Ångest.

Har gått in på mitt 2:a nyktra dygn - igen. Under ca 8 år har jag i perioder druckit extremt mycket, ibland upp till 3-4 boxar vin i veckan.
Nu har jag lyckats dricka 1 box om dagen 3 dagar på raken.
Jag är livrädd för mitt missbruk 😭
Det känns som om jag aldrig kommer att komma ur det.
Hur har ni andra kommit till brytpunkten som gjorde att ni slutade?
Jag har som mest haft 6 nyktra månader de senaste 8 åren.

Profile picture for user Sisyfos

Välkommen hit! Bra beslut att starta tråd här. Det finns många olika berättelser härinne om hur man kommer till brytpunkten. Men att som du få nog en dag är förekommande.
Kanske är det värt gör dig att ta hjälp ur det. Många har positiva erfarenheter av beroendevård och har fått medicin till hjälp för att sluta. Beer t.ex. tog hjälp eftermogna år med försök att sluta på egen hand. Han är nöjd.
Jag har haft en lite svajig resa och slutat vid ett par tillfällen. Jag har också gått till en beroendeklinik. Har positiv erfarenhet av det.
Om du läser i det vidare livet får du läsa om människors positiva upplevelser av att sluta med alkoholen.
Så fortsätt att läsa och skriva här så är du en bit på väg.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Sisyfos
Jag tycker jag har provat så mycket, nu känner jag mig helt på botten. Det är som en pendel som har svängt i större och vidare cirklar under många år tills jag är ute över kanten emellanåt. Nu är jag verkligen RÄDD.
Har anmält mig till självhjälpsprogrammet här på sidan och plöjt genom trådar i flera dagar nu.
Tyvärr köpte jag vin i lördags som jag förstås drack ur, känner mig värdelös och utan hud nästan. Igår var det förstås lätt att låta bli att dricka, systemet var ju stängt. Idag är det värre...
Måste härda ut tjatet från hjärnan om att köpa vin!
Svårt, svårt, svårt 😭😭😭

Profile picture for user Kennie

Det är svårt, men det går över, det där tjattret. Hjärnan lär sig nya mönster. Det är som att trampa upp en ny stig. För varje gång du står emot blir nästa sug lite lättare att parera. Så häng i, tänk att just nu klarar du. Och det kommer aldrig ett bättre tillfälle att försöka, som man lätt vill lura sig med... Hitta en målbild att fokusera på, tex morgonkaffe utan bakfylla- dit ska du nu...

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Gårdagen var överjävlig😭😭 impulserna att åka och köpa vin avlöste varandra i timtal, det gick inte att fokusera på något annat, trodde jag skulle bli galen på riktigt 😵
Tankarna var totalt osammanhängande och hjärnan kändes som den var full av glassplitter. Låg vaken hur länge som helst innan jag lyckades somna. Tänkte att detta kommer jag aldrig att klara av!!
Idag har det varit bättre, några få impulser bara som tätnade fram emot kvällen. Känner mig hyfsat normal trots några svettattacker. @kennie tack för pepp och morgonkaffet smakade faktiskt lite godare idag😊🌺

Profile picture for user Kennie

Skönt att höra, och vad bra att du stod emot! En kamp i taget, tänker jag funkar bäst när det är tufft, och att tänka på att det inte är jobbigt så länge. Att kasta sig ut på en promenad kan hjälpa tycker jag. Eller ett glas iskallt mineralvatten och lite snacks, ibland kan ju sug bero på hunger. Och som sagt, en positiv målbild, något så enkelt som morgonkaffet har hjälpt mig välja rätt många kvällar.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Det känns som om luften har gått ur mig fullständigt. Fjärde dagen utan alkohol utan egentligen ingen önskan om att vara nykter, ingen större lust att dricka heller.
Det känns som om jag har varit inblandad i en boxningsmatch med Mike Tyson (alkoholen) i flera år och slagits tillbaka med all kraft hela tiden utan att någon har vunnit. Nu har jag gett upp! Jag orkar inte slåss mer så jag bara vände på ryggen och gick därifrån. Jag vet inte vart jag ska, eller hur, eller om jag ens vill. Det enda jag vet är att jag inte orkar lägga energin på att slåss länge.
Det är som att ha tagit ett steg ut i tomma intet. Jag har varit så rädd för det förut, att tappa kontrollen men just nu är det som "skitsamma vad som händer" bara jag slipper den där fighten. Inte arg, inte glad, inte ledsen, inte motiverad, inte rädd, ingenting... Bara trött på att slåss.

Profile picture for user Onkel F

@Vill Bara Sluta skrev: "Nu har jag gett upp!" Tyvärr! DET ÄR INTE TILLÅTET!!! Du vet vart du ska och du vet att du vill. Det som får dig att tveka och misströsta är abstinensen. Den kommer att gå över om några dagar om du bara härdar ut. Tro mig, jag har varit där du är, har druckit mer och längre än du (ingen tävling, inget jag är stolt över). Dag 4 - 5 är väl de djävligaste när man slutar dricka, har varit för mig iallafall.

Om du fortfarande är nykter ( "jag bara vände på ryggen och gick därifrån") så försök hålla ut. Tag en dag i taget, det blir snart bättre. Om en dag känns för mycket, tag en timme eller en kvart i taget, se bara till att inte ta det första glaset. Om du klarar dig genom helgen så kommer det att bli lättare.
Försök sysselsätta dig med något som tar tankarna från alkohol. Måla, läs eller gräv ett dike, vad som helst. Vila, vatten och B-vitamin ( B-vitamin Forte) är bra för oss fyllskallar när vi skall nyktra till.

Se till att hitta gnista igen så kommer du att slå knock out på Tyson. Inbilla dig inte att det kommer att bli lätt, men med hårt arbete och beslutsamhet kan du göra det. Ta fighten och gör den din. Du kan om du vill. Jag tror på dig!

Keep us posted!

