blev det idag, nu mätta och belåtna, en konstig känsla infinner sig titt som tätt ja att livet är här o nu och precis som vanligt. Det mörka svarta hänger som ett elakt moln över mig, tankarna finns där. Hur kunde jag, varför, om jag hade gjort så eller si, eller inte vaknat av telefonen, ja de vill inte sluta. Men jag tänker om det inte hade hänt i Söndags så kanske det hänt något än värre vid ett annat tillfälle. Jag får tänka att hur än dåligt jag mår och att min ångest och andnöd inte vet några gränser så kom ingen till skada. Ikväll blir det Netflix och sova tidigt. En ny arbetsdag i morgon, skönt på sätt o vis att arbeta från hemmet o inte behöva konfronteras med kollegor och känna hur svetten rinner o fötterna fryser fast när jag blir tilltalad. Ja jag vet att det kommer att komma fram åtminstone till min Chef, hur förklarar jag mitt handlande och kommer han att ha förståelse eller vad händer.

Önskar er en bra kväll.

Profile picture for user NiZet

Vill bara vakna ur denna mardröm vilken jag själv försatt mig i önskar mig bara sinnes frid. Känner panik i kroppen o huvudet värker tankarna vill inte sluta - vill bara sova. Ser på mina underbara barn och känner sådan glädje och samtidigt sådan sorg i att jag som deras älskade pappa som tidigare levt ett lyckligt Svensson liv nu hamnat rakt ned i avgrundens djupa svarta hål. Ändå så sitter jag här med dem o kollar film, vill berätta men känner att de fortfarande inte kommit över separationen, vill inte att de ska känna oro, vill bara att de fortsätter vara lyckliga och så härliga som de är. Säger mest hela tiden att jag älskar dem och att de betyder så mycket i mitt liv. När de en dag kommer att få veta eller förstå kommer de då att förlåta det jag gjort.

Ja många tankar nu o jag önskar bara att natten blir lugn och jag kan vakna upp till dag 6 o känna mig starkare. Har en gammal polis vän som jag vill ringa men vet inte om det är bra eller dåligt, vill bara veta hur illa det blir. Vill veta om det finns något som ändå skulle vara förmildrande, ja vad det nu skulle kunna vara som är förmildrande i det jag fördömt i alla tider. Att jag som kört bil i 35 år och ca 200 000 mil helt plötsligt frångår alla mina principer o vett o ettikett, jag kommer aldrig förstå varför jag kunde göra något så dumt. Vet inte om det kanske kommer att kännas skönare då advokaten hört av sig, eller så blir det då den slutliga härdsmältan infinner sig.

Profile picture for user Vjlo

Det kanske kan kännas bra prata med din vän som är polis? Fundera lite på det, kanske är det för nära, och för utelämnande, men kan ju också vara skönt höra lite med någon du känner om hur ”illa det blir”? Om du känner din vän väl kanske han/hon kan vara ett bra stöd också? Du blir mindre ensam ”irl” om detta som är tungt att bära.

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Vjlo

Kanske är det så att jag just nu bara vill veta samtidigt som jag inte vill veta, jag vacklar fram o tillbaka o det gör mig bara mer panikslagen. Kändes bättre tidigare idag men nu är det bara ångest.

Ja som jag bäddat får jag ligga, känner att en del av straffet är också att känna skammen och hur sjukt lågt jag sjunkit i min egen värdering, vilken jag har svårast att förstå.

Profile picture for user Vjlo

Har du försökt vara ute och ta någon promenad eller sysselsätta dig *lite* med något? Det kan ju lugna ångesten lite, även om jag kan tänka mig du har mycket att tänka på o bearbeta som bara snurrar runt oavsett hur du gör just nu.

Jag har kört bil onykter en gång, när en sak hände som jag behövde ta hand om. Jag hade kunnat lösa det med cykel, men chansade. Det gick ”bra”, blev inte upptäckt. Men ännu mer onödigt än det du råkade göra i villervallan.

