Vad gör man istället?

Har följt olika trådar utifrån med stort intresse och, som för många, igenkännande såklart.
För mig har det varit så att jag aldrig har smusslat med mitt drickande och, i dagens ljus, helt enkelt för att jag inte tyckt att det varit ett problem trots rejäl överkonsumtion. Har också haft förmånen (?) att inte bli bakfull...tills för ett par år sedan. Jag tycker också att jag "uppfört" mig...tills för ett par år sedan. Numera blir jag rejält "direkt" mot olika människor (SMS, sociala medier etc) och bakfull som aldrig förr. Jobbar inom kulturbranschen där alkohol är socialt accepterat på ett annat sätt än övrigt.
Jag vill verkligen sluta dricka. På riktigt. För mig fungerar inte två glas vin utan allt eller inget. I det sammanhanget funderar jag över vad man ska hitta på istället. Jag har uppfattat att det, för många med mig, blir väldigt olika lägen vid På och Av. På (positiva effekter) = bus, hyss, frispråkighet, kreativitet. Av (positiva effekter) = ordning och reda, träning, städning. Det måste väl gå att hitta ett mellanläge där allt detta ingår? Hur fungerar det för er alla?

Profile picture for user Mauritz

Den är verkligen intressant den där frågan du ställer: "Vad gör man istället?" Vi är nog många som har den frågan i bakhuvudet, malande. Jag har det definitivt.
Jag antar att frågan på något vis återspeglar ens problem, ens situation, ens beroende. Vad gör man istället? Herregud, vilken bisarr fråga! Man lever väl, såsom man levde innan alkoholen tog över. Men det är lätt att säga, men ack så svart att praktisera. Är f ö också i kulturbranschen, och som du skriver, det ger en ju ett visst "skydd", till och med ett visst romantiskt skimmer. Men när bruk blir missbruk måste man ju göra något. Men jag är lika villrådig som många andra. Vad gör man istället?

Profile picture for user Kotten

Som svar på av Mauritz

Tack för reflekterande svar. Studiecirkel i hantverk går ju bort. Jag ironiserar härmed något men dricker inte O´boy med en tyllgardin fladdrandes allt emedan Smoothin står på visp samt inser att "hur kunde jag bortse från fåglarnas kvitter när jag var berusad". Faktiskt, det måste mer till. Jag upplever och inser att jag står inför ett val men då måste "nyktervalet" vara bättre. Idéer, kraft och mod efterfrågas. Det är allt eller inget som gäller. Allt eller inget.

Profile picture for user MondayMorning

precis som vanligt. Jag umgås med familjen, sitter på krogen, lyssnar på liveband, går ut och äter middagar, träffar vänner, går på AW's,
tränar, går på fotboll etc.

Lever mitt liv precis som vanligt.
Fast utan alkohol.
Funkar utmärkt för mig iaf.

/MM

Profile picture for user Mauritz

Kan man verkligen förvänta sig att "nyktervalet" skall vara så mycket bättre? Jag vet inte. Men man lär ju som nykter slippa en del fysiska åkommor, alkoholdemens, skrumplever etc. Förhoppningsvis slipper man också den mest akuta ångesten. Kanske kan man börja se "klart" igen. Men själv har jag inga förhoppningar om ett lysande nytt liv. Men jag önskar mig ett annat, mer balanserat och "normalt" liv. Vägen dit kanske kan gå via hantverk och tyllgardiner, vem vet. Själv borde jag nog jobba med de psykiska trådarna.

Profile picture for user Kotten

Som svar på av Mauritz

Du har rätt. Det har inte med bättre eller sämre att göra utan ett val. Ok, objektivt sett, man har typ 50 år kvar att leva, ganska lång tid ur mitt perspektiv. Antingen är man lite småfull genomgående, flyttar till Norrland och ansluter sig till den skaran (ironi! OBS!) Antar att det fungerar så för många eller också gör man annat som är roligt. Men vad? Vinningen kanske är hälsoaspekten. Och ovationerna från omgivningen, 1133 dagar. Om man har en relation och barn är de naturligtvis i första rum. Det är inte min tråd.
Filosofi: liv och död. Hur förvaltar man det lilla liv man har om man inte vill gå hantverkscirkel?

