Det var ett tag sedan du skrev här. Förstår att det tar tid att komma in i det nya och så vidare, men det vore kul med en liten uppdatering om hur det går.

Ja, den här veckan har jag tyckt det är jättejobbigt, tråkigt och skit att jag inte kan dricka. Jag är ganska säker på att hade det inte varit för antabusen så hade jag druckit. Jag vill ju inte det pga hälsan och det är ju jättedåligt om jag gör det, med tanke på vilka konsekvenser det redan gett mig. Just nu har det mycket med ångest och tristess att göra. Funderar mycket på vem jag är och vad jag tycker om förutom att dricka så mycket vin jag kan på kortaste möjliga tid. Tänker att det är lite som ett sorgeår också. Man ska gå igenom året på nytt utan alkohol.
Så jag är nykter, men jobbigt och tråkigt är det. Känner mig dock klarare och piggare nu än förut, så det händer ju positiva saker också. Är inte plufsig i ansiktet längre till exempel ?

Så blir det väl kanske om man inte kände sig riktigt beredd att sluta egentligen. Härligt dock att du kan se de positiva aspekterna. För mig tog det ju ganska lång tid innan ångesten vände. Det är klart att Covid inte hjälper till just nu heller. Har du något mer än antidepressiva att ta till? Odling är något som många här på forumet tycks ha tagit till sig. Jag försöker mig själv på att få till lite tomater och sånt men vi får se hur det går. :)

Räknas kanske inte riktigt, men jag planterade en basilika igår ? tänkte jag skulle ha lite färska kryddor i köksfönstret. Kan ju ha dom på balkongen sen. Men jag kommer nog att hålla mig till kryddor ????

Haft mycket och stark ångest senaste veckan. Har en stor oro över att jag kanske inte kommer ha något jobb om några månader.
Var ska jag ta vägen, hur ska jag försörja mig?
Sen får jag ett meddelande från en mycket trevlig och snygg man, där han bjuder hem mig till sig en fin dag lite senare på året. Jag blir alldeles nervös och vet inte hur personligt jag ska ta det. Men glad också och spännande känns det. Men dom känslorna står jag inte heller ut med. Jag vill bara dricka massa vin och känna lugnet komma. Funderar på om jag verkligen måste känna så mycket hela tiden. Skulle inte ha nåt emot ett filter mellan mig och världen. Så känns det idag och svårt att sova har jag trots sömntabletter.

Anonym26613

Jag skrev i min tråd om känslor. Har sedan par veckor tränat på att inte knuffa undan dem. Det hjälper på ett magiskt sätt. Jag dyker djupare in i känslan och tänker tanken som väckte den. Och plötsligt är känslan inte farligt längre. Redan idag kan jag uppleva att mina känslor är faktiskt mycket klokare än jag trodde, men måste fortsätta öva. Vill iaf inte tysta dem med A.

Ha en fin dag Blanka ?????

”Ta ut glädjen i förskott och sorgerna i efterskott”. Ju mer jag tänker på såna där fåniga klyschor, desto mer gillar jag dem egentligen. Men det är nog bara om jag inte befinner mig mitt i. Oro för framtiden är så förlamande på nåt sätt. När man kommer in i såna perioder - för mig är det periodvis tror jag - då är det tungt ibland. Och samtidigt så vet man på sätt och vis att NÄR man står mitt i skiten, då kavlar man upp ärmarna och fixar en dag i taget. En stund i taget. Du är snart uppe i tre månader som nykter Blanka, kanske blir det lättare nu. Om man har medicinerat länge med alkohol är det kanske svårt att veta vad som är ens ”normala” känsloliv. Tror att många har cykler. Min sambo har årstidsbunden nedstämdhet. Det blir märkbart bättre med D-vitamin. Nån gång har hen behövt medicinera.
Tänker att vi kan göra en del åt de där tankarna och oron själva. Som Miss Mary skrev, tänk klart dem. Frossa lite i oron och för den delen glädjen i din inbjudan. Spännande! och det ska absolut ses som en komplimang.
Men om du söker lugnet, avslappningen, gör som Eckhart Tolle föreslår. Fokusera på en kroppsdel, på andning etc. Vi kan bestämma över våra tankar. Promenera, tvinga dig ut. Lyssna på nån pod och gå. Mekaniska rörelser hjälper. Göra, inte tänka, är nog mitt recept mot ångest. Sen så kan man ju inte bara ”göra” bort ångest och tankar. Man ska nog som Miss Mary skriver släppa fram dem i lagom dos.