Profile picture for user Andrahalvlek

Ibland när jag får riktigt svår ångest över något som jag har gjort så brukar jag tänka att det är jävligt bra att jag mår så dåligt. Det betyder att jag kraftigt har brutit mot mina egna värderingar. Det hade varit tusen gånger värre om jag betedde mig som en idiot utan att få ångest.

Jag förstår att du just nu vill veta exakt vad som ska hända framöver. Men det är inget du kan påverka och du kan inte få svar på det just nu. Du mår bara mer dåligt av att oroa dig i förskott, och du oroar dig kanske helt i onödan. Tids nog får du besked av juristen du kontaktat.

Försök att vara hundra procent närvarande med dina barn. Här och nu. Och utför pulshöjande aktiviteter för att syresätta hjärnan så att den får goda möjligheter att läka.

Kram ?

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Andrahalvlek

Jag försöker verkligen vara närvarande med barnen här och nu, de ser lyckliga ut och mår bra och jag har ett leende när jag ser på dem. Just nu spelar vi spel på PS4 och det skingrar ändå en del av mina tankar. Hur som haver att leva ensam och ha få vänner och kanske inte de vänner jag önskar att dela detta med gör det extra jobbigt, glad att jag hittade hit och jag förstår också att en del kommer att tycka att det jag gjorde är oförlåtligt.

Ja jag förstår vad du menar men att ångesten som är så stor är ett tecken på att jag varit en riktigt stor idiot, idag kan jag inte ens fatta att jag tog bilen, Varför ringde jag inte bara 112 och sa att jag har en vän som inte svarar och mår dåligt. Ibland blir allt bara fel och i mitt fall trippel fel. Jag förstår också att just nu finns det inget jag kan göra åt det som kommer att komma sen, bara ond mörk tankeverksamhet.

Ytterligare en gång tacksam att ni finns här.

Profile picture for user NiZet

Tar det som är bra först och det är att jag pratade med Polisen angående min olovliga körning dagen efter att mitt körkort blev indraget och under samtalet så förstår Polisen att om jag förstått att jag inte fått köra hem bilen så skulle jag inte ha gjort det. DVS Polisen anser att jag inte hade uppsåt att köra hem bilen om jag förstått vilket gör att de lägger ned förundersökningen. Känns skönt även om ångesten är påtaglig och tankarna många.

Sedan så öppnar jag posten och där ligger ett brev från Socialen och det kom kanske inte som en överraskning, jag har enskild vårdnad om mina barn sedan en längre tid tillbaka och naturligtvis känns det extra jobbig i denna situation. Så jag får se hur Socialen ser på detta ödesdigra misstag. Känns bara så jobbigt just nu.

Nu blir det en lång skön skogspromenad i duggregn. Hoppas att det skingrar lite av alla jobbiga funderingar och tankar.

.

Profile picture for user NiZet

Att promenera själv i skogen och lätt regn är befriande och intrycken av naturens frid är rogivande. För några minuter glömmer jag bort det hemska mörka och känner kärlek till livet.

Nu hemma med barnen och ska göra tacos. Så snart är dag 6 klar och så som känslan är nu finns inget som helst sug efter vare dig öl eller vin. Har kanske innan de två katastrof veckorna inte haft särdeles svårt att inte dricka, men att hamna i en ond spiral som eskalerar är kanske svårt att bromsa utan orsak.
Skönt med fredag och jag o barnen ska ha städhelg. ?

Profile picture for user Vjlo

Visst är det underligt vad lite blåbärsris, stenar och spindelväv kan göra för ens perspektiv? ?

Hoppas det blir en bra helg! Bra med 6 dagar! En dag i taget!

