Rustning

Har druckit för mycket i ett antal år nu. Senaste åren har det blivit öl. I princip dricker jag bara öl. En standardvecka blir det minst fyra stora starköl på fredagen och lika många på lördagen. Ibland lite mer än så. Ofta tre öl på söndagen också. Ibland blir det någon dag i veckan också. Minst två öl då ibland tre. Jag dricker ensam. Sambon dricker extremt lite. När det är fest dricker jag mycket mer än så förstås och på semestern osv.
Jag dricker snabbt. Håller i mig ölen snabbt sen får det vara bra. Blir sällan riktigt full. Jag kräks inte och jag dricker aldrig på morgonen eller på dagen. Jag tar aldrig någon återställare. Jag sköter mitt jobb. Mina problem är kanske inte jättestora men jag är missnöjd med hur jag dricker och vill ändra på det.
Den senaste tiden under julen har det blivit ganska mycket. För mycket. Många dagar i rad. Det är hemskt att vakna i gryningen med ångest. Oroar mig för massor av saker. Fy fan. Det är jobbigt att planera så att drickat räcker. Åka till bolaget. Och all tid som går åt till ångest och bakfylla. Alkoholen gör mig passiv och slö. Jag skjuter upp saker.
Har nu inte druckit sedan nyår. Låter inte så mkt kanske men det är tredje kvällen utan en droppe. Har tänkt hålla upp till sommaren och sen får vi se. Jag vill kunna dricka normalt.
Det är ok. Men jag känner en stor tristess som vällin in över mig på eftermiddagen vid fyratiden. Tidigare kunde jag se fram mot ölen. Det är tråkigt helt enkelt. Och det ploppar upp en massa känslor och frustration.Men jag tänker att det är värt det för att slippa ångesten. Efter middagen avtar suget och när jag ska lägga mig känns det skönt att jag inte hällt i mig en massa alkohol. Morgonen känns underbar utan ångest. Kroppen känns lugnar på något sätt men det är just den här tiden innan middagen som suget är som värst.
Antar att vissa här känner igen sig..

Kennie

Hej, vill bara säga att jag tycker du är klok som tar tag i detta nu. Vi är många som skriver här som liksom bromsat på kanten av stupet för att vi kännt av vart det är på väg. Och magkänslan stämmer tror jag, vi vet när det börjar bli farligt. Känslan av tristess i början av nykterheten är en del av det mentala beroendet verkar det som. Hjärnan vill ha sin drog och försöker hitta på argument för att få tillbaka den, som att det inte skulle gå att koppla av/ njuta/ ha roligt utan alkohol. Det stämmer ju såklart inte, och när beroendet släpper lär man sig nya sätt att vila, njuta och sätta guldkant på tillvaron. Dessutom slipper man ångest, oro och skam kopplat till drickandet. Så ha tålamod och var snäll mot dig själv - se till att vila och äta när du behöver.

Kennie

Just det, har du läst om HALT? När alkoholsuget kommer är det ofta kopplat till att man är Hungrig, Arg, Ledsen eller Trött. Om man ser till att göra något åt det går suget ofta över. Så lite nötter och en frukt där vid 16- tiden kanske kan hjälpa? Eller en tupplur.

Rustning

@Kennie Ja. För min del är det väldigt tydligt. Det är ett ganska begränsat ”tidsfönster” där suget sätter in. Just sent på eftermiddagen. Har väl att göra med hur jag vant mig att dricka. Alltid innan maten. Häller i mig tre störa öl medan jag lagar den och sen kanske lite till men sen är jag nöjd. Eller nöjd är jag inte heller direkt. Höjdpunkten når jag nog efter två stora öl i snabb takt innan maten. Sen inser jag att det nog inte blir roligare än så och jag blir lite besviken. Det är några minuter där jag är euforisk men sen måste man betala tillbaka med ränta. Hög ränta.

aeromagnus

Hej! Det behöver inte gå som för mig men..... Jag började likadant, sedan ökades mängden lite, sedan lite till och lite till. Till slut kan man hamna i problem som jag gjort. Jag skulle testa att inte dricka på en hel månad. Börja med det. Kanske ska du först bara dricka på fredagen. Köp hem 4 öl. Är de slut så är de. Trappa sedan ned så kanske det blir lättare för kroppen att hantera detta. Har du någon i släkten som är alkoholist?