Profile picture for user Ikaros

Hej
Grundfrågan i den här tråden "vad gör man i stället" visar på vilken makt alkoholen kan ha i livet. Utan den blir man villrådig. Tydligare kan inte ett beroende beskrivas.
Sedan är det en annan sak om man vill leva med det beroendet och försöka må så bra som möjligt. Det tycker jag är upp till var och en och det skall man inte i sig skuldbelägga eller moralisera över.
Men därefter har vi konsekvenserna för sig själv och för andra. Och här har alla ett ansvar som individ och samhällsmedborgare. De ansvaret måste man enligt min mening kunna ta även om man väljer alkohol som ett centralt inslag i livet. Så centralt som att frågan om vad "man gör i stället" infinner sig när man tänker bort den.
Och slutligen är min personliga erfarenhet att alltför många hamnar i ett läge där man inte längre har något val. Alkoholen har gjort att man inte längre har något val varför grundfrågan har blivit rent akademisk. Något alternativ ges inte. Det finnns helt enkelt ingen möjlighet att göra "något i stället":
Ikaros

Profile picture for user Mauritz

Som svar på av Kotten

Ja Norrland ja. Det är alltid trevligt att supa tillsammans! Tills man själv strös som aska över den norrländska prärien. Den eviga frågan hur livet skall levas... Ett slags meningsförlust lär väl följa om man ger upp de beska dropparna. Ett socialt sammanhang som försvinner. Men ovationer kanske tillkommer. Äsch, det här blev ett tramsigt inlägg. Ville bara skriva något...

Profile picture for user Kotten

Som svar på av Ikaros

Alkohol har alla gånger makt. Vi behöver här varken belysa det positiva eller negativa. Jag är beroende och skulle allra helst vilja vara "hantverkscirkeldeltagare". Håller med om att var och en har sitt val. Ingen vet när hen ska dö och det är själva utgångspunkten. Om jag dör om exakt ett år; vad skulle jag göra och uträtta brukar jag tänka. Inte fan skulle jag småsupa iaf utan snarare ngt helt annat. För mig är det super- och kanonviktigt (!) att fundera över vad man gör istället. Om man tycker om att dricka. Alla har ett alternativ, förstår faktiskt inte vad du menar? Skit, och piss och dunderochbrak såklart men vi väljer ju varje ögonblick i livet.

Profile picture for user MondayMorning

så grym och en stor förebild för så många härinne.
Få som har den klokhet och empati du besitter.
Läser alltid dina ord. Och dom tar jag till mig rakt in i hjärtat.

Tack för att du finns här

//MM

Profile picture for user Kotten

Vi är alla så lika men ändå olika. Vissa är uppe i familjer,barn, farmor, morfar och fan och hans moster. Vi blickar kanske avundsjukt på goda vännen som säger att hon blev så bakfull efter två glas AW-Champagne eller ser vänner försvinna efter långvarigt bruk. Jag hade en vän som var väldigt kontrollerad i sitt drickande. Tror t o m att han schemalade det hela i agendan "between job". Han dog med en öl i handen hemma. Jag tror han var lycklig.
Varför han tuppade av vet ingen. Till syvende och sist handlar det ju om det liv man vill leva. Full hela dagarna - fine with me. Nykter - ok. Jag utmanar nykterhetskåren :)

Profile picture for user rosa elefant

Jag har varit nykter i tre månader.

Bajsar jag regnbågar? Nej. Sjunger fåglarna uppmuntrande, ljuva sånger för mig så fort jag tågar ut genom porten? Nej. Är mitt liv alldeles, alldeles underbart? Nej.

Det finns ingen underbar andra sida, inget halleluja och inget "istället" att hämta - för det handlar inte om det det.