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Vjlo

Kan återigen konstatera av de 7 poliser jag mött den senaste veckan var det bara en som jag uppfattade som mindre medmänsklig.
Idag pratade jag med en Polisman som verkligen gjorde allt för att kolla om min historia stämde och även om jag känner att jag inte behöver medlidande så känns det ändå så skönt med någon som valde att förstå.
Tack Polismannen.

Profile picture for user NiZet

Tänk att det finns personer som kan få en att både bli ledsen, upprörd och nästan helt uppgiven. Känner att jag behöver ingen mer skit nu. Åkte och handlade nyss och ytterligare ett paket cigaretter. Hade detta hänt för en månad sen hade jag köpt ett 6 pack men jag är bestämd o står fast, inte nu o kanske aldrig mer.

Profile picture for user NiZet

Så kan jag äntligen krypa ned i soffan med chips o ett glas mjölk. Ytterligare en dag har förflutit, med både gott och ont, ja som en helt vanlig vardag. Märklig känsla att ångesten i vissa stunder bara är borta till o med så att hjärnan har slutat att brinna.
God natt

Profile picture for user Vjlo

Härligt, en ganska ”normal” dag, även med tanke på omständigheterna. Skönt du har normalitet runt omkring dig.

En dag i taget, två nu i helgen som du kanske kan få leva lite. I bästa fall utan allt för mycket fokus på trasslet.

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Vjlo

Ja, dag sju av resten av mitt liv.
Det som är så underligt är att det är som ”vanligt” barnen här och städar, lagar mat, handlar och kommer ut i skog o mark. Ändå är det inget som är normalt sen en vecka tillbaka, hur mycket kan man ångra något som borde vara oförlåtligt? Finns inga gränser känner jag, kan inte ens gråta då jag sista halvåret gjort slut på mina tårar gör det som var ett skönt äktenskap. Nu bara tomhet, skam o längtan efter en riktigt fin vän där det går att prata om det hemska mörka. Ja katastrofen som på nått vis slutade utan några skador förutom i mitt inre, men en dag i taget eller timmar. Ja sju dagar av pina ångest, det bästa är ändå att jag inte ens fundera på A, även om det hade varit så enkelt att kliva in i dimman och lulla på.

Även om det är oförlåtligt kanske det till slut kommer ut något gott, just nu har jag svårt att känna eller tro att det finns något bortom rättegången.

Nu blir det cykel till affären.

Profile picture for user NiZet

Ja, även om jag gjort trevliga och för barnen roliga saker så känner jag gråten i halsen och ögonen överfyllda. Kommer aldrig att först varför.
Nu blir det film.

Profile picture for user Andrahalvlek

Du ska vara ledsen efter allt du varit med om. Det är det normala.

Livet som nykter innebär att man känner alla känslor mycket starkare. Ovant som fan i början, men samtidigt så berikande.

Den glädje jag känt idag på dotterns kalas har varit så stark att jag trodde att jag skulle spricka ett tag. Helt fantastisk känsla.

Inte bara ledsenhet och ilska blir starkare, även glädje.

Sätt på en sorglig film eller en låt som du förknippar med gammal förlorad kärlek så får du hjälp att gråta, lätta på trycket. Det känns så mycket bättre efteråt.

Kram ?

Profile picture for user NiZet

Söndag och solen skiner, ska ta mig en skogspromenad med barnen o grilla om vi hittar någon bra grillplats. Ledsenheten sitter i liksom ångesten o tankar på hur obotligt korkad jag var för en vecka sedan. Socialen på onsdag och det är klart att det känns jobbigt att förklara hur jag kunde vara så tanklös, men ändå skönt när det är gjort.

Hoppas ni har en skön dag.

