av Elleme

Elleme
ons, 2020-04-29 - 15:36

Ännu en sjukdag från jobbet pga fattade inte att jag skulle bli såhär bakis av att dra i mig många många glas igår kväll.
Idag ska jag hämta mina barn och jag vill inte vara en bakis, trött, sur mamma en enda jäkla gång till.
Har alltid haft en osund relation till alkohol, som ångestdämpande eller druckit av tristess, för att bli modig, för att få energi och då saker gjorda hemma.
Det har blivit så mycket mer alkohol sen jag separerade från barnens pappa för över ett år sedan, för att jag på barnfria veckor kände mig uttråkad, ensam och för att våga träffa nya människor. Till en början höll det sig till de barnfria helgerna, men det eskalerade snabbt.
Började dricka för att bli gladare gentemot barnen, för att ha ork m.m.
Jag vill inte mer. Jag har sagt det många gånger förut men jag måste verkligen sluta dricka.
För mig, för mina barn.
Vill inte vakna en morgon till med ångest, huvudvärk, illamående. Låta barnen vara utan frukost flera timmar för att jag inte kommer ur sängen. Alltså det är så sjukt, så fruktansvärt hemskt att jag utsatt mina barn för det här, och mig själv.
Jag är klar nu!
Jag köper inte hem något mer från systemet, men hur gör man med suget? Vad har ni ”ersatt” suget med?

Honungsblomman
ons, 2020-04-29 - 16:13

...och välkommen hit. Jag är själv på dag 3. Min motivator är också mina barn. Vi får vara starka för dem!
Fortsätt att skriva här, ett inlägg för varje dag. Det hjälper att hålla sig på banan. Jag ska själv vara mer aktiv här på forumet.

Hur medvetna är de du har omkring dig?

Jullan65
ons, 2020-04-29 - 16:21

Välkommen här kan du verkligen få stöd och hjälp. Suget den första tiden dämpas lättast iallafall för mig, genom att tänka tillbaka på hur jag mådde, har gjort och ångestkänslan som får en att krypa ur skinnet. ... sen blir det värre eller kanske inte, du kan läsa och se hur andra gjort, och hitta din väg ur träsket. Jag har försökt bli nykter i ganska många år och kan se att tidens gång mildrar fallen man gjort och man tror att det kommer funka denna gång att bara dricka lite eller ibland. Jag är nu på min 2 dag nykter och har verkligen kvar ångestkänslan från mitt drickande kvar. Vi kan stödja och hjälpa varandra här inne, bara det är ju jättebra. Ta det lugnt och en dag i taget. Kram

Se klart
ons, 2020-04-29 - 16:24

Jag började också dricka mer efter skilsmässa och känner igen det du beskriver. I efterhand tänker jag att det är så stort och svårt att gå igenom en skilsmässa oavsett bakgrund att det inte är konstigt att vi måste hitta sätt att hantera krisen. Som ju håller i sig rätt länge,. Min erfarenhet är också att drickandet gör att sorgeprocesser stannar av och kapslas in. Tror det är därför vi blir både glada men även ledsna när vi slutar och livet blir mer på riktigt.
Min konsumtion gick ner så småningom men sen lite omärkligt upp när mina barn flyttade hemifrån. Nytt liv, mer tid, etc
Nu har jag inte druckit på snart 4 månader. Det trodde jag nästan skulle vara omöjligt. Mitt bästa knep är att bara ta en dag i taget. Ibland en timme i taget. Längs vägen upptäcker man livet på nytt. Relationer blir bättre och framförallt utan skuld. Något jag ändå läser att du känner av. Att leva så, inte skämmas över den man är, är en stor frihet. Inte gratis, men så värdefull. Skriv här, läs runt, fråga! Vi är många som hjälper varandra.
Nu är din dag ett. Ett mega-kliv! Kram.

Elleme
ons, 2020-04-29 - 17:41

Tack snälla ni! De förtjänar en så mycket bättre mamma än vad jag ofta har varit. Så om jag fortsätter på den här vägen jag har gått på ett tag nu kan jag lika gärna ge upp dem. Det skulle vara bättre för dem.
Men jag måste sätta dem i första rummet, och min hälsa. För jag älskar dem så otroligt mycket och jag vill vara den bästa jag kan vara för deras skull.
Grattis till era nyktra dagar och månader! Bra jobbat ?!
Min första tanke när vi kom hem från skola och jobb nu, var att ta ett glas för att orka kvällen.
Men nej, det vill jag inte och ska inte. Istället satte jag mig i soffan med dem och kramade om dem.
We can do this!

Jag har ingen i min närhet som vet om min kamp med drickandet.
Jag känner sån skuld i hur det ligger till och klarar inte av att prata med någon vän om det som det känns nu.
Är jätteglad att jag hittat hit!

Andrahalvlek
ons, 2020-04-29 - 17:42

Här finns bästa gänget som ska peppa och stötta järnet! Vi sitter alla i samma båt, eller varsin snarare, och har kommit olika långt på vår nyktra resa.

Kram ?