Profile picture for user Se klart

Hej,
Jag tänker att det finns något väldigt ”rätt och riktig” med den där- uppgivenheten.
Det är som om; när vi håller på med jävlar anamma och listor och allt vad vi gör (och som också kan funka utmärkt för många) är att betrakta motståndaren som någon som går att överlista med kluriga medel.
Jag tycker det du beskriver är att förstå att motståndaren pratar baklängesspråk. Motståndaren är oberäknelig och skoningslös i ryckiga attacker.
Det GÅR inte att slåss emot en sån motståndare och jag tror- att vända ryggen till- är en mycket bra bild för vad som krävs.
Jag brukar ibland likna alkoholen vid osunda kärleksrelationer- läs beroenden.
Det FINNS liksom inget sätt att komma överens om att ”nu gör vi såhär” utan hen kommer alltid att göra på något annat sätt som sliter sönder ens liv och skydd och sinnesro. Då måste man bara gå.
Önskar dig en massa styrka och tro inte att du är svag, du är urstark! kram.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Onkel F och @Se Klart
Det här är den mest befriande känsla jag haft i relationen med alkoholen.
Känslan är inte att ge upp önskan om att vara nykter utan snarare att ta mig själv ur ekvationen, dvs fighten. Jag lämnade matchen med Tyson och nu står han där och svingar nävarna i tomma luften istället för att ge mig snyting efter snyting. Och helt ärligt, han ser jävligt dum ut såhär från åskådarplatsen.

Profile picture for user Onkel F

@Vill Bara Sluta OK, du verkar ha läget under kontroll, men jag förstår inte riktigt vad du menar med att ta dig själv ur ekvationen/ fighten. Har du bara bestämt dig för att alkohol =No More? Orsaken till att jag frågar är att jag själv står inträngd i en ringhörna och sluggar för mitt liv. Jag vill lämna matchen men jag vet inte riktigt hur / vad jag skall göra.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Onkel F
Det är som en känsla som har sänkt sig i mig, svårt att förklara, men jag ska försöka.
Så länge jag hade den känslan att jag var tvungen att sluta så gick tankarna ständigt runt hur jag skulle undvika att dricka, strategier, planer, motmedel osv kretsade ständigt i huvudet. Det var en kamp på liv och död där jag och alkoholen hade ett dödsgrepp om varandra. Så även om jag inte drack någon alkohol så var den ständigt närvarande i och med kampen.
Häromdagen så gick luften ur mig, krafterna att utkämpa kampen tog slut och jag bara backade undan mentalt från alla krav jag hade på mig själv. Att fortsätta vara låst i det här dödsgreppet med alkoholen kommer aldrig att vara en kamp jag kommer att vinna. Lösningen stog plötsligt klar för mig. Jag lämnar alkoholen.
Visst har jag fått små sug och påminnelser om den de senaste dagarna men jag och alkoholen har gjort slut.
Kampen är slut, alkoholen är så stark att jag är maktlös, det enda jag kan göra är att lämna den och försöka läka mina sår.
Kanske inte bästa förklaringen och ganska rörigt, men hoppas du förstår lite av känslan i alla fall.
Kram🤗

Profile picture for user Se klart

Vill också rekommendera @axiennes tråd i Alkoholfri-delen. Hon skriver delvis om detta. Du beskriver det bra @villbarasluta.
Tunga steg bort- men utom räckhåll. Det är bra!

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Se klart
Tack🙏❤️ Jag ska kolla in den tråden. Det vore otroligt värdefullt att förstå VARFÖR det här fungerar även om jag i nuet är väldigt tacksam över ATT det fungerar.
Man kan inte vara så naiv att man tror att "hips vips" så är jag botad 🙂 Det här är bara första stegen på en resa som säkert innehåller miljoner steg.
Kram 🤗

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Kan det bli mer än fel?
Några av de ord jag sagt till mig själv de senaste åren:
*Värdelös
*Dålig mamma
*Skunk
*Alkis
*Skitstövel
*Lortig
*Ovärdig
*Oönskad
*Oansvarig
*Fet
*Ful
*Övertalig
*Bedrövlig
*Ohälsosam
*Fattig
*Belastning
*Passé
*Bortkastad
*Bluff
*Snuskig
*Skit
*Äcklig
*Otillräcklig
*Parasit
*Kräk
*Patetisk
Ja, det finns nog tiotals negativa omnämnanden, men detta är några i alla fall...

Profile picture for user Onkel F

@Vill Bara Sluta skrev:" Så länge jag hade den känslan att jag var tvungen att sluta så gick tankarna ständigt runt hur jag skulle undvika att dricka, strategier, planer, motmedel osv kretsade ständigt i huvudet. Det var en kamp på liv och död där jag och alkoholen hade ett dödsgrepp om varandra. Så även om jag inte drack någon alkohol så var den ständigt närvarande i och med kampen."
Jag tror att jag förstår vad du menar. Jag har också (länge) haft den känslan. Det blir något slags besatthet detta med att "jag måste sluta". Någonting osunt. Att bara sluta fokusera på alkoholens vara eller inte vara är väl det bästa, men ack så svårt.
Jag tar mig friheten att sno lite inspiration från dig och ditt sätt att tänka! Och ja, även den längsta resan börjar med det första steget.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Onkel F
Det är verkligen som du skriver "ack så svårt" och jag har inga illusioner om att det kommer att bli som att åka på en räkmacka in i den gyllene framtiden. Bara denna känsla av "nääe, jag tänker inte slåss"
Alkoholen kanske tänker försöka tränga sig in, men om den gör det så får den stå där ensam i sin ringhörna och fightas.
Motståndaren har lämnat ringen och lämnat walk-over.