Jag tycker bättre om mig själv när jag är salongsberusad än när jag är nykter. Jajamensan! Alla gånger!

Men jag blir inte salongsberusad. Det räcker liksom inte. Också då tror jag nämligen att det ska finnas ett "bortom", "bättre" eller - ja - "istället". Bättre än vanligt är liksom inte bra nog.

Problemet är bara det att den som är bortom salongsberusad inte är bättre än vanligt. Den är odräglig. Odräglig för andra. Odräglig för sig själv. Den är en skitjobbig och sorglig figur att ha att göra med - för hela sin omgivning.

Och man vet om det själv. Man vet det så förbannat väl. Det äter sig in i själen.

Om det trots allt finns ett "istället" eller "bortom" så är inte detta ett paradis - men det känns åtminstone som att jag ger mig själv möjlighet att känna viss värdighet. Tre månader har jag fått känna så - och det vill jag gärna få fortsätta känna.

Profile picture for user Lasse82

Jag bor på (skämtsamt ) på rätt sida av älven, och slås av tanken att många med alkohol problem verkar ha lite annat att pyssla med. Själv måste ja ha saker att göra hela tiden både roliga och tråkiga annars skulle mina alkoholproblem eskalera tror jag.

Tror inte saker alltid måste vara roliga hela tiden ut minst lika viktigt att de ger mening. Som ett exempel kommer hem måndag efter jobbet hör hur de rinner vatten i källaren och upptäcker att vattenfiltret sprungit läck, två kvällar senare är ja klar med alla rörjobb. Djävligt grisigt och tråkigt men när man är klar är man glad och väldigt tacksam att man är nykter. Man måste vara upptagen med något jag hinner inte dricka allt för mycket helt enkelt. För mig är Jakt o fiske en stor hobby och de är en sak de går lägga hur mycket tid som helst på. Allt som har med natur att göra tror ja är nyttigt för själen rensar tankarn och man känner ett lugn.

En stor gård (om man är intresserad har råd) är mitt tips blir mycket svårare att ha tid för dricka då gärna några djur som behöver omvårdnad också. Bodde själv i lägenhet för tio år sen å oj vad tid ja hade att dricka allt var ju serverat, snön hade ju nån skottat bort redan och huset hade nån annan redan målat.

Välkommen på den ljusare sidan av älven.

Profile picture for user Karin01

Så du kan bortse från de frågor jag ställde i min tråd :)
Ställer en annan fråga istället. När mår du som bäst? Vad gör du i den stunden?

Profile picture for user Kotten

Tänk att ett forum betyder. Tack!
Reflektioner på svar:
Tre månader av värdighet rosa elefant. Fantastiskt! Det landar perfekt i min tillvaro just nu. För det kanske är just precis det som det handlar om. Värdighet. Stolthet.
Ja, Mauritz, kulturbranschen måste vara en av de få där vi inte har AW utan snarare OW (onwork) utan att någon höjer på ögonbrynen. Med det menar jag inte att alla är onyktra dagarna i ända men att det, som du säger. finns en stor acceptans. Och, vilket är viktigt, arbetet är ju ens fritid s a s. Uppfattar det som att du förstår vart jag vill komma.
Inser såklart att min fråga även är av existensiell karaktär men när alkoholen genomgående varit en så central del av livet placerar jag den f n inom det facket. Jag är också väldigt nyfiken på vad mitt nyktra liv har att erbjuda. Därav den ngt provokativa "istället-frågan".
Jag förstår precis ditt resonemang Ulf och att du helt självklart har saker att stå i. Next stop rätt sida älven :) Och det jag tänker är att trasiga rör är fullkomligt naturliga göromål i sammanhanget, där nykterhet liksom underlättar och hjärnan sen släpper ifrån sig "må-bra"-hormoner. Och vad jag gör "istället" är ju egentligen något jag själv får botanisera i själv. Mycket svart/vitt-tänk just nu inser jag. Den som inte dricker går en studiecirkel i hantverk. Fel, fel, fel. Den som inte dricker gör något den gillar. Sen återstår det att ta reda på vad man gillar... Kruxet för mig är att jag på plussidan beträffande alkohol blir väldigt kreativ och faktiskt rätt bra på det jag åstadkommer. Undrar hur jag lockar fram detta utan alkohol, för det finns ju uppenbarligen?
Ikaros, vet du, så långt har jag faktiskt inte funderat, men så kan det alltså också vara såklart, att man inte kan jag välja längre. Vilken fasansfull upplevelse. Det tar jag verkligen till mig.
MM, fint att du kör på som vanligt. Det skulle jag se som en verklig gåva. Jag har saker jag tycker är väldigt roliga som berusad men fullkomligt meningslösa som nykter. Svart/vitt återigen.
Karin01, precis just de frågorna ställer jag mig just nu. Det kanske tar tid att bena ut vad som är alkoholrelaterat, konstruktion och på riktigt helt enkelt.

