Stress, smärta och utmattningssyndrom har tagit över till100% sedan mer än ett år. Tröttheten har jag behandlat med alkohol! Jag blir piggare, men ångestfylld därefter. Uppenbarligen ingen bra metod. Jag har druckit nästan dagligen, 2-3glas vin på vardagarna, 1-2 flaskor vin/kväll på helger. Toleransen tycks vara skyhög.
Måttlighetsdrickande fungerar inte, kan jag konstatera efter flera försök. Just nu vill jag bara slippa dricka, i första hand i dag, helst hela veckan,
Jag erkänner mitt beroende för min partner och min närmsta vän. De tycks ändå inte riktigt förstå allvaret. Kanske för att vi delar samma beroende, mer eller mindre?

Jag har försökt att skrämma mig själv genom att ta reda på alla konsekvenser som alkoholen skapar. Jag vet inte längre hur jag ska hantera Beroendet?

Några tankar för den här dagen:

- Inget vin idag! Jag behöver inte det!
- Använda djupandning som metod då tankarna kommer
- Ta frisk luft direkt

Jag behöver Hjälp! Har försökt anmäla mig till internetbaserad behandling men vet inte om det funkat för jag får ingen bekräftelse?

farmor

Jag ska försöka att lägga till ett litet fniss nästa gång hahaha

Vad är att inte dricka? Varför dricker man för mycket? Inte väl för att allt i ens live fungerar bra?
För mig att inte dricka handlar mycket om att ta hand om mig själv.
Att inte vara trött. Att inte vara hungrig. Att inte hamna i negativa tankar.
Jag försöker lyssna till signaler som min kropp skickar, till det som mitt inre säger.
Varje stund när jag känner att jag mår bra är värdefull.
Ta hand om dig själv, försök vara snäll till mot dig själv. Älska dig själv :)

farmor

Så rätt rabbitgirl. Jag vet hur det är att inte må bra, har många år av smärtor, dålig sömn och nu sedan ett år utmattningssyndrom. Jag försöker att acceptera läget och ta hand om mej själv med rutiner av bra mat, sömn och träning. Tröttheten tar nästan över många stunder. Det jag inte kan förstå är att jag blir pigg av vin?
Jag kommer inte att bli fysiskt frisk, smärtan beror på en olycka. Men jag tänker att jag ändå vill orka vända trenden att använda vin för att få energi och ork för stunden. I längden är det ju bara nedbrytande! Jag är bara så oerhört trött ?

farmor

Hur svårt kan det vara? Jag är alkoholberoende! Jag vill inte vara det! Jag vill inte styras av alkoholdjävulen! Det går inte ens ganska bra längre.. Magen pajar och jag mår skit ?. Alla mina planer på en nykter helg har rasat. Inte ens nyktra vardagar! Inte ens måttlighetsdrickande utan så mycket som möjligt. Även i smyg för maken. Jag tycker så illa om mitt beteende! Vaknar på morgonen och känner ånger och ångest. Det här är inte mitt rätta jag! Det här är inte den jag vill Vara! Jag framstår som hälsosam och tränar flera gånger i veckan. Samtidigt bryter jag ner kroppen med alkohol?!?! Hur fungerar jag?? Sakta men säkert smyger sig extrakilon på. Midjemåttet har ökat och magen börjar puta. Det värsta jag vet! Fortfarande normalviktig men inte alls som jag vill vara! När vinet rinner ner i strupen försvinner omdömet. Då blir jag sugen på allt möjligt och omöjligt. Diskbänken ser ut som dagen efter en fest ? trots att jag själv har stökat till det bara för min egen del, och makens. Om jag bjuder på ost så kan vi dricka mer vin, tänker jag i alkoholdimman. Såååå galet såååå onödigt! Hur kan man vara så klarsynt på morgonen? När försvinner omdömet? Det fungerar inte heller att be maken om stöd till måttlighetsdrickande. Jag ljuger för honom och har min egen gömma. Såå dåligt beteende som jag inte alls accepterar hos någon annan. Lögner är det simplaste och mest vedervärdiga beteende jag vet! Nu är jag själv en fullfjädrad Lögnare! Jag vill dessutom vara det, åtminstone förändras jag på kvällarna och då vill jag vara en lögnare. Fasen, har jag olika personligheter? Hur är det ställt egentligen? Jag tror att jag måste be Gud om hjälp! Uppvuxen i kristet hem och aktiv själv i många år. Kanske kan jag hitta tillbaka till tilliten? Lämna över mitt trasiga jag och bli hel igen? Här och nu... Jag öppnar mej för en kraft och ett helande som jag själv inte förmår att styra över. Jag kapitulerar!