Profile picture for user Onkel F

Whoaa!
Det där skrev du medans jag skrev mitt inlägg! Tänk bort allt det där! Du är en människa som försöker förändra ditt liv till det bättre, det är en god och beundransvärd egenskap! Vad är det som får dig att tänka i de banorna? Andra människor? Skit i vad andra människor tycker och tänker, den du är och vad du gör är vad som räknas! Om andra inte tycker om vad de ser så finns det tre andra väderstreck att rikta blicken mot!
Tanken på att vara en dålig mamma finns nog hos alla mammor, strävan efter att vara perfekt finns nog hos alla. Jag kan garantera att ditt/dina barn ser dig som sin mor oavsett. De vill inte vara utan dig.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Onkel F
Ja, jag ser att vi postade samma minut🙃
Dessa fruktansvärda epitet är några av de tankar som kretsat i min hjärna och jag blir bedrövad av att se vad de har gjort med mina relationer. Det är ingen annan än jag som sagt detta till mig, inte undra på att jag sprang naken och blottad rakt in i armarna på alkoholen.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Jag läste igenom mina gamla trådar (äntligen vågade jag det)
Att jag brottats med detta många år råder det absolut ingen tvekan om.
Vad hände då för drygt ett år sedan som slängde mig in i WARP-speed i missbruket?
Några dagar efter mitt senaste inlägg så hade jag tre nattpass på mitt jobb. Vi hade sovande jour. Just denna kväll när jag kom till jobbet hade brukaren mått väldigt illa under dagen. Jag stannade uppe extra länge innan jag bedömde läget som okej. Gick upp för koll ett par timmar senare. Somnade om och vaknade precis som vanligt vid 6-tiden.
Det var som vanligt tyst och lugnt. Satte på kaffe och messade min kollega som skulle börja kl 8. Vid strax före 7 fick jag en väldigt obehaglig känsla och gick in för koll. Hittade vår brukare livlös i sängen och fick panik. Ringde 112 och påbörjade HLR med telefonstöd i väntan på ambulansen. När de kom jobbade de i ca 20 minuter innan de konstaterade att det inte fanns något liv att rädda. Jag och kollegan blev lämnade ensamma i väntan på läkare som skulle konstatera dödsfallet. Under tiden fick vi sällskap av en Verksamhetschef som egentligen inte hade hand om vår brukare. Jag ringde vårdcentralen och fick en akuttid så jag åkte direkt från arbetsplatsen och upp till VC där jag fick lugnande utskrivet. Hämtade ut det och vände kosan till Systembolaget där jag köpte en BiB. Mina döttrar mötte upp hemma med mat, men såklart kunde jag inte äta, utan drack glas efter glas av vin, varvat med lugnande. Efter en och en halv timme körde jag iväg döttrarna och gick upp i sovrummet där jag gjorde slut på både tabletter och vin.
Där tror jag att min riktiga urspårning började. Det senaste året har varit ett rent helvete. Inte klarat av att sköta jobbet mer än några få veckor i taget, sen sjukskriven några dagar, druckit all ledig tid, åkt till jobbet så bakfull att det har varit svårt att avgöra om jag verkligen var bakfull eller full.

Profile picture for user Sisyfos

Ruskig historia det här och du flydde. Tänker att chefen som deltog skulle ha tagit hand om er. I det där läget hade du behövt älta, vända och vrida, prata. Snabbt samtalsstöd. Inte åka hem ensam och sårbar. Kanske tabletter, men jag vet inte jag. Bättre utan i 9 fall av 10.
Att lägga ner alkoholen kan göras på många sätt. Jag har prövat och lyckats med några olika och börjat igen. Den senaste gången var det dock lite som du beskriver nu. Jag var så trött på det. Bara trött! Eftersom jag medicinerade med alkohol och också kom till insikten om att alkoholen inte fungerade någonstans som medicin var det stundtals jobbigt. Det fanns inget annat heller som funkade. Sakta men säkert vände det dock. Jag tänker att din lista på ord du säger till dig själv måste förändras. Förhoppningsvis räcker det att sluta dricka så kan du åtminstone känna dig lite stolt över det, men jag tror att du kanske skulle behöva någon som kan hjälpa dig med den där listan. Du beskriver att du jobbar med brukare och det finns en enorm omsorg om brukaren i ditt inlägg. Det rimmar väldigt illa med din lista, så jag tror inte den stämmer alls. Prata med dig själv som du skulle prata med någon annan som varit på villovägar. Det går att vända det här. Kramar!

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Sisyfos
Jag häpnar över alla dom grymma och elaka saker jag kallat mig själv. Det skulle aldrig falla mig in att kalla någon annan detta.
Du har rätt i att det behövs en rejäl titt på sanningshalten i den här listan.
Just nu flyter jag runt i nåt slags tomrum och försöker hitta fotfäste. Brytningen med alkoholen kapade på nåt sätt navelsträngen till den jag hade inbillat mig att jag var, dvs totalt hopplös och bortom all räddning.
I brist på planer för framtiden så sysselsätter jag mig med praktiska saker i hemmet. Det har ju egentligen bara gått en vecka, så jag hoppas att med tiden ska jag landa någonstans och kunna börja få lite fastare konturer i tillvaron.
Det har varit en omtumlande vecka.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Den 8:onde dagen.
Har fortfarande inte fått något grepp om vad det är som gör att jag är nykter.
Alkoholen kallar på mig vid något tillfälle varje dag, oftast när det snart är stängningsdags på Systembolaget.
Samtidigt som jag av någon anledning verkar ha släppt det krampaktiga taget om kampen som gjorde att alkoholen ständigt var närvarande, även när jag inte drack, så verkar motståndet att göra andra saker också ha släppt.
Visst har jag tvingat mig själv att släpa runt dammsugaren emellanåt, klippt gräset osv, men det har varit under protest mot mig själv. Den här veckan har jag vaknat och tänkt vad jag skulle vilja få gjort och sen väntat in inspiration. Det anmärkningsvärda är att när jag kommit igång med det ena så har jag fått både det andra, tredje och fjärde gjort.

Profile picture for user Natalia

Hej @Vill Bara Sluta!

Vad skönt det låter att du upplever att du nu klarat att släppa de där slå dig loss från tankarna om det grepp alkohol har. Förstår verkligen vad du menar och upplever likadant. Att tankarna är så centrerade kring att jag har ett problem, kring strategier, kamp mot abstinens och förhandling att de nästan tar över. Det kan bli svårt för andra mer positiva tankar ta plats när den närvaron är så stor. Känner verkigen att det inte är gynnsamt att det tar så mycket plats
och sitter just i det läget där jag försöker ändra mindset för att lyckas med precis det du beskriver. Att lyckas försöka släppa taget.

Du får gärna berätta mer om hur du gjort för att ha lyckats skifta fokus och hur du tänkt för att dels komma dit och att sedan upprätthålla ditt nya tankesätt 🙂

Önskar en skön Söndagkväll 🌱🌸

Profile picture for user cthd

@Vill Bara Sluta Hej, jag har läst lite i din tråd.
Härom dagen hittade jag en sak som passar in på det du beskriver. När man inser att det man försökt att göra inte leder till någonting, kan man fyllas att hopplöshet, som kan i sin tur leda till att man ger upp. Men när man gör det, ger upp, och låter sig känna hopplös, då kan det ge plats åt nya saker, som att känna frid och hopp t ex. Ta små steg, en dag i taget, känn att du klarar det. Njut av att du klarar det!