Profile picture for user AmandaL

NiZet, det är precis det alkoholen gör med oss. Vi tar felaktiga beslut, beslut som man trodde man aldrig skulle fatta. Men så fort man börjat dricka glömmer man bort vad som är rätt och viktigt i livet. Antar att titeln på ditt inlägg ”dag 8” är antalet nyktra dagar, så stort grattis till att ha varit nykter i över en vecka. Den första veckan är jobbig då man så nyligen haft en jobbig eller pinsam fylla som gör sig påmind med ångest. Men ju fler nyktra dagar du får desto längre bort kommer den här fyllan och man börjar bli glad och lycklig igen. Jag tror på att du vill och kan. Njut av dagen tillsammans med barnen i skogen och grillning. Det nyktra livet är vackert ?

Profile picture for user NiZet

Som svar på av AmandaL

Det som känns skönt att det går bra att vara utan A. Ja dagarna går och ”redan” nu en vecka sedan. Hmm, inte endast ett felaktigt beslut utan det dummaste jag kunnat göra. Oavsett hur det blir så hoppas jag att det känns bättre när all ovisshet är borta och jag slipper fundera på om, men eller kanske. Målar naturligtvis upp en bild av de värsta scenariona som finns och det spär också på ångesten och trycker tillbaka självkänslan. Lätta att bli dömd på en händelse när jag i hela mitt liv varit skötsam.

Profile picture for user AmandaL

Nizet, det är en jätteviktig lärdom. För jag antar att du inte hade tagit det här beslutet om du varit nykter? Det du beskriver är en konsekvens av att du drack alkohol, och när man kommer till den insikten känns det plötsligt lättare att göra nånting åt det. Jag antar att du inte vill fortsätta med att göra ”det dummaste beslutet någonsin” igen, och det kommer du inte göra när du förblir nykter. Ta det som den viktigaste lärdomen i ditt liv hittills, och du har redan fattat ett livsavgörande beslut nu när du slutat dricka! Väldigt bra och starkt gjort, av med den hemska upplevelsen och börja leva mot vackrare och nyktra minnen ?

Profile picture for user NiZet

Som svar på av AmandaL

Du har helt rätt, om jag varit nykter hade det inte varit något konstigt, skillnad på att känna dig nykter och inte förstå att det är helt galet och, ja en lärdom som svider in på bara märgen.
Nu får jag starta om och försöka höra allt så bra det går för mig och mina barn, antar att det är en lång process att läka och förlåta sig själv.
Återigen tack Amanda.

Profile picture for user AmandaL

Det var det lilla nizet! Fortsätt att skriva och läsa här för att samla kraft och motivation. Jag tror på dig, ångesten blir mycket mindre i takt med att alkoholen försvinner ut ur ditt liv, det har jag fått uppleva, all min ångest är helt borta och då med jag av svår panikångest och oro förut. Heja det nyktra friska livet ???

Profile picture for user NiZet

Inte är lika jobbig, vet inte hur lång tid det kommer att ta men kanske efter rättegången. Tar en dag i taget fram tills dess. Nu blir det att cykla och hämta pizza.

Profile picture for user AmandaL

Förstår att en rättegång inte gör det så lätt för dig att slappna av ännu, men att dricka på den ångesten gör ingenting bättre iaf. Man måste börja någonstans att nysta upp ett stort garnnystan ? om vi börjar dra i alkoholtråden kan ångesten bli lite bättre iaf. Jag hoppas att det går bra för dig att njuta av dagen i skogen med barnen, man får ta en dag i taget när man börjar förändra, mycket av ångest, skuld och skam sitter i tanken. Jag hoppas du kunnat se det fina i den här dagen med grillning och barnens närhet ???

Profile picture for user NiZet

Sitter ute i solen en varm söndagkväll, tänker tillbaka på de stunder jag suttit själv. Idag med iskallt vatten o klar blick och tankarna håller på att renas från det onda och det som inte ska få plats mer.

Tills den dag jag träffar kvinnan med stort o varmt hjärta så ska jag fylla livet med kärlek till barnen istället. Att leva själv är jag kanske ganska usel på, behöver någon om utmanar både intellektuellt och ger kärlek tillbaka.