Tänker så här nu med Alfons Åbergs devis i bakfickan: "Om man alltid har roligt så märker man inte att man har roligt... och därför måste man också ha tråkigt ibland" och utmanar er och ger nykterheten 1 år. Så kan man lägga det till sitt personligt/privata CV om inte annat.

Profile picture for user Uturdimman

Jag lever livet utan alkohol! Varit nykter 16 månader. Studerar, tränar, träffar vänner, fikar, går på bio, reser, läser, skriver, lagar mat. Bara några exempel. Ibland har jag sjukt tråkigt också. Ibland ett sug som nästan driver en till vansinne. Det viktigaste är att jag mår bättre, gör mer med mitt liv, utvecklas som människa och är mer nyfiken på andra människor och aktiviteter!

Profile picture for user Hilding

Håller med dig Kotten, ibland undrar man det är tomt på folk o bara en själv som skriver. Vet dock att väldigt många läser men inte skriver så mycket kommentarer förrän någon undrar varför det är så dålig respons och om det man skriver är ointressant? Då brukar det rassla till i inkorgen har jag sett.
Vill bara säga att din tråd följer jag med glädje och jag känner givetvis igen mig i allt du skriver.
Mycket tänkvärt med " Vad gör man istället?"
Ju längre nykter desto mer brinner det i mig att hitta nya vägar o intressen att odla. Har ibland upplevt att mitt liv då ter sig helt ointressant med träning, tv, matlagning, jobb och renovering av hus. Söker verkligen då efter något jag brinner för, du vet så där som man tycker bara nördar kan brinna för. Snöa in på någon nischad, speciell grej och veta allt om den. Lite som ett missbruk, beroende.
Äh, jag vet i tusan.
Svårt är det i vilket fall som helst.
Kram
Hilding

Profile picture for user Kotten

Jamen så är det såklart. Har ju själv varit följare under lång tid innan jag fattade beslut. Fint att du snappar själva grundproblematiken eller hur man nu ska uttrycka det. Läser, tränar m m gör man ju hursom. Det är, som du säger, det där lilla extra man är ute efter. Det är ju t o m så att fallskärm och dykning går bort :) Vi är ju till syvende och sist väldigt kreativa personer som valt alkohol istället. Jan Malmsjö sprang maraton i NY när han var 50. Nått sånt kanske skulle trigga en kreativ själ. Kram