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Natalia @cthd
Det som jag tror hände för en vecka sedan var att jag kapitulerade och insåg att för mig var även kampen en väg som leder till alkoholen. Känslan var att jag låter det bli som det blir, accepterar all abstinens och alla tankar på alkohol, jag låter mig känna dem utan att döma mig själv eller försöka avleda dem. Jag var samtidigt så utmattad att jag inte heller orkade agera på impulsen att skaffa alkohol/dricka. Det gick ett par dygn och sedan vaknade det en liten strimma av önskan att göra något praktiskt (jag tror det är för att fylla tomrummet efter alkoholen) det började med att jag gjorde något i kanske 2-3 minuter och det i sin tur fick mig att känna tillfredsställelse och väckte önskan om att få mer av den känslan.
Jag har inte satt upp några regler för mig själv, utan tar det som det kommer. Kanske jag kommer att falla på vägen, men då vet jag i alla fall att det finns en alternativ väg och jag vill inte vara elak mot mig själv något mer.
Rörigt svar som vanligt, men det är svårt att förklara...

Profile picture for user Natalia

Hej @Vill Bara Sluta!

Jag känner verkligen vad du menar. Att kapitulera för att det blir som det blir och att det får kännas bäst det vill.
Kan faktiskt uppleva lite som du beskriver, att den där kampen och medveten om hur det känns i kroppen kan skapa fler dippar i alkohol och fler förhandlingar i viljan till A.

Har också varit i det läge att jag kapitulerar och där jag känner att nog får vara nog, men då i relation till andra substabsbruk. Upplever att jag inte ännu kommit till den punkt i relation till A och jag tycker det är så frustrerande och det tar så mycket energi. Försöker ständigt vrida och vända på tankar och mindset för att lyckas bättre frammåt så till den grad att jag börjar bli less. Det blir som sagt så att allt nästan centreras till strategier och att prova nya strategier.

Tack för dina tankar. Ska verkligen försöka jobba in ditt mindset.
Hur känns det ni efter 9 dagar?
Bra jobbat 😃

Kram på dig!
🌱

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Natalia
Det känns fortfarande rätt omtumlande och samtidigt väldigt skönt att slippa alla dessa tankar på "måste" ditt eller datt.
Att bara leva vidare och låta dagen bli som den blir är på något sätt okej för mig.
Igår var jag superaktiv med allt möjligt och idag var det totalstopp i energin. Men jag tänker att båda delarna är okej. En helt ny känsla för mig som alltid har behövt någon slags "rättfärdigande" och mätbar prestation för att tycka att jag är värdig en ny dag🙃😵

Profile picture for user Natalia

@Vill Bara Sluta

Håller med. Jag har fortfarande dippar på min resa men har även många nyktra dagar. Dippade senast i helgen. Men det är viktigt att ändå se att alla förändring till det bättre är positivt. Det är lätt känna sig lite misslyckad i sin egen resa bland dem som kommit till att lyckas jättebra. Men vi är väl alla där i samma syfte. Vi vill göra förändring, vi har kommit olika långt.

Jag fick in ditt mindset redan idag och har tagit dagen med väldig ro faktiskt. Lyckades faktiskt fokuseta på annat än strategier kring just A. Lyckades njuta av dagen med tankarna på ett helt annat håll 🙏
Ska försöka fortsätta så.

Profile picture for user Natalia

Godmorgon @Vill Bara Sluta!

Du gör mycket klokt i att lägga prestationskrav åt sidan om du är utmattad. Det är a och o att du lyssnar på kroppens energier och mest fokuserar på de grundläggande behoven 🙏

Jag brukar skriva todo-listor varje dag för att dels få de mest viktiga sakerna gjorda när orken brister. Och har jag mer ork är listorna lika viktiga för att upprätthålla en jämnare balans och inte istället göra på tok för mycket.
Viktigt att planera för återhämtning och vila mellan momenten. Och det är ju lika viktigt även om man upplever mer energi. Det har iaf varit behjälpligt för mig.

Önskar dig en rofylld dag ❤

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Idag har det varit sjukstuga här hemma. Vaknade med feber och har hostat så jag kippat efter andan. Det gör ju att man inte har den minsta tanke på alkohol i alla fall, om man nu ska se livet från den ljusa sidan 🙂

Profile picture for user Natalia

@Vill Bara Sluta

Krya på dig. Då får du lite naturlig vill. När jag fick covid fick jag också några gratisdagar från vilja till vin. Det är bra att kunna se den ljusa sidan 🙂

Passa på att vila upp dig. Hoppas du har lite matlust dock 🙏

Sov så gott!

Profile picture for user Natalia

@Vill Bara Sluta

Godmorgon!

Hur mår du i sjukstugan?
Känner mig lite dum över att ha skrivit att man kan få en naturlig vila då man blir sjuk. Det är naturligtvis ingen trevlig vila att ha kiknande hosta och må dåligt. Tänkte nog mer att man kan bli lite matt när man är sjuk och på så vis helt enkelt inte orkar göra eller tänka lika mycket på annat som annars snurrar runt i huvudet. Syfyade som sagt, det goda i det onda. Utgick mycket från mig själv när jag tänkte så. Personligen kan jag exempelvis uppskatta de få gånger jag får feber och folk brukar tycka att jag är knäpp när jag säger det. Men feber för mig innebär att min annars höga energi dämpas och att sömnen kommer lättare. Vilket annars sällan sker på naturlig väg annat än vid feber.

Förlåt om det kom ut fel 🙏

Hoppas hostan snart dämpar sig och att det kan finnas någon hostmedicin som kan hjälpa till på traven så du får lite sömn.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Efter en vecka med en präktig bonn-förkylning så har jag en svår dag framför mig imorgon, en examensfest
Jag är inte ett dugg bekymrad över alkoholen, men tyvärr över ett par personer som kommer att närvara.
Mitt ex och hans nya kvinna.
Min äldste son var hem för några dagar sedan och uttryckte bekymmer över pappan och hans nya. Han hade varit hem till dem och då hade de supit hela natten inpå morgonen. Sonen var väldigt bekymrad och nu är jag orolig för att de kommer att bete sig obehagligt. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska tackla det om de är fulla och ger sig på mig. Jag har undvikit dem i flera år då jag vet att hon är GPOpad och har hört diverse fylleepisoder gällande henne.
Verkligen obehagligt och oroande.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Efter en vecka med en präktig bonn-förkylning så har jag en svår dag framför mig imorgon, en examensfest
Jag är inte ett dugg bekymrad över alkoholen, men tyvärr över ett par personer som kommer att närvara.
Mitt ex och hans nya kvinna.
Min äldste son var hem för några dagar sedan och uttryckte bekymmer över pappan och hans nya. Han hade varit hem till dem och då hade de supit hela natten inpå morgonen. Sonen var väldigt bekymrad och nu är jag orolig för att de kommer att bete sig obehagligt. Jag vet helt enkelt inte hur jag ska tackla det om de är fulla och ger sig på mig. Jag har undvikit dem i flera år då jag vet att hon är GPOpad och har hört diverse fylleepisoder gällande henne.
Verkligen obehagligt och oroande.