Ebba

Vad jag känner igen mig ska du veta.
Det där om ost & kex bara för att få dricka mer vin...

Jag blev också pigg av vin och använde det som nån slags bensin för att få ork, kraft och lust.

Stackars min kropp.
Stackars våra kroppar.
Jag vet farmor, man känner sig så värdelös som ännu en gång druckit på ett sätt man lovat sig själv TUSEN OCH ÅTER TUSEN gånger att aldrig mer göra.

Det är att ha alkoholproblem och det har inget att göra med hur klok man är.

Men det bryter ner en och ens tro på sig själv.

Jag önskar att du får uppleva 1,5 år utan alkohol och bakfylla - som jag nu har fått uppleva.

Det är fantastiskt skönt.
Jag önskar dig det :)

Kram Ebba

Ztark

Oj vad jag känner igen mej.
Jag har lyckats vara utan i 4-5 dagar så trillar jag dit igen..
Du och jag är nästan i samma ålder och sitter här och har problem med a, vi borde veta bättre, eller hur!!!
Men jag tror att vi måste hämta hjälp, här på forumet och läsa hur andra har gått vidare utan a.
Just nu har jag läst en bok som någon här rekomenderade som var så BRA. AnsvarsFULL.
Om du inte har Storytell (som jag har) så kan du fixa ett lånekort på biblioteket och låna e-bok över nätet
gratis. Jag tittade också på Youtube på KYSST av SPRITEN: AA-möten har hjälpt många, min bror är nu nyckter alkoholist sedan 13 år tillbaka.
Jag funderar på att gå på ett öppet möte på onsdag.
Så jag tror inte vi klarar a utan att hämta hjälp. För dej kanske de hjälper att bli aktiv i någon Kyrka/Församling.
Kram så kan vi stötta varandra

harrim

Det har blivit ett antal nattmackor för mig också och till mackan behöver man något att dricka så man öppnar en flaska till. Det har blivit mer alkohol än jag föresatte mig den här julen men också några glädjepunkter, som när jag övergick till vatten medan de övriga fortsatte att dricka. Det skulle inte ha hänt förra julen. Även om det inte går helt bra så känner jag ändå att någon liten förändring har skett. Det har det kanske hos dig också eftersom du är här och skriver om ditt misslyckande. God fortsättning.

farmor

Jag hade inga förväntningar på att ens någon skulle läsa och dessutom svara på mitt inlägg! Tack! Ja mönster måste brytas på ett eller annat sätt. Tack för boktips mm. Ja tänk att man, du, jag har hamnat här! Kloka och förnuftiga människor. Jag har på känn att alkoholberoende finns i släkten, men att man valde kyrkan istället. Jag är nog klar med församlingslivet men har hoppet kvar och en tvivlande tro på en närvaro som kan vara Gud. Ensam är inte stark, därför stannar jag kvar här och delar mina funderingar mer er som orkar läsa. Än en gång tack!

LenaNyman

Här är en till som känner igen sig i vad du beskriver. Det är som vore hela ens hud försedd med dubbelhäftande tejp och man sitter fastklistrad hårt som bara den vid alkoholen. Tycker Ebba säger det så bra: "Det är att ha alkoholproblem och det har inget att göra med hur klok man är."

Fortfarande, efter nio månader, finner jag det klokast att inte ha nån alkohol hemma. Rätt vad det är, tillfället gör tjuven, så finns risken att jag fastnar som flugan i klisterpappret igen.

Vet du, farmor? Man känner ju sig uslare än uslast. Alla ens inre moraliska spelregler kraschar och skriker i förtvivlan gör man, rakt ut eller rätt in i det tysta. Och det är okej. Det är okej eftersom den högre och visare delen inom dig försöker tala om att nej, så här vill vi inte ha det. Nu ska vi ha det på annat sätt.