Profile picture for user Kitten

Intressant! Idag kom jagplötsligt på att jag skapade en tråd här förlänge.sedan och så var det nästan två år sedan. Nu verkar det som att Kotten är inaktiverat så nu skriver jag som Kitten ist. Vad roligt det hade varit att kunna skriva att man nu varit nykter i två år och visst vet vad man ska göra istället. Så är detju inte riktigt nu. Däremot har jag förändrat drickandet. Dricker rejält under flera veckor och är sedan nykter under ett par månader för att börja om. Ett väldigt mycket tråkigare beteende än att dricka varje dag. Läste nånstans att toleransen minskar vid längre uppehåll. Jag blir mest väldigt trött numera och då borde ju tjusningen falla. Men, nono, när jag mår som allra bäst i min nykterhet, allt flyter och det mesta kännshelrätt, då minsann ska det drickas. Och inte med den ursäkten jagläst på flera ställen; ett glas utan en nakeen insikt om att ta sig an dimman igen. Eller vad sägs om den här: "Äsch, det är lika bra jag börjar dricka nu för jag kommer ändå att göra det om en stund." Nåväl, nu ska jag verkligen försöka få till det. Hoppas på er hjälp. Vad gör man när det knackar på efter två månader egentligen?

Profile picture for user Notte

Som svar på av Kitten

Jag har exakt samma beteende.När jag mår som bäst då trillar jag på nåt konstigt sätt dit...Blir också bara trött o somnar.Hur kul är det liksom??För min egen del tror jag att jag känner att jag varit ”duktig” som inte druckit på så pass länge och borde få dricka lite.Tyvärr blir det ju i regel ganska mycket....

Profile picture for user IronWill

Min refflektion är att man gör samma sak men i mindre omfattning. Jag är med på fester och sånt men trötnar om det inte är kul på riktigt. Har ju inte artificiellt kul längre.
Stressen lindras tyvärr inte så lätt längre men eftersom det är en kortsiktig spiral så tål jag mer nu. Men återkommande känner jag att jag skulle vilja ta tre öl och känna avslappningen.
Finns ingen risk för ”idiotiskt” beteende eftersom kontrollen är där hela tiden och alla risker analyseras nyktert. Visst finns det kvar en del fear-of-missing-out, men dagen efter så ser jag att jag inte missat något, mer än baksmällor och en del ågren.

Nu till svaret på frågan som sannolikt har många svar. Jag ser allt som en sorts challenge. Där det enda sätt att belöna sig själv är att aldrig dricka. Jag har aldrig varit ”duktig” så att jag kan belöna mig med alkohol. Jag unnar mig mer av andra saker till och från men vinner tävlingen gör jag när jag dör nykter. När tankarna om att bryta mot detta kommer så observerar jag impulsen och verkligen tänker (system 2) och sen gör jag något annat. Det är impulser och de går över. Men om man följer dem så stänger man av den tänkande delen och bara ”gör”. Det får inte ske. Men jag tror inte på att ignorera dem, utan kanske till och med sätta ord på dem i huvudet. ”Japp, nu blev jag sugen och tänker att jag nog kan ta ett gäng öl bara idag och fortsätta vara nykter i morgon, men det kan jag ju inte”. Sen tar jag en kopp kaffe, eller gör något annat. Det funkar för mig, men jag tänker att det blir mindre och mindre ofta. Iaf fungerat i nästan 6 månader nu.

Jag har också lyckats (nästan helt) att övertyga mig själv om att det inte är synd om mig som inte ”får” dricka. Utan att jag får leva längre, ha full kontroll, och inte missa något av livet.

Profile picture for user Amanda

Välkommen till Alkoholhjälpen, fint att du har hittat hit.

Du vill göra en förändring av dina alkoholvanor, klokt beslut! Om du vill kan du starta en egen tråd här på forumet och berätta lite mer om din situation. Här finns många fina människor som gärna stöttar och ger råd.

Ett annat tips är att ringa till Alkohollinjen på telefonnummer 020-84 44 48. Det är en nationell stödtelefon för personer som vill ändra sina alkoholvanor.
Oavsett hur du väljer att gå vidare – återigen välkommen hit!

Varma hälsningar,
Amanda
Alkoholhjälpen

Profile picture for user Kitten

Japp! Här igen! Och har som vanligt igenkännande läst en massa trådar från början till slut.

Min sista resa med A-train var något utöver det vanliga. Förvandlades från en vanligtvis raljant fyllebesserwisser med sinne för att mästra (alltså en sån man kan ha visst överseende med utifrån sett) till en mycket märklig person jag verkligen inte kände igen. Är det det man menar med att A är progressivt? Att man återupptar där man senast slutat?