Profile picture for user Natalia

@Vill Bara Sluta

Hej!

Tråkigt att höra att ni ska behöva känna oro inför en sån här dag.

Finns det några enkla fraser du skulle kunna förbereda inför en (eventuell) konfrontation?

Någon som känns rätt för dig givetvis men jag tänker något med vänlig ton i stil med; "vet du vännen, jag pratar gärna vidare om det här men kan vi ta det i veckan, det är inte rätt tillfälle nu."
Skulle de fortsätta med nån form av konfrontation skulle jag åter poängtera att det inte är rätt tillfälle sedan skulle jag ursäkta mig och gå iväg 5 minuter så de hinner börja tänka på något annat. För det är verkligen inte rätt tillfälle att föra vissa diskussioner på en glad tillställning.

Svårare är förstås att tillrättavisa allmänt jobbigt fyllesnack. Sånt kan ju vara både jobbigt och obehagligt att ha omkring och lyssna på även om ingen menar något illa. Men om det blir för jobbigt eller obehagligt, skulle det då kunna gå att hänvisa till att det kan kännas obehagligt för barnen?

Jag hoppas allt kommer gå bra och jag önskar er ett riktigt trevlig examinationsfirande 🙂

Profile picture for user Vill Bara Sluta

@Natalia
Det slutade med att jag bestämde mig för att inte närvara, tyvärr 😢
Det är en lång historia med hur mitt ex har betett sig. Det var svårt att vara i äktenskapet, men det var ingenting i jämförelse med eftervåldet. Man kan säga att efter 25 års äktenskap så fick jag lov att ta mina kläder i IKEA påsar och lämna allt. I efterhand har han förstört i stort sett alla mina relationer, ruinerat mig ekonomiskt och gör allt för att utesluta mig ur barnens liv. I början trodde jag att det var oavsiktligt, men med årens lopp så ser jag att det är ett mönster.
Det har varit tunga år och jag ser verkligen hur lätt det var att välja alkoholen som ångestdämpande, vilket naturligtvis egentligen bara gjorde saker värre.

Profile picture for user Natalia

Men kära @Vill Bara Sluta 🙏
Ja, då förstår jag att det här är en situation som inte fungerar med vuxen logik och att det är rent vanskligt att stråla samman.

Jag beklagar verkligen situationen och
hoppas att du håller ihop idag ❤

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Det känns lite bättre efter helgens flopp med att mer eller mindre bli tvingad att avstå från examensfest.
Jag hoppade in ett extra pass på jobbet istället. Känner faktiskt lite längtan efter att börja träna lite igen så imorgon tror jag att jag ska smyga mig ner på gymmet och skaffa ett nytt kort🙃😊

Profile picture for user Natalia

Godkväll @Vill Bara Sluta 🙂

Befinn dig där du mår bra just nu ❤Träning och motion ger iaf lite positiv energi och skildrar tankar och känslor något. Alternativt sorterar det tankarna brukar jag känna.

Önskar dig en skön kväll.

Profile picture for user BEATNGU

Kämpa! Jag har haft ångest besvär i många år. Självmedicinerade med alkohol. Men det blir ju bara värre med tiden. Idag förstår jag att ångesten kom från alkoholen och nu när jag är nykter har den nästan försvunnit. Visst känns det ibland och i vissa lägen. Men det är en mycket enklare väg när man är nykter och slipper brottas med både alkoholångest och den andra ångesten samtidigt.

Profile picture for user Rosette

Hej nika10495,

Jag har redigerat bort länken då vi har som standard att göra det då det kan förekomma försäljning eller sådant vi ej kan stå för men såklart kan du skriva om dina tips och råd men dessvärre ej länka. Hoppas det är okej och att du ändå hittar mycket här som blir hjälpsamt för dig.

Vänliga hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Efter att ha haft ett par nyktra veckor fick jag ångest och tog naturligtvis till alkoholen😢 har druckit flera dagar i veckan de senaste 2 veckorna och känner mig så misslyckad. Igår kom det en sån där lågpunkt igen, jag drack trots att jag kände mig äcklad av smaken och det slutade med att jag kräktes upp alltihop. Trots att jag kräkts fortsatte jag dricka. Varför gör jag så här mot mig själv?!?
Jag vill ju inget hellre än att vara nykter och må bra😢

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Summerar 3 dagar utan alkohol, har varit ganska bra dagar och ingen särskild abstinens.
Känner samma likgiltighet inför alkoholen som under min tidigare nyktra period. Jag vill liksom egentligen inte ha med den att göra, det är triggers som får mig att välja att dricka inte egentligen längtan efter ruset utan längtan efter att döva det ena eller det andra.

Profile picture for user Ny dag

@Vill Bara Sluta Känner så igen den där längtan att döva ångest men även likgiltigheten inför alkoholen… Känn dig inte misslyckad, du är ju återigen tillbaka på vägen mot nykterhet. En dag i taget, läs och skriv här så växeldrar vi och kämpar tillsammans för en nykter sommar! 🥰

Profile picture for user Vill Bara Sluta

6 nyktra dagar i bagaget idag.
Har egentligen svårt att ens vara glad över det, även om det såklart är mycket skönare att vakna nykter och inte bakfull. Det bekymrar mig mycket med den här nollställda känslan inför både alkohol och nykterhet. Det är som att det spelar egentligen ingen roll!?! Jag förstår mig inte på mig själv längre.