Hör hur barnen kivas då de spelar spel, men de är ganska gulliga ändå.

Jobb en vecka till, kanske blir det lättare kommande vecka, då förra veckan var ett enda stort töcken. Jobb hemifrån även nu, så att jag inte behöver förstärka min redan svåra ångest.

Sedan två semester veckor, vilka jag hade lovat barnen en mini semester med bil, får bli något annat istället.

Profile picture for user Torn

Jag har läst igenom din tråd och säger välkommen hit och grattis till 8 dagar! Jag har aldrig kört medvetet onykter men har garanterat kört flera gånger när man trott att man hade 0 promille. Jag är numera otroligt tacksam för att det aldrig hände något då, och då menar jag inte att jag aldrig åkte dit, utan att man tex inte körde ihjäl någon annan, tex ett barn. Se det som positivt att du åkte dit. Nu har du chansen att bli kvitt alkoholen innan det hände något som kunde förstört ditt liv för all framtid. Böter och sånt är en skitsak i sammanhanget. Fokusera på nykterheten, resten fixar sig tids nog.

Bra kämpat!?

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Torn

Du har helt rätt i det du skriver, kanske därför min ångest är så fruktansvärd. Ja genom att tänka på allt som kunnat bli så mycket värre, Så visst är det skönt att det finns poliser som håller ordning och som du skriver hade jag inte blivit stoppat denna, den första gången så har det kanske kunnat bli en annan gång och då kunnat bli tiofalt eller tusenfalt värre.

Ja, det känns som jag inte kämpar mot A, utan mer kämpar med mitt samvete och själv förebråelse och det är bara hemskt.

Tack för ditt stöd.

Profile picture for user NiZet

Skönt att sätta sig framför datorn en stund och kanske kunna fokusera på arbete istället för självförakt. Har gått ok i ett par timmar nu, en kaffe i solen ska bli skönt. Sov hyggligt inatt men känner mig oerhört trött o sliten, men det är bara att kämpa på, tankar kommer o går, försöker att mota dem, ibland går det o ibland inte.

Profile picture for user Andrahalvlek

Ta bara en enda dag i taget, en timme ibland om det är nödvändigt. Sakta men säkert tar du dig igenom ångesten och tröttheten. Den senare är helt naturlig eftersom hjärnan behöver läka.

Bra att du kan distrahera hjärnan med lite jobb också ?

Bra kämpat!

Kram ?

Profile picture for user NiZet

Vissa stunder på dagen känns precis som vanligt då tankarna för en stund inte gör sig påminda, så befriande och skönt. Tyvärr går mycket av tiden åt att älta det jag gjort. Det är svårt att förlåta sig själv och jag har svårt att se att jag kommer att göra det. Kaffet i solen var mysigt. Nu mera jobb sedan frukost till barnen.

Profile picture for user NiZet

Vaknade tröttare än vanligt, en snabb städning av hemmet och en cykeltur till affären. En kaffe ute i solen och ångesten är kvar men en del av den har förvandlats till ilska. Känner att jag måste reda ut detta och bli en än bättre pappa till mina barn. Nu är det bara att svara på några Mail och ringa några samtal, sedan har ytterligare en dag förlupit.

Profile picture for user Torn

En sak som jag har gjort mitt liv så mycket bättre nu är att jag inte lägger någon energi på att vara arg på saker som inte går att påverka. Tex saker som man gjort förr. Gjort är gjort och går inte att få ogjort. ? Bara att släppa. Eller om man råkar ha sönder något som inte går att laga. Inget att hetsa upp sig över.

Kan man däremot göra något åt saken så kan det vara bra att vara ilsken, fast inte göra något förhastat. Utan lugnt och sansat tänka ut en lösning. Då fixar det sig på ett bra sätt och man blir nöjd.

Förstår att det är svårt att tänka så nu, men det kan vara värt att prova.

Ha det bra!