Avhoppet den 11 januari var ett av de mest djävulska jag varit med om. Exakt alla sedan länge låsta "skamochskulddörrar" ställdes på vid gavel och korsdraget varade över två veckor.

Brukar ju sällan ha ngt sug heller, nu första veckorna hade jag det till och från. Det är i och för sig mindre lurigt att känna sug än att plötsligt hitta sig själv i kassan på systemet istället för att gå och se en teaterföreställning. Minst sagt en annorlunda form av flexibilitet.

Nåväl, två månader + är mitt tidigare rekord som nykter. Tre vore ju guldstjärna.

Profile picture for user Pennyh

Idag är det dagen efter den första dagen.....igår sa jag DET, jag är alkoholist, JA jag har problem...
Ångesten river i kroppen av skam och skuld. Tänker på hur jag sårat de jag älskar med lögner och bortförklaringar...
Nu kan det vara bli bättre, som min dotter sa❤️
Herregud, vad har jag ställt till med?

Profile picture for user Kristoffer

Som svar på av Pennyh

Hjärtligt välkommen till forumet! Du har påbörjat en resa mot något bättre. Starkt och modigt av dig att ta det steget! Här på forumet finns mycket värme, stöttning och kloka tankar och erfarenheter att ta del av, kanske hittar du något som är hjälpsamt för dig på vägen. Om du vill får du gärna starta en egen tråd och berätta mer om hur du tänker och vad du behöver framåt.

Varma hälsningar
Kristoffer
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Profile picture for user Kitten

Är inte det ett ganska osmakligt uttryck? Som att man inte tar tillvara tiden i nuet utan hellre fördriver den.

Idag hade jag gärna tagit ett glas vin...eller fler. Men nu ska jag iaf fördriva tiden med något sundare nämligen träna och gå på bio. Fast nu i skrivande stund händer något väldigt besynnerligt nämligen att jag
faktiskt känner lust att göra precis det; att träna och gå på bio. Och egentligen hade det där glaset vin mer med tidsfördriv att göra. Eller A som ville försöka sig på ett feltänk och förväxlingsdrama.

Ha en fin lördag allesammans!

Profile picture for user Se klart

Jag slank in här, men har min tråd i förändra drickandet, att jag dricker för mkt är inte en fråga.
Fin läsning i din tråd! Bio och träning som en vill/längtar efter är väl ett väldigt bra svar på din initiala fråga om vad man ska göra istället!
Ha en fin helg!

Profile picture for user Hejsan123

Som svar på av rosa elefant

Hej rosa elefant,
Jag vet inte om detta är ok (är ny på forumet) men ditt inlägg påminde mig så mycket om min sambo att jag gärna vill fråga hur du lyckades sluta? Jag förstår att beslutet måste komma från personen själv, men kan inte låta bli att söka hopp och inspiration (som ditt inlägg gav mig) medan jag väntar på den insikten- väl medveten om att den kanske aldrig kommer.
Trots att jag dagligen följer ett beroende på nära håll kan jag inte förställa mig vilket helvete det måste va att leva med. Grattis (om man kan säga så) till dina 3 månader och hoppas det känns lite lättare för varje dag som går.

Profile picture for user Ostrukturerad

Mauritz:
Men om man aldrig har levt då, innan heller? Det förutsätts alltid att man haft ett liv innan.. Men om man inte hade det då?? Om man måste komma på hur man ska uppfinna hjulet på nytt?

Profile picture for user Honungsblomman

Har läst hela tråden...snacka om årslånga cliffhangers! ;-)
Jag har väl i grund och botten samma fråga som du, vad "gör" man istället, men läser många klokheter i din tråd, bland annat din egen reflektion om att drickandet skulle kunna ses som tidsfördriv och beroendet att man inte VILL göra annat - att det är själva beroendet. Att träning och bio är vardagsthrills som också kan ge ett antal lustpromille vardera i en rastlös kropp.