Profile picture for user Onkel F

@Vill Bara Sluta skrev:"6 nyktra dagar i bagaget idag." OK, ditt liv har inte förändrats på de här dagarna, men dina möjligheter att förändra det har kanske blivit bättre?
Du behöver förändra ditt liv, skaffa nya vanor, göra nya saker, träffa nya människor. Om du bara tar bort alkoholen från ditt liv utan att göra några andra förändringar blir ditt liv det samma som fick dig att börja dricka!
Det här har jag fått höra från min kontakt på beroendeenheten, så det ligger säkert en hel del klokskap i det.
Vi jobbar väl vidare mot nykterheten, eller hur?💕

Profile picture for user Kennie

En tanke från mig-jag tror att den där känslan av meningslöshet är ett trick som beroendedelen av hjärnan kör med. För att få en att tänka att det hjälpte inte att vara nykter, jag kan lika gärna dricka.. Men håll ut och låt dig inte luras, det blir bättre. Och som Onkel F säger - det gäller även att på sikt ordna sin tillvaro så att man har balans och något annat än alkohol som ger en tillfredsställelse.

Profile picture for user Ny dag

@Vill Bara Sluta Jag känner igen mig i dina funderingar men håller helt med @Onkel F att man också behöver förändra sina vanor. Försök fokusera på hur gott kaffet kommer smaka imorgon, hur tacksam din kropp och lever är kanske på hur ännu mycket sämre du skulle må om du druckit idag. Vår2022 skriver i sin tråd om att dit tankarna går där sker tillväxt. Kan verkligen rekommendera hennes trådar och resan mot att inte längre vilja dricka. 🤗

Profile picture for user Hejsan40

@Kennie tack för ditt inlägg, dessa forum hjälper mig mycket men ditt inlägg i synnerhet. Har nämligen precis samma känsla som @villbarasluta, meningslösheten i nykterheten. Men jag tror du är något på spåren ang beroendehjärnan, den försöker kidnappa en. Att vara nykter betyder att våga möta sig själv på riktigt, inte konstigt det är jobbigt när man dövat under lång tid. Men på sikt tror jag något på riktigt kommer växa i själen, tålamod och inte stressa.

Profile picture for user Kennie

@Hejsan40 Glad att höra att mitt inlägg hjälpte dig. Själv kände jag efter en tid utan alkohol hur en lågmäld livsglädje smög sig på. När jag släppte idén om att livet skulle maxas hela tiden med hjälp av diverse guldkanter i form av vin så gjorde jag plats för lite lugn vardagsnöjdhet, och det är väldigt gott för själen i längden. Och som sagt, beroendet är lurigt, det hittar våra svaga punkter. Det vet att det inte kan gå oss att dricka genom klassiska beroendesymptom som darrningar eller alkoholsug. Då spelar det meningslöshet-kortet istället.. Men håll ut, livsglädjen kommer.

Profile picture for user BEATNGU

Jag blev alltid väldigt rolig när jag drack. Social och mycket humor. Blev Ofta mittpunkten på fester med lite sjungande och spex. Den självsäkerheten var nog en stor anledning till att jag alltid grundade innan festen man skulle till. Då kunde man ju vara rolig utan att skämmas i början. När jag läser om er andra som vill minska/sluta eller förändra så önskar jag att jag gjorde det för längesen. När det gick över styr var jag aldrig på nån fest. Gick inte ut på krogen för att jag visste at jag skulle hälla i mig så mycket på kort tid att jag skulle behöva åka hem strax efter jag kom dit. Den sista tiden satt jag bara hemma. Drack inte för att det var lite skönt. Bara för att tömma skallen och skjuta fram baksmällan och ångesten. Jag för egen del kan inte dricka alls längre. Det har jag provat flera gånger med samma utgång. Någonting hjälpte med alkoholen. Stress, ångest, social. Men i slutet var allt tvärtom. Skakade som ett asplöv på morgonen och bad till gud att jag hade nåt hemma som jag kunde dämpa det med. Sen in och spy tills man kunde behålla lite av det man drack så man återställde sig lite. En del kan sätta på korken igen och dricka lagom. Jag är inte en av dom. Så det behöver jag inte grubbla över mer. Jag avundas dom som kan. Jag kunde dricka hyfsat måttligt på enbart helger och semester i ganska många år. Sen gick jag över min gräns. Man vet aldrig vart den gränsen går. Testa inte!

Profile picture for user Kattskit

@BEATNGU Jag tror också att jag kunde dricka måttligt en gång i tiden. Jag var inte heller en ungdom som gick ut och söp så fort någon hade fått tag på lite sprit, trots umgänge trots att A varit otroligt normaliseras (att bli stupfull också) iom att min pappa och stora delar av familjen alltifrån blir just stupfulla så fort det blir helg eller semester. Lustigt nog var det just det som höll mig i skick som tonåring ... men nu är jag "plötsligt" där jag är idag. Jag har helt "plötsligt" ett tydligt problem med A. Det som är läskigt är att jag vet hur det påverkat min förälder och om jag inte skapar en förändring kommer jag också dit. Det är likspm nog nu.

Ursäkta min rant, haha

Profile picture for user BEATNGU

@Kattskit Minns ett av dom första mötena jag hade med öppenvården och min kontakt där. Han frågade lite om mina mål och vart jag vill komma när det gäller drickandet. Jag sa att jag vill kunna sluta dricka helt. Jag vill inte att det gick som för min pappa som var alkoholist när jag var liten. Han förlorade jobbet familjen, körkort och kunde inte träffa oss när han drack. Och vad har du precis förlorat frågade han. Tänkte mig inte för. Men jag förlorade samma saker som han förutom körkortet som är ett under att jag har kvar. Ja just det... Fick jag fram. Så långt har det gåt redan ja... Att jag klandrat honom så många gånger och gör precis samma sak själv. Där ser man vad lite makt man har över det där man häller i sig. Skillnaden idag är väl att jag har bra kontakt med mina barn. Han slutade höra av sig i mitten på 90 talet nån gång. Du kan ju skapa en förändring när du vill. Men det är du som måste göra den. Du har ärvt något som många av oss här har gjort. Plötsligt är det som att det aktiveras som hos dig. För mig har det tagit många år att kliva över den där gränsen. Jag minns inte när eller hur, men sen gick det fort. Du vet hur man gör här finns tips från massor med folk som gjort samma resa. Alkoholen kommer ju inte till dig. Börja där. Och vad pengar det kostar att förstöra sitt liv med skiten om man inte kan hantera den. :-/

Profile picture for user Kattskit

@BEATNGU ja där har du rätt. Idag har jag lyckats välja bort alkoholen fast tillfälle getts mig. Det var inte svårt att säga nej initialt men det triggade helt klart suget. Det som hjälpte mig utöver att skriva hör i forumet var att få tillbaka min bästa vän som också har problem men för sitt barn också slutat. Tyvärr bröt hon idag för ett tag med mig men jag vill inte förlora henne och hennes barn pga alkohol. Det är en resa vi måste göra själva, men jag vet att hon under andra förhållanden inte tagit en paus från mig. Jag är jättestolt över henne och mycket glad över att jag inte har egna barn att såra, jag vet ju hur ont det gör och tack och lov har det inte riktigt gått så långt gällande andra relationer heller (det är medberoendet som är det största problemet, jag är ett glatt fyllo när jag dricker varför jag tror att ingen direkt reagerat öppet tidigare iaf. Att bo i en studentstad hjälper inte direkt).