Profile picture for user NiZet

Min ilska avspeglar inte ätt jag är arg på annat än mig själv, alltså hur kunde jag vara så korkad,

Profile picture for user NiZet

Vaknade och kände mig lite piggare, dock inte på topp. Hmm funderade igår på hur lång tid det tar för energin att komma tillbaka och även om ångesten finns där så har jag ändå mer energi. Har gjort det sista klart på jobbet och har nu två veckor ledigt. Fick igår papper från transportstyrelsen, körkortet indraget 2 år, kommer att ansöka om alkolås och hoppas det går bra.
Ha en bra helg alla som kämpar på.

Profile picture for user Andrahalvlek

Den värsta perioden vad det gäller nykterheten har du bakom dig, och energin kommer att visa sig snart. Plötsligt är du igång och städar vinden eller förråden ?

Kan du få tillbaka körkortet tidigare om du installerar alkolås? Är det katastrof för dig att vara utan?

Usch vad ovant det skulle vara utan bil och körkort för mig. Ingen katastrof, jag hade anpassat mig, men otroligt ovant efter drygt 30 år som bilkörare.

Kram ?

Profile picture for user NiZet

Som svar på av Andrahalvlek

Tack andrahalvlek,

Om jag får godkännande av alkolås så kanske jag kan ha ett nytt körkort med villkoret alkolås under två år och skulle kunna få det i slutet på september. Ja, jag är beroende av bil då barnen har aktiviteter och matcher som de behöver skjuts till, så att vara utan körkort i två år skulle hindra mig som vårdnadshavare att se till att barnen får det de behöver för att må bra.

Jag hoppas att energin snart är tillbaka på en högre nivå än nu så att jag kan ta tag i allt som behöver fixas med huset.

Profile picture for user Vjlo

Bra du fått ”domen” så du kan ”ta nästa steg”. Måste iofs vara rätt jobbigt bli av med körkortet; men väldigt bra det finns möjlighet ansöka om alkolås. Jag gör som andrahalvlek och håller tummarna för det!

Att du inte har jättemycket energi än, är nog inte konstigt , det måste ju tärt extremt mycket på krafterna att tänka, grubbla och slå på sig själv för det som hände.

Energin och glädjen kommer nog ska du se.

Grattis till två veckor ! ☕️ Fira det med gott kaffe! ?

Profile picture for user NiZet

Tack Andra och Villju.

14 dagar går fort och så som det känns nu är tankarna på A endast ett blekt spår från tidigare. Om jag blir beviljad alkolås så kommer jag att ha en nykter period på 1 eller 2 år och kommer inte att ta risken att sabba det, bil är viktigt för mig o barnen.
Idag har jag klippt gräs, rensat hängrännor och cyklat 1 mil. Härligt väder dessutom. Kämpar på med låg energi och till kvällen blir det grillat till barnen.

Trevlig lördag till er som kämpar.

Profile picture for user NiZet

Ytterligare dagar har passerat och energin kommer så sakta tillbaka, var på soc i veckan och fick återkoppling idag och de väljer att starta en utredning. ”Jobbigt” men har inget att dölja och sköter jobb och barn. Hade det som hände inte hänt och jag känns denna oro så hade det förmodligen blivit vin redan nu en härlig fredag em, men jag fortsätter att vara utan A och det känns bra. Kändes lite konstigt med soc att när jag var där då skulle det inte bli någon utredning och så denna kovändning, för att jag berättade att jag inte kände mig berusad och blåste över en promille och deras oro är att jag är beroende, klart att toleransen ändras då jag drack i princip varje dag i veckan innan och före det folköl på helgerna.
Ja så jag fortsätter med en dag i taget.

Profile picture for user NiZet

Tack för era kommentarer, klart att det känns jobbigt med utredning, frågade också om det finns samtalsstöd att få och det skulle jag kunna ansöka om.