Närvaropodden är riktigt bra på att lära ut tänket här-och-nu, och meditation är ett bra verktyg.

Min upplevelse var att känslorna var explosiva ungefär vid 2-3 mån. Men jag lärde mig efterhand att pausa från dem med här-och-nu-tänk, och efter en tid stillade det sig generellt. Jag känner forfarande starkt, men jag har hittat strategier för att inte känna starkt 24/7. Det är utmattande att känna starkt hela tiden.

Starka positiva känslor är ju nice, men jag har lärt mig att ”sova på saken” och inte kasta mig in i saker huvudstupa. Starka negativa känslor är inte lika nice, men är jag ledsen så gråter jag och är jag arg så skäller jag eller markerar rejält på något annat sätt. Men även där har jag lärt mig att hia mig, djupandas, ”sova på saken” och sen agera med förnuftet inkopplat också. Det blir mycket bättre då.

Känslorna blir starkare i nykterheten, men de blir också djupare och mer genuina. Jag skrattar hjärtligare, njuter mer av att umgås med andra, njuter mer av mina promenader, naturen, vila, äta. Jag njuter mer av allt.

Kram ?

Det är ändå lite spännande med känslorna. Jag gråter mer nu, och skrattar också mera. Kanske jag har någon slags 3 månaderspuckel som jag ska ta mig över.
Och som Sisyfos skriver ”ta ut glädje i förskott” Det gillar jag. Har vågat börja fantisera och drömma lite om livet. Så skönt med er klokskap här, det får mig alltid att tänka till och bli lugnare. Imorgon ska jag minsann tvinga mig ut på en promenad, så får jag redovisa här så att jag inte smiter ?

Ja det var ett tag sen jag skrev här, har inte riktigt orkat med. Men jag läser varje dag.
Livet alltså... är mitt i en tuff kris som kommer förändra min tillvaro. En sån kris som gör att jag vill dricka vin hela tiden, vilket jag skulle kunna göra nu. Jag tar inte antabus sen en tid tillbaka då levervärdena inte blir bättre så läkaren satte ut det. Så jag står på egna vingliga nyktra ben och har tänkt dagligen på om jag ska åka och köpa vin för att lindra ångesten. Jag har inte gjort det och jag är glad att jag hann sluta dricka innan det här. I och med att jag inte dricker kan jag ta tag i situationen och jobba på en lösning och lösning är på väg. Så jag är så tacksam över min nykterhet. Annars hade det kunnat gå rakt ner i vintunnan och det är inte säkert att jag kommit upp levande igen.
Det är en skrämmande tanke att min kropp tagit sådan skada fysiskt. Är fortfarande väldigt trött, speciellt på morgonen. Det kan ju bero på många olika saker, men jag ser fram emot att energin ska komma någon dag. Jag har i alla fall börjat ha framtidsdrömmar och det känns härligt 😃
Så kram och hopp om att det blir bra 🤗💃🏻💕

@Blanka skrev:"I och med att jag inte dricker kan jag ta tag i situationen och jobba på en lösning och lösning är på väg. Så jag är så tacksam över min nykterhet."

Tacksamhet är en magisk känsla som kan bära oss igenom det mesta. Styrkekramar i massor kommer till dig hääääääär ❤️

Kram 🐘

Styrka och lugn önskar jag dig. Känner så igen mig i att ibland vara trött på all dessa sprakande känslostormar som blåser upp. Har dock som du beskriver upplevt att jag inte sveps med lika handlöst längre nu när jag inte dricker. Jag vet att det som upprör mig går att hantera och att jag inte alltid kommer känna det jag känner.

@Blanka Verkligen positiv sak! Att konkret spara motsvarande de pengar som man annars hade druckit upp är verkligen motiverande 🙏🏻 Du får fundera ut något riktigt fint att köpa för pengarna!

Kram 🐘

Är också ny här. Är periodare, tror jag. Kan gå flera veckor utan vin, men sen orkar jag inte vara duktig på nåt vis. Nu tänker jag slänga igen dörren och kasta bort nyckeln, men jag litar inte riktigt på mig själv.

Anonym26613

Styrkekram @Blanka ❤🙏
Så starkt att du håller dig nykter! Visst är det lättare att lösa problem när man har hela själen och tanken klar ❤🌸💚