Profile picture for user BEATNGU

@Kattskit Nä det låter inget kul. Men jag hoppas att det löser sig. Visa henne att du finns där 24-7 och ge inte upp. Jag var alltid på bra humör när jag drack. Ändå hamnade jag i fyllecell ett par gånger. Alla uppfattar tydligen inte ett skämt på fyllan. Särskilt inte nyktra poliser som tröttnat på att nån pratar i 110 db. Jag var ute på stan varenda helg. Det är en stor stad så när man fyllde 18 fanns det gott om ställen att komma in på. Fan vilka lirare man träffat där genom åren. Vi hade ett ställe där vi alltid började vår krogrunda. Inne i ett dunkelt rum med porrbelysning satt vin alkistanterna och samma pack varje helg. Ger mig fan på att dom som inte supit ihjäl sig eller anat sitter där på helgerna fortfarande. Samma trubadur var det också varje helg. Där borde man sakt något till sig själv. Är det så här jag kommer att bli i den åldern? Tjaaa. Inte mycket bättre, men nu är jag fri från alkoholen iaf och i den åldern är jag inte riktigt än. Att skaffa barn är skit läskigt och underbart på samma gång. Jag har aldrig gilat andras barn särskilt mycket. Därför trodde jag inte att jag kommer skaffa några egna. Men 2008 ploppade en liten tjej ut. Då blev man nån helt annan. Överbeskyddande och blödig. Stolt också såklart. Sen kom det en liten son 2013. Sen fick det vara bra. Det kom vi överens om. Jag är fortfarande överens fast vi inte är gifta eller ihop längre. Men om jag kunde spola tillbaka bandet och rätta till alla dom gångerna alkoholen gjort att vi missat nåt, jag och frugan bråkade, eller att jag låg bakfull och klarade inte att köra dom till nåt roligt dom ville göra på söndagen tex. Så skulle det vara skönt att kunna spola över det. Idag försöker jag kompensera för det jag missade, och dom gångerna dom blev besvikna genom att finnas där så mycket jag kan. Båda barnen vet att jag kommer att kämpa mot missbruk och det har jag talat om för dom. Finns inte på kartan att jag skulle dricka en alkoholfri öl ens. Äter inte ens godis som påminner om alkohol med punsch i och sånt. Inte för att det triggar, utan för att det påminner om hur jävla dåligt jag mådde sista gången. Kunde dra i mig en 35a på morgonen och sedan göra åt två 3 liter bag in box innan det blev ljust ute igen. Då sprang men inte ut och grejade i trädgården inte. Eller tog en uppfriskande morgonpromenan. Nä! Då låg jag på knä och pratade med ulrik en stund på toa för ett sedan undra varför alkoholen var slut. Jag köpte ju för fan 2 bag in box. Har jag hällt ut den andra i fyllan? Vilken dag är det? Ingen aning. Åkte in på sjukan 24 augusti 2020 efter 4-5-6 dagars drickande. Kommer inte ihåg. hade bunkrat upp med lådvin iaf. och annat. Då ringde jag efter hjälp när jag vaknade upp och kände att jag vågar inte somna igen. Tänk om jag inte vaknar mer. saker rörde sig på väggarna och folk pratade i köket fast ingen var där. Läkaren sa sen när jag blev inlagd att jag var nog uppe på 4 promille och nosade. För när dom tog blodprov hade det gått ett par timmar sedan jag drack nåt sist. Den baksmällan skojar man inte bort. Trots benzo mediciner mot kramper och dropp osv. Nåt annat som jag brydde mig om väldigt mycket fast jag var så nära att stryka med var att jag glömde få med mig snus. Tog ett tag innan nån kunde fixa det. Ett halvt smörgåsrån kunde jag äta dagen efter när jag låg på medicinakuten. Sen mådde jag illa. Fick bli kolsyrat vatten och lite tandkräm på tungan bara för att få bort smaken av allt man spytt osv. Detta har jag skrivit flera gånger här och i min tråd. Men jag vill verkligen inte att någon som inte redan gjort det hamnar där jag var. Längre ner kommer man nog inte. Men det var väl det jag behövde för att börja klättra uppåt istället för att börja igen när jag kom ut. Kom ihåg känslan av att njuta av en kopp kaffe på balkongen första gången efter det. Det hade jag som första mål. Att vakna utan baksmälla och kunna dricka kaffe. Sen laga något gott till middag. Drömmer fortfarande att jag druckit igen fast nu mer sällan än innan. Nu är jag bara glad att jag inte känner sug efter alkohol utan nöjer mig med saft eller något kolsyrat och en liten godis då och då. Det är väl så det ska vara. Men det är många år kvar och jag får kämpa för att hålla mig på den banan. Vissa dagar är det lätt. Andra dagar tycker man att -blir det inte roligare än så här? Bara en sån grej att kunna hålla handen helt still när man håller ett glas eller visar nåt i mobilen gick inte för 2 år sedan. Då fick nån hjälpa mig att dricka vatten till medicinen eller så fick jag använda sugrör. Att nåt som gör att folk mår så dåligt och ändå gör om det gång på gång är fan helt obegripligt. Slår jag tån i tröskeln till köket så går jag ju inte dit och gör det igen efter en stund. Men det går givetvis inte jämföra. Men iaf. -P

Profile picture for user Kattskit

@BEATNGU Jag har sagt till henne att jag är stolt över henne och att jag finns här om hon behöver mig. Inget i det här eller med hennes egna problem är enkelt för henne heller liksom. Ville vara säker på att hon verkligen vet att det finns noll hard feelings från mitt håll så jag var noga där.

Har också sett såna i baren/ute på krogen, men jag och mina vänner har nog alltid skojat bort tanken på att vi skulle hamna där.