Kanske blir det inte så att alkoholberoendet byts ut mot fiske och tyllgardiner, utan att bygga drakar av Postnordskartonger eller samla på buteljer från Andra världskriget. Kanske att barfotaspringa, trimma vattenpudlar eller hoppa fallskärmar från olika höjder? Men vad vet man om det - så länge hjärna och kropp uppehåller sig i kassan till Systembolaget?

Fortsätt gärna att skriva här.
Jag är både läs- och skrivsugen och skulle tycka det var ökentorrt med tystnad på forumet.
:-)

Profile picture for user Ostrukturerad

Men om man aldrig har "levt" då? Om man aldrig tyckt att man haft nåt liv? Jag försöker hitta nåt att leva för, har provat de flesta fritidssysselsättningar och inställningar till livet, men inte hittat min grej. Tänk om man aldrig hittar nåt att leva för!? Vad är poängen då med att leva nyktert och sunt? Bara funderingar, hoppas nån vill bolla med mig lite...

Profile picture for user Ostrukturerad

Som svar på av Kotten

Förlåt för petandet, men jag har bott i Norrland och de super inte mer än övriga Sverige, det är en myt! Snarare mindre. De jobbar typ jämt, bor oftast lantligt och kör jätteofta bil. Eller skoter. Och nej, långt ifrån alla kör med alkohol i blodet! Känner mig lite kränkt å mina bröder & systrar i Norrland. Stockholmare på papperet, men mitt ❤ och själ tillhör Norrland.

Profile picture for user Ostrukturerad

Som svar på av Honungsblomman

Tänkvärt det du skriver, jag håller med dig om att så länge man är upptagen med att köa i kassan på Bolaget, och fritidsforska i olika ölsorter-och styrkor, så finns inget utrymme för själen att växa och skapa något nytt... Men jag står liksom inte ut med tristessen och rastlösheten, att ha blivit förtidspensionär vid 22 och nu vid 40 fortfarande gå hemma och trampa... "Sjukersättning" kallas det för; jag är inte det minsta sjuk på något sätt, jag har bara Aspergers och ADHD och myndigheterna vill inte att jag ska jobba! Allting vore SÅ mycket enklare om jag hade ett jobb att gå till! Jag förgås av detta, min tillvaro känns skit- meningslös! Jag dricker för att jag saknar ett liv! Det är hela sanningen! Fan ta dem som påstår nåt annat! De känner inte mig, jag är less på påståenden om mig från dem som inte vet ett skit! Hade jag känt meningsfullhet i min tillvaro hade jag slutat dricka, jag hade inte behövt det då!

Profile picture for user Kitten

Vilket fint forum det har blivit här, blir lite förundrad och inser samtidigt att allt är kommersiellt. Vi är alla varor i ett sortiment. Nåväl, ska summera kort; skitperiod, jobb, drick, skitperiod, jobb, drick. Känns den igen? Jag måste vara den snyggaste tantaluran i stan med de mest allvarliga dryckesproblem på världskartan. En annan kontinent ligger nederst på min atlas. Usch, fyskam, tänker jag. Igen. Igen. Igen. Men, återigen, att fördriva tid? "Jag fördriver tiden." Vilket uttryck! Inför vad? Tankar idag.

Profile picture for user Kitten

Glömde: "Alla dessa dagar som kom och gick, inte visste jag att det var livet." Vill ju så gärna att det skulle vara Tove Jansson på sin vackra finlandssvenska men när jag googlar visar det sig vara Stig Johansson, säkert med en släpig söderdialekt dessutom. Fast viktigt: ALLA DESSA DAGAR. I vår släpvagn och i detta forum blir det ju som att man ska härda ut. Lite Sisyfos och rulla sten dagarna i ända. Nix, vi kör en dag i sänder. Det är viktigt i mitt bibliotek. En annan sak är också att vi är personer med stark integritet och styrka. Kanske vågar luta mig, vem vet.