Rustning

@aeromagnus Min farfar var alkis på slutet. Jag tror inte han drack särskilt mkt dessförinnan egentligen. En kontrollerad alkoholist var han nog.
Alkoholen är en väldigt lömsk drog. Jag både längtar efter de där ölen och samtidigt längtar jag inte. Jag försöker tänka på de där stunderna när man har druckit och vaknar tidigt och mår skit. För mig är inte det fysiska särskilt jobbigt. Jag har sällan druckit så att jag får huvudverk etc. Det är ångesten som är hemsk.
Det jag märker ni är att jag har ångest stora delar av dagen. Det är väl kanske inte så konstigt egentligen. Det finns kanske saker som man inte har bearbetat ordentligt pga av alkoholen. Man har bedövat sig. Det är kanske nyttigt att ha lite ångest ett tag. Att ställas inför sin emotionella verklighet. Hantera sina känslor utan bedövning. Man kan inte fly från allt. Undvika det jobbiga.
Hur menar du att di gjorde? Slutade du helt och sen började du igen?

Rustning

I dag var en jobbig dag. Fredag. Den dagen jag brukar bedöva mig ordentligt på kvällen och sen bli sittande passiv i TV-soffan. Jag har nerverna på utsidan. Känner att jag har nära till gråten. (Har inte gråtit på åratal.) Det är en strid ström av väldigt jobbiga känslor som jag tampas med. Irritation och allt möjligt skit bubblar upp. Det är väl såhär det är när man inte flyr från sig själv.

Denlillamänniskan

@Rustning Jag känner igen det där. Jättebra att vara nykter, men det som tidigare kamouflerats kommer till ytan på ett oskönt sätt. Jag vet inte om du är själv i den situationen, men det låter så?? För mig var det nog så att det var lätt att dricka lite vin och på så vis inte märka av så mycket hur tufft den kan vara med ensamma helgkvällar. Tänker själv att man kanske ska planera kvällarna lite bättre?

vår2022

@Rustning @Denlillamänniskan
Hej! Jag har funderat en hel del på ”undvikande beteende” och hittat detta från en studie som Elia Psouni, docent i utvecklingspsykologi skrivit om. Kanske kan det ge något för er.

Människor med undvikande beteende anses avfärda känslomässig information och koppla bort sig från känslomässigt laddade stimuli i vardagen. Det kan ses som en strategi för att hålla sig i psykisk balans om man inte har andra strategier för att hantera känsloladdade situationer.

Kortsiktig lösning- ond cirkel
Att fly/undvika psykiskt dåligt mående genom att ta till alkohol/droger för att döva hjälper bara för stunden. Så fort tabletten eller alkohol försvinner ur kroppen så återkommer rädslan, oron och stressen, ofta ännu starkare. Alla former av undvikandebeteende förstärks och ökar om du fortsätter med dem. Om man tar till alkohol/droger så finns det dessutom en sk rekyleffekt, kroppen uppfattar det som att det är ett gift som man tagit, och försöker på alla sätt motverka giftet, vilket gör att oron och obehaget i kroppen blir ännu större då giftet går ur kroppen, och då är det lätt att man inte står ut, utan tar "en återställare" eller ännu mer droger. Det finns också problemet med hur man mår "dagen efter", en dagen-eftereffekt, droger/alkohol sitter i/finns kvar i kroppen längre än man tror, vilket gör att man mår dåligt även dagen-efter, detta ökar också risken att ta till ytterligare alkohol/droger för att må mindre dåligt, klara av dagen. Allt detta i en eskalerande ond cirkel.

Tillvänjning
När det gäller alkohol och droger så sker det ganska snabbt en tillvänjning, kroppen vänjer sig och "effekten" blir inte lika stor. Snart måste man öka dosen för att få samma lugnande effekt. Du måste hela tiden öka dosen för att dina tankar, din oro eller annat dåligt psykiskt mående ska släppa. Detta förstärker den onda cirkeln ytterligare.