Finns ingen annan väg än att vara nykter under en mycket lång period framöver, har mycket att bearbeta sedan skilsmässan och det blir förmodligen mycket bättre av att vara nykter än att fly in i en dimma som för mig blev okontrollerbar under en kort tid.

Nu blir det grillat till mig o barnen och ett stort glas isvatten, har cyklat 2 mil idag vilket känns skönt.

Ha en trevlig kväll.

Profile picture for user NiZet

Sommar värme och MTB i skogen kändes bra, vaknade dock kraftlös efter en orolig natt med massor av sjuka drömmar. Har googlat massor idag gällande nyttig mat, kommer inte bara upphöra med A utan också äta sundare. Efter att ha läst mycket idag så förstår jag också mer om vad jag inte ska äta och vad som gör att jag på sikt ska må bättre.

Klart att jag grubblar en del på utredningen och tingsrätten, inget jag kan göra något åt, bara att hålla tummarna att inte mina värsta scenarion besannas. Har i vart fall slutat googla på straff, där inget fall egentligen är det andra likt.

Ha en skön lördagkväll.

Profile picture for user Jullan65

Blir imponerad av dig, grattis till starkt kämpande. Nu blir det bättre, för att du bestämt det. Soc gör sina utredningar och det kan ju vara bra, de har oxå vanan att ganska snabbt kolla av om det finns allvarliga problem i familjen. Tror inte de kommer lägga så mycket energi på dig, du känns ganska stabil nu. Samtalskontakt är bra, det finns hos beroende enheten i öppenvård. Dit kan du själv ringa. Det känns alltid obehagligt med alla konsekvenser av drickandet, men om du tolkar det som wake up calls, så är det bättre, vi är bara människor, ibland blir det fel, ibland helt galet. Men har man viljan att ställa allt tillrätta, så har vi nog människor ganska stor förståelse, även soc. Slå inte på dig själv, du är värdefull o ska oxå bli så behandlad. Kram Jullan

Profile picture for user NiZet

Ja, väldigt fel och helt galet blev det för mig, men verkligen en väckarklocka. Nu har jag passerat 3 veckor och är i fullfärd med att rensa kroppen på gifter.

Nu blir det en MTB tur med barnen, får se vem som cyklar ifrån vem.

Profile picture for user NiZet

Har idag skrivit ett yttrande till Transportstyrelsen och även ringt och pratat med dem gällande min körkortsindragning. Jag vet att det är absolut förbjudet att köra bil påverkad och det finns inget förmildrande, ville dock endast skriva min historia och jag förstår att de inte kommer att beakta den särdeles mycket, gjort är gjort och nu är den inskickad,
Snart cykel till fotbollsträning med killarna.

Profile picture for user Vjlo

Hej
Du är modig som skriver brev och ringer och pratar med dem! Starkt tycker jag. Även om du förmodligen inte får ett annat utfall så gömmer du dig inte under en sten.

Ha en fin kväll!

Profile picture for user NiZet

Gör jag något galet så får jag stå för det också, ingen idé att stoppa huvudet i sanden. Tänker ändå som Jullan skrev att vi är människor som ibland gör fel, få förunnat att aldrig ha gjort det, jag hade tur som blev stoppad i tid så att andra inte kom till skada.
Snart tillbaka till fotbollen på cykel för att hämta killarna.

Profile picture for user NiZet

Jobbar på från hemmet och periodvis flyter det på, fick idag samtal från advokat. En kvinna som lät trevlig och förklarade kort vad som händer framöver. Inte något nytt egentligen fädå jag googlat det mesta redan. Ska vara i tingsrätten i början på oktober och ska enligt henne träffa frivården snart.

Känns ändå befriande att få veta att det händer något. Fortsätter med mina dagliga cykelturer och igår blev det 3 mil.

Ångest, ja den finns kvar även om den nu inte är konstant så är det jobbigt då den kommer över mig med full kraft, bara att kämpa tänker jag, kanske det vänder snart.