Jag ser din frustration, din längtan, ditt missmod. Och allt det där är också okej. Allt det där betyder att du är vaken, att du redan skjutit startskottet, att du är på väg. Det kan vara mycket stormigt i början på en resa.

Kram på dig.

/L

farmor

Ja, så måste det bli! Tack LN för ditt engagemang. Jag tror att klokast vore att ingen alkohol finns hemma. Men när man är två...Som inte ser problemet på samma sätt? Jag ska idag föreslå alkoholfri nyårsafton och hela första veckan ( vi ska på semester och sporta) Det vore ju en självklarhet att undvika vinet när syftet med resan är friluftsliv?!? Varför ska jag överhuvudtaget vara beroende av vilket val maken gör? Han dricker måttligt, även om det nog finns ett beroende eftersom han dricker alla lediga dagar...Nu hör jag att jag försvarar honom. Jag tycker nog att vi har problem båda två. Men att jag helt klart har störst alkoholberoende, jag har brottats med detta i flera år faktiskt. Men aldrig kommit ur det.
I min kloka hjärna förstår jag att min enda möjlighet är total 0 tolerans mot alkohol. Ibland önskar jag att jag skulle bli bakis och må skit. Det enda som drabbar mej är ångest ? jobbigt det också förstås. Men jag borde kräkas och få sprängande huvudvärk! Hm...är det så antabus fungerar?
Jag har tyckt att ni som säger att total nykterhet är enda vägen för en alkoholist är jobbiga och präktiga. Förlåt kära kämpande alkoholister. Ni har helt rätt. Det är nog den enkla vägen i denna snåriga skog av frestelser. Lite klarare tankar och mindre förnekelse börjar ta form här hos mej. Tack för att du vill dela detta med mej, en farmor som önskar en annan framtid.

Ebba

Du får mig att le med din ärlighet.
Det är så jäkla bra att du sätter ord på dina tankar.

Det som fick mig att le var det där om att du har tyckt att alla som anser att total nykterhet är enda alternativet är präktiga.

Jag känner igen mig nämligen.
Innan jag slutade dricka alkohol tyckte jag att många var så präktiga och tråkiga.

De som var ute och motionerade en tidig söndagmorgon när jag själv var bakis tex...

Det är verkligen skönt att man kan ändra sig :)
Nu gör alla som motionerar en tidig söndagsmorgon mig bara glad.

Jag önskar dig en bra dag med bra tankar som är snälla mot dig och får dig att fatta bra beslut för ditt välmående.

Kram

farmor

Ebba, du gör också mej glad och fnissig! Du lyfter det komiska i mina inlägg! Ha en bra dag!

Hej Farmor!
Din beskrivning av drickandet kunde ha varit jag. Tankar om "hur svårt kan det vara", goda föresatser, några nyktra dagar och sedan där igen. Ångest, självförakt och allt det där. Dålig sömn, ont i magen och så trött.
Och där, när tvivlen var som störst på om det skulle gå och hur allt annat som skulle ändras i mitt liv skulle falla på plats kom en röst "hjälp dig själv, så hjälper dig Gud". Är inte särskilt religös, men på nåt sätt har det varit en styrka att ibland tänka så. Och det har fungerat. Jag trodde länge på att jag skulle klara att dra ner drickandet, men det gick inte. Periodvis ja, men sen kom perioder när jag bara måste dricka vin. Ibland för att sambon köpte och jag inte vågade el ville erkänna för honom att jag inte kunde ha nåt hemma. Men när korten väl var på bordet där, så blev det lättare. Dricker därför inte hemma längre... El jo, a-fritt. Fick en flaska champagne när jag precis slutade (hade kunnat bli svårt). Den stod faktiskt kvar i mån, vinet till matlagning slank dock ner snabbt och effektivt. Nu har jag två flaskor vin liggande. Har inte heller rört sambons öl på hela tiden (som jag brukade smygdricka upp i värsta fall tidigare). Smygdrack a-fritt när begäret kom i början. Helt idiotiskt, jag vet. Men det var så jag klarade av det här. Kanske borde du vara ärlig mot mannen. Jag är det inte, så det är bara nåt att tänka på ingen värdering i det. Men för mig har det varit en lättnad att det är så klart att jag inte ska dricka hemma. Och då behöver du kanske vara tydligare mot mannen. Inget vindrickande hemma 2016? Skulle det funka? A-fritt är inte särskilt gott... Men smygdrickandet är ju heller inte särskilt gott. Och när man avstått en längre period då jäklar kommer bakfyllan, illamåendet som du längtar efter med full kraft. Och min trötthet har blivit bättre sen jag slutade dricka. Så jag hoppas verkligen att du kan hitta ut på andra sidan. Det är så mycket bättre utan alkohol.