Jag själv har inget intresse av att skaffa barn öht faktiskt och har aldrig haft. Är helt ärligt väldigt nöjd och trygg i mitt beslut. Var och en på sin fason. Sen är jag 33 nu och mina ägg är ju inte purfärska längre (om jag ens skulle vara fertil för den delen, har aldrig varit gravid öht liksom). Iofs, inte för att det påverkar mitt beslut öht.

Jag har tagit del av din historia och den är verkligen, gripande eller vad man ska säga. Uppskattar att du brinner för att hjälpa andra att inte hamna där och orkar skriva och svara så mycket som du gör.

Profile picture for user BEATNGU

@Kattskit Klart man inte måste skaffa barn. Kan ha det jäkligt bekvämt utan har jag märkt ibland när vi lånat ut dom förr till min mamma tex. Det där är helt olika. Jag har kompisar som inta har eller vill ha några. Dom vill satsa på jobb och annat istället. Men en som jag var bombsäker på att han och hans sambo aldrig skulle ha några är min 6 år äldre bror. Tror han var 35-36 eller nåt när dom berättade att vi ska ha barn. Och efter nåt år blev det ett till. Jag är42 snart.
ra att du finns där för henne. Vänner är just till för att kunna hålla fast vid när det blåser jobbiga vindar. Jag trodde inte att jag hade några vänner kvar efter all skit jag ställt till med. Men det är då dom hör av sig. Nu har ju dom flesta
egna familjer och barn, men jag har fått feedback från folk som jag inte ens umgås med i vanliga fall utan bara har på FB. Jag känner en tjej som brukade hänga mycket med sina tjejkompisar hos mig eller där det var fest, så vi sågs rätt ofta. Sen har vi inte haft kontakt på säkert snart 20 år. Helt plötsligt ringer hon via msn och undrar hur det är och att hon läst om vad jag gått igenom osv. Vi bestämmer oss för att träffas och prata lite gamla minnen. Då visar det sig att hon var ihop med en kille som missbrukade droger i ett antal år och dom har en snart 18 årig dotter ihop. Han körde ihjäl sig för några år sedan på mc. Jag kände honom för vi bodde i samma ort. Men jag hade inte träffat honom på många år. Det gjorde att hon drack, fick ångest oro social fobi mm. Idag dricker hon inte men mår inte alltid så bra. Så vi har varandra som stöttepelare när den ene inte mår bra eller den andre. Det är skönt att kunna prata med någon som varit med om hemskheter och inte vet hur man ska göra med sina tankar. Ödet kan man kalla det. Vi är bara kompisar som stöttar varandra än så länge. Men hon är stark. Jobbar tar hand om hemmet och sin dotter som inte alltid är så lätt att hantera i den åldern osv. Men hon finns alltid där och jag här om det skulle vara något. Inte särskilt långt bort heller om jag bilen så tar det 20 min ca.

Profile picture for user Kattskit

@BEATNGU Vad fint att ni hittade varandra igen och kan stötta varandra. Måste vara hemskt för både henne och dottern att leva med en sån grej, så förstår om dottern kanske är lite "strulig" ibland. Du har helt rätt i det där om vänner när det blåser hårt, jag hat varit där när hon var fast i ett mycket, mycket dåligt förhållande med en sociopat. Folk föll bort, precis som med droger orkar man inte alltid titta på när någon sakta tynar bort liksom. Men jag kände att lämnar jag henne nu så är hon själv med den manipulativa idioten och i efterhand tror jag att det var rätt väg att gå.

Jag har inte ens några karriärsambitioner haha Men alla har vi våra skäl, både för att skaffa barn och inte skaffa barn :) Vissa förstår ju verkligen inte att man aktivt väljer bort men upplever att attityden till att vara "barnlös" har blivit mer tillåtande de senaste åren. :)

Profile picture for user BEATNGU

@Kattskit Jag kan inte få några barn heller även om jag skulle vilja. "Fast det vill jag inte...." Jag är man, eller grabb som man kallas när man är så ung som jag. Så jag kan inte bli på smällen. Sen vill jag vara singel känns det som på lång sikt också. Så där är vi i samma sits. Får nöja mig med mina två en kille och en tjej. 9 och 13 år. Tjej på 13 får man nästan boka tid med om man ska träffa henne. Det är hästar och kompisar som gäller. Pojken däremot sitter mest vid sin dator. Han har ADHD och gillar inte att bra göra saker spontant om det inte är nåt han verkligen gillar. Han gillar gamla ruiner och slott och sånt som man inte har överflöd av i närheten. Så det har blivit samma några gånger. Förut var det bara sjukna båtar som gällde. Han kan allt om Estonia, titanic ,Costa concordia mm mm. Men hela flytande båtar eller skepp är inget roligt inte. Sen gillar han urban exploration samma som jag också gör lite. Typ utforska övergivna ställen, hus, bunkrar eller ställen där det har hänt nåt stort nån gång. För ett tag sen sa till mig - Pappa, det finns två ställen jag skulle vilja åka till innan jag dör. Jaha vad kan det vara då? Det kanske vi kan ordna. .. Borgholm och Kärnkraftverket i Tjernobyl. Han tittar på mycket sånt på Youtube från Prypjat. Staden som är öde nu en bit från kärnkraftverket. Folk smyger in med kameror och tar sig in i den avstängda zonen osv.. Det gillar han. Men vi kan inte stanna för länge pappa för då får vi för stor dos strålning och då får man inte flyga hem igen. Så det får vi tänka på då... :-) Han chattar och spelar mycket på nätet han skriver lika bra på engelska som jag gör redan och han är bara 9. Jag lärde mig engelsk från Nintendo och Die hard som jag såg 35 000 gånger på vhs.
Då hade man minsann ingen dator att surfa med eller skriva såna här helt onödiga saker som jag gör nu för att jag är övertrött och skrivglad. ♫ ♪

Profile picture for user Kattskit

Å nej, mitt långa svar försvann.

Men kortare versionen; kan relatera till fin sons intressen, tittar också på såna videos fast jag är över 30 och tvspel är nog den hobby jag har haha Verkar vara bra kids.

Förlåt trådstartare för att vi kapade din tråd!

Profile picture for user BEATNGU

@Kattskit Ja jag kör ofta gamla nintendospel på datorn via emulator. Brukar plöja igenom favoriterna ibland. Är inte mycket för nya spel och lägger ingen tid eller pengar på det.