Elleme
ons, 2020-04-29 - 21:24

Idag har det inte varit svårt att stå emot att dricka, idag har inte suget funnits, vilket säkert beror på att jag varit bakfull hela dagen och då brukar jag inte känna något sug men ändå.
Idag kom mina barn hem efter en vecka hos pappan och jag vill inte att de någonsin ska behöva se mig varken full eller bakfull en enda gång till. Det kommer nog bli mitt mantra.

En sak som slog mig nu när jag sitter här, och barnen lagt sig, och ångesten kryper på lite; jag har alltid haft något destruktivt beroende.
Jag har tagit droger, skurit mig, hetsätit, druckit eller varit beroende av ohälsosamma förhållanden med destruktiva människor.
Är jag en beroendemänniska, vad kommer jag att ersätta alkoholen med?
Jag hoppas, i och med att jag idag har självinsikt i att jag alltid ersatt ett beroende med nästa, att jag inte ramlar in i något nytt. Men rädslan finns ändå där litegrann.

Kennie
ons, 2020-04-29 - 22:14

Hej Elemme,
Har nog också alltid ersatt ett beroende med ett annat, men denna gång är några saker nya: jag läser och skriver här och jag unnar mig vila och att göra saker jag mår bra av. Det ger kraft att stå emot suget. Och att veta att så länge jag inte dricker så har jag kontroll. Jag kan vara den mamma jag vill vara, jag har makten över mig själv så länge jag inte dricker. Kämpa på, både för dina barn och för din egen skull!

Andrahalvlek
ons, 2020-04-29 - 22:15

Sök på Craig Beck på Yotube. Han förklarar på ett bra sätt hur farligt alkohol faktiskt är för våra kroppar - och hjärnan!

Alkohol är ett gift som inte skulle ha godkänts i modern tid. Det är näst mest beroendeframkallande efter heroin.

Det enda sättet att slippa beroendet är att inte ta första glaset - det väcker mersug!

Elleme
tors, 2020-04-30 - 09:08

Varje morgon vill jag vakna som idag, inget illamående, ingen huvudvärk, ingen ånger eller ångest över gårdagen.
Det är inte första gången jag vaknar nykter, jag brukade inte dricka mig jättefull varje dag, men åtminstone 2 gånger i veckan så jag vaknade dålig dagen efter. Övriga dagar i veckan lite varierat Från inget glas till 2-3.

Men idag vaknade jag bredvid min 4,5-åring som var så varm och mjuk och lyssnade på hans lugna och gulliga andetag. Hörde hur 9-åringens väckarklocka ringde och strax efteråt kom han också och la sig bredvid och kramades.
Såhär vill jag vakna varje dag.

Det enda jag har ångest över just nu är mitt jobb, igår sjukskrev jag mig för ”plötsligt illamående och ont i magen”. Jag är orolig för att få följdfrågor på det, hatar att ljuga för min chef. Men skulle aldrig kunna säga som det är.

Yzfr1
tors, 2020-04-30 - 08:59

Hang in there!

Mitt bästa tips... ett ord som jag kommer tjata ihjäl på men som jag står bakom som har hjälpt mig. Har i hela mitt liv haft problem med att ett glas blir tjugioåtta och man ligger utslagen dagen efter.

Min bästa vän heter:

Nolltolerans!

Kämpa på! Forumet finns här!

Elleme
tors, 2020-04-30 - 09:08

Jag tror också att nolltolerans gäller för mig.
Har aldrig kunnat stanna vid något glas. Hur mycket jag än har bestämt mig i förväg inför en fest- eller hemmakväll över hur mycket jag skulle tillåta mig att dricka.
Jag kanske skulle kunna klara det ett tag, men det kommer alltid att sluta med att jag tappar kontrollen igen, och det kan jag inte tillåta.
Jag har allt att vinna på att aldrig dricka en droppe igen.

Rosa76
tors, 2020-04-30 - 09:55

Allt du skriver är så bekant men jag är övertygad om jag höll på så i många fler år än du. Mitt bästa råd är att stoppa nu. Ta all din vilja och använd all din ångest och bryt mönstret. Det blir inte lättare med åren! Barnen blir större och de kommer märka att något inte stämmer med dig. De kanske inte förstår att det är just a, men de märker av annat. Så många gånger jag dämpat allt med a, jag har själv tyckt att jag blir en "gladare mamma" med a men det är en lögn alltihop. Jag blir också mer disträ, glömmer saker, lovar saker, svårt att fokusera när jag läser godnattsagor....
Det enda man kan säga är att både du och jag vet att det kommer inget gott ut av att fortsätta, det blir bara sämre och svårare.
Njut och behåll den underbara känslan av att vakna nykter, den triggar mig varje dag. Varje morgon när jag vaknar så omfamnar jag den känslan, jag påminner mig om hur jag mådde innan när jag gick upp. Jag tittar mig i spegeln och påminner mig om hur jag såg ut. Varje dag kommer jag på saker som jag nu gör, vilket jag inte kunde eller orkade innan. Det kan vara allt från att köra och köpa den där pizzan kl halv 8 på kvällen till att jag nu har energi för att röja i en av barnens garderob. Innan var dagarna många gånger sega, man gjorde allt som man var tvungen att göra med det var tungt, omotiverat och kroppen mådde inte bra.
Samla på endorfiner, dom kommer du behöva. Ut och gå, jogga gärna så du får upp flåset! Du kommer må som en prinsessa när du kommer hem. Det värsta som kan hända är att du byter ut alla skitdåliga vanor mot träning och det är inte så dåligt det! Nu kör vi en nykter helg så skriver vi här varje dag!! Kram Rosa