farmor

Tack för kloka kommentarer! Jag känner också igen mej i dina erfarenheter och tankar. Jag kämpar, en dag i taget...

farmor

Tror ni att jag sa nåt till maken om alkoholfri semester? Icke! Där satt jag i bilen på väg till affär och system Tigande! Ett litet halvhjärtat "vi ska väl inte dricka så mycket... " Jag handlade maten, han vinet! Hur funkar jag? Tala om alkoholdjävulen som gräver sig in i hjärnan!! Så konstigt att viljan, tanken och beslutsamheten bara rinner av mej. Jag vill inte vara maktlös! Jag är inte maktlös! Jag dricker i allafall inte just nu! Japp! Inte nu heller! Inte om en timme heller!

Ebba

För att du skriver och berättar hur det går, vad som händer, hur du tänker och känner.

Väldigt nyttigt för både dig, mig och många andra att du delar med dig.

Alkoholdjävulen gillar nog dock inte att du är honom på spåren och identifierar honom och hans luriga och falska beteende.

Var rädd om dig farmor.
Kram Ebba

Ztark

Jag kommer också få problem...Vi skulle inte handla något a här, men så kommer de
Vänner hit i morgon o då säger min man att vi kan ju inte låta bli att handla a-fritt?
Så jobbigt just nu.
Kram Gott nytt År

etanoldrift

Känner igen situationen kära Farmor..
Fast jag hade en lite annorlunda ingång.. Jodå jag var själv på väg att bli alkoholist och var gravt medberoende..
När vi varit ute och handlat något gott till middan och mannen stannar till utanför systemet med orden "men en liten flaska gott vin ska vi väl ändå ha till det här"? Då var det jag som höll tyst..
Problemet var, att jag också tyckte att det var gott med vin! (nej det sticker jag inte under stol med!) Och att dela en flaska på 2 brukar inte vara något problem..
Däremot blev det ett problem, när jag så småningom ville "bromsa", eftersom jag upptäckte, att det förutom den där flaskan vin köptes 2 - 4 starköl.. ( på slutet insåg jag att han förutom det han köpte "öppet" också hade ett eget "lager")
Eller så tittar mannen på en flaska av ett vin som jag inte tycker om och säger generöst.. Men vi kan köpa en till, som du gillar.. Vi behöver ju inte dricka ur allt ikväll. (Vilket vi vanligtvis gjorde.. )Dvs, han drack ur sin och sedan det som var kvar av min, vilket brukade vara mer än ett stort glas. (.-för att det inte skulle "förfaras" eller för att han tyckte att den där "skvätten" var väl inget att spara på?)
Det hände faktiskt, att han drack ur resten av min rosé också, även om han avskyr rosé, bara för att han råkade behöva "fukta mun" och hans egen öl och vin var slut..
En lite rolig anekdot är att hans sug (som han än idag påstår att han inte har) ibland fick honom att dricka några av mina A-fria öl istället för vatten när han var "törstig".. (då fanns förutom kranvatten, kolsyrat vatten och läsk)
Se det som att du faktiskt tränar din beslutsamhet och iakttagelseförmåga! Jag känner att du slagit till bromsen och trägen vinner!
styrkekram från en fd etanoldriven farmor <3

farmor

Å så fina kommentarer jag får! Känner mej inte ensam, märklig men en skön känsla. Ska strax fixa middagen, kocken får INGET vin idag! Så de så! Jag bestämmer över kocken ( som är jag) Min nyktra hjärna säger nej tack, det är bra, jag behöver inte alkohol just nu. Så säger jag! Just Nu! Så då,får jag upprepa det igen och igen och igen....så många gånger som krävs.