Inget annat känns roligt
Något annat som händer då man använer alkohol/droger som "självmedicinering" flykt och undvikande för att få tyst på orostankar, slippa ångest, bli lugnare eller klara av sociala situationer, är att "självmedicineringen" tar bort och dövar även andra känslor som glädje och lust. Det dröjer inte länge förrän världen i stort känns grå och det mesta känns grått och trist. Saker som man tidigare tyckt om att göra känns inte längre roligt, inget annat än att fortsätta med denna "självmedicinering känns viktigt, det enda du till slut bryr dig om.

För mig blev det som ovan. Men efter en längre tids sammanhållen nykterhet fick hjärnan återhämta sig och komma i balans igen. Min ångest och oro som alkoholen orsakade försvann och jag kunde börja ta itu med det som skavde i mitt liv, där under alkoholen. Det går inte att fly detta, det måste hanteras om man vill komma ur den onda cirkeln. Jag har fått tillbaka mitt liv, det har blivit meningsfullt och jag känner livsglädje😁. Idag har jag varit nykter i över 2 år och 2 månader.

Kämpa på och hitta ett meningsfullt liv igen!💪

Rustning

@vår2022 Ja exakt så är det. Alkoholen gör att man inte behöver möta jobbiga känslor och bearbeta dem. Man undviker de jobbiga känslorna. Nu har jag tagit bort alkoholen och jag möter mina känslor som de är. Jag tänker och jag bearbetar. Har bestämt mig för att inte undvika det jobbiga. Det är en jävligt tuff process. Och det är ju därför det är så svårt att sluta med alkohol. Det är därför folk fortsätter att dricka. För att undvika det jobbiga. Inte för att de tycker om smaken av vin etc. Det är etanolen man vill ha. Min förhoppning är dock att min hjärna så småningom kommer lära sig hantera dessa känslor utan alkohol och då komme jag att må bättre.
Tanken på att aldrig mer dricka alkohol känns främmande för mig. Jag tar en paus nu fram till sommaren. Sen får vi se. Min dröm är att kunna dricka lite mer kontrollerat.

Livelytree

@Rustning ja, jag känner igen mig. Jag tog ett beslut vid nyår att hålla mig nykter. Det höll i fyra dagar, sedan återföll jag. Jag är nykter idag och helgen blir nykter.

Jag hade en nykterhet på åtta år. Men tyvärr tog jag inte hand om mig på rätt sägt och fick för mig att jag kunde ”dricka normalt”. Det höll ganska länge, men successivt blev det alldeles för mycket. Det har satt sig på dem mentala hälsan och jag vet att det är jobbigt i början av nykterheten när hjärnan protesterar. Men det blir bättre. Det vet jag. Jag önskar att jag blir av med önskan att dricka, för det positiva det ger är en illusion. Det är bättre att vara nykter för mig. Jag mår bättre, är mindre orolig och har mindre ångest.

Livelytree

@Rustning ja, jag känner igen mig. Jag tog ett beslut vid nyår att hålla mig nykter. Det höll i fyra dagar, sedan återföll jag. Jag är nykter idag och helgen blir nykter.

Jag hade en nykterhet på åtta år. Men tyvärr tog jag inte hand om mig på rätt sägt och fick för mig att jag kunde ”dricka normalt”. Det höll ganska länge, men successivt blev det alldeles för mycket. Det har satt sig på dem mentala hälsan och jag vet att det är jobbigt i början av nykterheten när hjärnan protesterar. Men det blir bättre. Det vet jag. Jag önskar att jag blir av med önskan att dricka, för det positiva det ger är en illusion. Det är bättre att vara nykter för mig. Jag mår bättre, är mindre orolig och har mindre ångest.