Elleme
tors, 2020-04-30 - 22:41

Idag var en typisk sådan dag/kväll som jag tidigare hade druckit en hel del på.
Kände mig väldigt rastlös och orolig i kroppen från att ha kommit hem vid 15.30 till runt 20-tiden. Var väldigt trött, hade svårt att ta tag i sysslorna hemma - tänkte hur mycket roligare och lättare det hade varit med några glas i kroppen.
Tänkte någon runda på tankar som ”men är det så farligt ändå”. Men har läst en del här på forumet nu att jag kan förstå att de tankarna kommer, men att jag inte ska gå på den luringen. Stå emot, och tänka på hur det skulle kännas dagen efter om jag dricker nu.
Ikväll lägger jag mig nykter och vaknar nykter, vilken seger!

Andrahalvlek
tors, 2020-04-30 - 23:45

Försök att mota rastlösheten med aktivitet. I början gick jag ut och sprang när det kröp i kroppen.

Jag är inte duktig på att springa men jag fokuserade på andningen och försökte springa mellan lyktstolpar. Springa två, gå en.

Dels blir hjärna syresatt och dels frigörs endorfiner som gör att du känner dig nöjd och lugn.

Kämpa!

Elleme
fre, 2020-05-01 - 08:26

Ett väldigt bra tips!
Det är lite svårt att ta sig ut och motionera när jag har barnen hos mig och rastlösheten kommer mitt i vardagsbestyren med att fixa mat, göra läxor och lägga barn.
Men igår började jag städa köket och badrummet istället, sen tittade vi på en film tillsammans.
Och lugnet jag kände i kroppen när det värsta suget var över var en helt otrolig känsla.
Men när jag inte har barnen hos mig ska jag komma ut oftare och promenera och jobba mig upp mot att börja springa igen, som jag inte gjort på många år.

Jag vaknade imorse och min första tanke var, ”fuck, varför drack jag igår, nu kommer jag må skit hela dagen”. Men så kände jag efter, ingen huvudvärk, ingen dålig smak eller torr i munnen, inget illamående”. Jag vaknar nykter, jag mår bra!
Jag och barnen har hela dagen framför oss att göra roliga saker på, och jag behöver inte kämpa emot bakfyllan hela dagen, jag är pigg, jag är glad. Underbart!

Charlie70
fre, 2020-05-01 - 08:30

Morgnarna har blivit den nya kvällen för många av oss som varit nyktra en stund. I början tog jag mig ann suget mycket genom att tänka på morgonen efter. Att vakna pigg och utvilad, utan bakiskänsla, och ha hela dagen framför mig. Den känslan är oslagbar! Grattis!

Yzfr1
fre, 2020-05-01 - 20:37

Yes!!!!!!

Så kul att fler använder morgonen som ett vapen!

Känslan att både gå och lägga sig klar och bara vanligt ”trött” för att sedan vakna tidigt utan huvudvärk och känna hur energin stiger efter en kaffe är tamejfan ooooOooslagbar!!!

När barnen blir äldre ska jag flytta ut i en stuga och gå upp 05:00 och elda i veddpisen och dricka kaffe varje morgon o läsa bok! Thats life!!! Haha

Kaveldun
fre, 2020-05-01 - 20:50

...säger jag också.
Här finns ett bra stöd - många vettiga människor som delar samma problematik.
Och det är också skönt att skriva i sin egen tråd....nästan som en dagbok.
En dag i taget ...det går upp och ner - jag har inte så lång nykterhet än men känner mig väldigt klar över att nolltolerans är det som gäller. Jag vill inte lära mig dricka lagom...för jag tror inte att jag kan det. Och i mitt fall ( är 58) känns det också som att livet går fort...Jag ser slutet:-)
Och vill inte slarva bort det som är kvar.
Livet är ju ändå otroligt - även om det verkligen både är härligt och besvärligt. Men säker på att härligheten ökar ( och det besvärliga minskar) om vi som har problem med alkohol låter bli att dricka.
Lycka till!

Elleme
tis, 2020-05-05 - 14:32

6 dagar nykter. Jag tackade nej till alkohol i helgen när vi grillade med vänner. Kände mig så stark.
Men det swishar förbi tankar hela tiden,"har jag förstorat problemet", "kanske kan jag lära mig att bara dricka lagom, i sällskap med andra", "fan vad tråkigt med en nykter sommar och semester".
Jag vet inte riktigt hur jag ska förhålla mig till det.
Jag vill aldrig mer uppleva den ångesten som bakfyllan ger mig, känslan av misslyckande att inte ha kunnat stoppa i tid m.m.
Det känns läskigt att bestämma att jag -aldrig- mer ska ta en droppe. Som bäddat för misslyckande.