.

Profile picture for user Valeria

Det gör ont i hela min kropp och själ att läsa! Men du, hur j-t det än känns, det går att förändra detta och du kan må bra igen. Läs runt på forumet om hur vi andra har betett oss och burit oss åt så inser du att du är i "gott" sällskap. Drick inte IDAG utan gräv ner dig under täcket, säg att du är sjuk, för det är du verkligen, och håll ut! Kram!

Profile picture for user Vändningen

Gör ont att bara läsa det du skriver, men tror att många känner igen oss... det är dock inte att kränka ett barn sådär, då är man verkligen över gränsen. Sök hjälp och ta hjälp, sätt ner foten och ta farväl till spriten åtminstone temporärt. För din och för dina nära och käras skull!

Profile picture for user LenaNyman

Välkommen! ESTB - blir nyfiken på vad det betyder. Kanske En Stund Till Besinning? :)

Du har alla möjligheter att förändra din situation, ESTB. Var rädd om dig själv. Hitta din väg. Stor kram.

/L

Profile picture for user Kvaddad

Som svar på av ESTB

Hej ESTB!
Jag tror det mesta av självhatet du känner kommer från alkoholen.
Nu menar jag inte de sekundära effekterNa utan de rent kemiska.
Alkohol är ett potent nervigt som ställer till det ordentligt i skallen.
Det brukar lätta redan efter några a- fria veckor.
Jag talar av egen erfarenhet, har också velat "ta bort mej" när det varit som värst. Men det vänder så gå nu inte och gör nåt dumt.
Varma kramar från mej.

Profile picture for user Kikarsikte

Varför påstås det att man blir ärligare när man druckit a och att man blir mer sig själv? Det är så långt ifrån sanningen så jag vet inte vad.

Du är förövrigt värd att må bra likväl som dina närmaste. Hang in there det blir bättre!

Profile picture for user Kvaddad

Som svar på av ESTB

Det är du ju inte såklart!!
Du kan inte göra mer än att försöka förklara vad alkoholen gör med dej och be om ursäkt.
Jag tror dina närmaste förstår och vill stötta dej.

Profile picture for user LenaNyman

Ja, du behöver hjälp. Och nej, du ska inte dricka en endaste jäkla droppe till.

Jag vet inte om du försöker straffa ut dig eller vad det här handlar om. Kanske har du mycket sorg och ilska inombords, och när du dricker så tar det dom här vägarna. Grejen är att jag känner igen mig i ditt beteende, jag har pajat hur mycket saker som helst vissa gånger när jag varit på fyllan. Jag förstår så himla väl din ångest, din skam, ditt självhat.

Söta du. Ring ett samtal i dag. Till hjälp. Vårdcentral, kommun, AA, vad som finns. Har du god kontakt med dina morföräldrar? Gå till dom. Och var n y k t e r .

Det behöver inte vara så här. Ta ett steg mot den du verkligen är, ESTB. Du kan. Och förbaske mig, du ska.

<3

Profile picture for user Stingo

Hej ESTB

Har du Finnar i släkten? Speciellt här i Finland bär många på en gen som gör att man lättare kan bli oförklarligt aggressiv i fyllan. Det här har visserligen forskats mest på män, men vi börjar tyvärr se mera och mera våld av kvinnor på fyllan, så kanske forskningen så småningom kan bli mera genusneutral på det här området också.

Profile picture for user LenaNyman

Förlåt, ESTB, om det lät som att jag skällde på dig. Det var inte meningen - eller jo, kanske lite, pyttelite. :) Jag vet ju hur helvetiskt man mår när man sabbar så där som du beskriver. Hur sjuk i själen man blir. Och paralyserad nästan. Därför är det så enormt bra gjort av dig att ha ringt det där samtalet. Kanon, E! Jag tror du vet och har insikt, eller hur? Du behöver bara lite starthjälp. Stor, stor kram från mig till dig!

Profile picture for user Macadi

Jag (och de flesta andra här inne) vet EXAKT hur du mår just nu. Jag vet en annan sak också, och det är att den känslan ganska fort går över när man väl slutar dricka...Håll ut! Gör vad som helst i helgen. Köp hem mat du gillar, titta på film, läs, promenera eller vad du nu tycker om att göra men DRICK INTE! Det är bara en helg det handlar om....
Kram!

Profile picture for user LenaNyman

Kan det funka att tänka lite upp å ner, tro? Imorrn är det ju fredag, men i fantasin föreställer man sig att veckan precis börjat. Då är det i stället måndag imorrn, och på lördag är det bara tisdag. Kan du hitta motivationen att hålla ut genom att påminna dig själv om vad du faktiskt slipper (mer ångest, mer självhat) om du bara inte sprättar den där första ölburken?

Sök dig till naturen. Den lugnar och ger tröst. Man kan packa picknickkorgen och gå till en park och sätta sig, eller om du har nån sjö eller havet i närheten. Ladda ner nåt spel och bara tokspela, köp en målarbok och färger, baka bullar, tänd en lägereld eller ett stilla ljus...

Försök stå ut.

Kram på dig, ESTB.

Profile picture for user LenaNyman

Fint att höra av dig igen.

Tänk så skönt att slippa få sin sinnesro sliten i småbitar av sånt där eländes elände. Tänk att slippa ångesten över vad man gjort och sagt. Tänk att slippa älta.

Du kan. Bra med läkarmötet! Boka ny tid för provtagning om du inte redan gjort det.

Jag håller på dig, ESTB. Kram!

Profile picture for user LenaNyman

Mmm, jo, jag fattar. Samtidigt så är man inte den man egentligen är när man blir så där drängfull. Men man kan ta ansvar för att saken inte upprepas, sen, när man fått tillbaka sig själv igen och sin sans.

Profile picture for user Osynlig

Som svar på av ESTB

L I V E T. sätt ner flaskan. Drick aldrig mer. Livet är för kort för det här. Ta hjälp och var rädd om dej. Kram.

Profile picture for user Nyckelpigan

Det gäller att komma ur fasen när man bara vältrar sig i ångest och sparkar på sig själv.. Man blir bara självdestruktiv igen. Dock får man inte glömma, det du känner nu kan vara något att lita sig mot när du gör valet om Du ska dricka eller inte. Om du inte klarar det själv, sök hjälp - börja på din vårdcentral. Stor kram

Profile picture for user Sisyfos

Det här kanske är helt fel i den fas där du befinner dig nu, men kanske ska du lägga din energi på att fundera över varför du dricker istället för att fundera över vad som hände när du inte längre mindes. Kom plötsligt att tänka på snickersreklamen "you are not you when you are hungry". Ingen bra ursäkt, för något kan man ju faktiskt göra åt att man blir för hungrig eller att man börjar dricka, men på nåt sätt är det ju inte du längre när du inte längre minns. Men åter till frågan: varför dricker du? Vi här på forumet har olika svar på det och det är nog viktigt att fundera över för att kunna göra något åt just det. Du hade ju tagit steget att söka hjälp, vilket är stort och fantastiskt. Hur har det gått med det?