Rustning

@Livelytree Ja ångesten man har när man vaknar efter att i all hast klämt ett antal öl kvällen innan. Man ligger där och tänker på alla saker man sagt på fyllan. Munnen som bara går och går. Sen kommer oron över hälsan. Förstör jag min kropp? Är den förstörd? Är det för sent? Nu ska jag betala priset för min svaga karaktär. Jag är en dålig människa. Inte som de andra. Och alla livets problem som förstoras och nagelfars i ottan där man ligger och tycker synd om sig själv. Jag brukar tänka på det där när jag får sug efter alkohol. Man kanske somnar om tillslut. Vaknar igen med ångest. Släpar sig upp. Trycker i sig nått att äta. Lätt huvudverk. Trött. Man ska ta bilen och räknar efter så att man inte har en mätbar andel alkohol kvar i blodet. Det är lördag. Bolaget stänger kl. 15. Man måste dit och köpa tillräckligt för att även ha lite på söndagen. På eftermiddagen blir man sugen igen. Så sitter man där på kvällen igen och drar öl efter öl och munnen går. Självförtroendet växer.

Denlillamänniskan

@vår2022 Tack för ditt engagemang! Jag har ju dragit ned rejält under hösten på mitt drickande, men det har inte riktigt haft den effekten på mitt mående som jag hade hoppats på. Trodde jag skulle just må sådär toppenprima som de som släppt alkoholen beskrivit. Blev faktiskt lite besviken... Men kanske total avhållsamhet är en bättre strategi? Jag mår ju inte bättre när jag dricker och definitivt inget vidare när jag nyktrar till. Sen har jag varit nykter i några dagar, tycker att jag känner mig hyfsat balanserad och då är det ju gott att få skämma bort sig med vin till middagen (och sen några glas till såklart). Feststämningen har väl inte riktigt velat infinna sig mer än en kort stund. Nu ska jag inte breda ut mig i någon annans tråd, men jag kände igen mig lite i Rustnings beskrivning, och det kändes fint.

vår2022

@Rustning Vad bra att du inte ska dricka och ducka dina känslor. Det kan vara tufft, men egentligen är det ju bara sina egna känslor och sig själv som man möter. Jag upplever att ju mer jag öppnar upp för att möta mina känslor desto mindre farliga känns de. Många gånger jobbigt men äkta. Så om man nyfiket undersöker och möter sig själv så kan det bli en spännande resa och leda till att man kan göra en förändring i sitt liv som gör att man mår bättre😁

Kämpa på och ha en fin dag!❤️

vår2022

@Denlillamänniskan Jag tänker att om man är av och på i drickandet eller dricker mindre mängder så underhåller man sitt beroende, man får inte riktigt de effekterna som man får av ett längre uppehålla av alkohol. Jag fick det inte i mitt tidigare av och på drickande. Hjärnan hinner liksom inte återhämta sig från alkohol och blir nog rätt förvirrad vilket påverkar oss. Jag mådde heller inte bättre av att dricka och verkligen inte dagen efter, men det är ju beroendet och suget i hjärnan som styr. Sen lurar man sig själv rejält när man ”tror” att man kan hantera alkohol efter några dagars uppehåll, eller det är ju beroendet som styr, den lilla alkoholdjävulen. Så ta kommandot i ditt liv och testa ett längre sammanhängande uppehåll, man rekommenderar 3 månader för att det ska hunnit ske en återhämtning i hjärnan.

Ha det gott!❤️

Rustning

@vår2022 Tack för ditt stöd. Alkohol är helt värdelöst. Det är som att låna pengar till roligt hög ränta. Det är gött i början när man har alla pengar på sitt konto men sen kommer det surt efteråt när allt ska betalas. Man måste inse att man inte kan fly från sig själv och man måste kunna hantera sina känslor utan en massa bedövning. Man har inget val helt enkelt.

Rustning

@Livelytree Ok. Om jag räknar rätt så drack du alltså alkohol i torsdags fyra dagar efter nyår. Vad var det som fick dig att ta det beslutet? Hur var det att dricka alkohol? Njöt du av det? Hur kändes det efteråt?

aeromagnus

Alkoholen frigör dopamin i hjärnan som ger en känsla av glädje/glömmer tråkiga saker. De jobbiga sakerna försvinner inte för man dricker. De skjuts framför dig/oss. Fast det är du ju medveten om. Hoppas du hittar en strategi att klara dig igenom de svåra stunderna men utan alkohol.