.

Profile picture for user Andrahalvlek

Du har hittat hit, och du har satt ord på vad du tänker och känner. Svinbra start! Skriv och läs mycket här på forumet så ska du se att det klarnar så småningom och att pusselbitarna faller på plats en i taget. Här är du bland vänner, som vet precis hur ambivalent du känner dig just.

Kram ?

Profile picture for user Mitti80

Hej!

Stort och varmt välkommen hit till forumet ? Som andrahalvlek skriver så har du ju tagit ett stort steg att börja skriva hör. Det har hjälpt mig jättemycket. Kanske är idag den dagen som du förändrar ditt förhållande lite till alkoholen, t.ex. skippa sista ölen på puben som du planerat ovan eller varför inte bara sätta på en serie och idag helt skippa puben? Idag iallafall, imorgon är en ny dag med nya beslut.

Kramar till dig!

Profile picture for user Torn

Hej och välkommen hit! Bra att du har insett att du vill få till en ändring. Nu gäller det bara att du bestämmer dig för det du vill. Ord som kanske, borde och hoppas måste du skippa. Man har inte en chans mot alkoholdjävulen om man använder de orden. Ska,är ordet som gör nytta. Det är viktigare än man tror att ”tänka” rätt genom att skriva SKA inte dricka, i stället för, ”kanske” inte dricka.

Det går att klara sig jättebra utan alkohol, och det går att förändra sitt drickande, men man måste bestämma sig.

Lycka till!

Profile picture for user Blenda

"Varför skriver jag här?"
Där har du troligen själv formulerat ett lämpligt koncentrat att nysta vidare i.
Något skaver uppenbarligen i ditt liv.
Du är på ett bra forum för att hitta kärnan i vad det är.
Genom att reflektera, få peppning, värme och ibland lite nyttigt mothugg :)
Kan bara hålla med om de kloka inläggen ovan, och din resa har i alla fall börjat.
Spännande!

Profile picture for user Se klart

Välkommen hit.
Det är ett steg och en riktning.
Det låter på det du skriver som om du låtit livet glida fram med dig utan att själv bestämma så mycket. Det mesta är okej- men inte så mycket mer. Blir du inte nyfiken på hur det skulle vara att sätta sig i förarsätet- ta ut en riktning?
Det gör man inte, som Torn så klokt skriver, genom att hoppas och tro.
Att komma fram till beslut är en process i sig- så jättebra att du skriver här!

Profile picture for user Andrahalvlek

Att det krävs mer och mer öl för att få effekt tyder på toleransökning. Det kommer bara att krävas mer och mer, till slut känner du dig inte normal i något sammanhang om du inte har druckit. Det är en progressiv sjukdom som bara blir värre och värre och slutar med döden.

Man behöver inte ha störtat till bottens botten innan man får nog, man kan backa från stupet också. De allra flesta här inne på forumet är så kallade ”högfungerande” alkoholister. Vi har jobb och familj och åtaganden som vi sköter mer eller mindre bra. Mycket bättre sen vi blev nyktra!

Kram ?

PS. Ibland blir det så kallade dubbelposter, men det är bara att strunta i. Jag brukar ändra till ”dubbelpost” i rubrikfältet. Det går nämligen inte att radera inlägg.

Profile picture for user Vill Bara Sluta

Som svar på av Von Tratt

Även om just din dagliga alkohol-rutin skiljer sig från min så känner jag igen den där känslan av trotsighet.
Jag dricker för att jag vill och kan och ingen ska minsann stoppa mig.
Att sedan vara ensamstående gör det väldigt enkelt att dricka alldeles för mycket alldeles för ofta. Var glad att du har en sambo som åtminstone har en dämpande effekt på ditt drickande, jag vet själv hur det kan spåra ur när man inte har någon som kontrollerar en.

Profile picture for user Kennie

Fint att det gått lätt hittills. Du skriver att du troligtvis börjar överkonsumera igen när du börjar dricka. Vill du inte försöka hitta en lösning för att inte hamna där igen? Om jag förstått rätt av dina tidigare inlägg så har du noterat en förändring på senare tid, att du tål mer men ibland blir full på oväntat lite. Kanske värt att ta de varningstecknen på allvar, det kan ju bli så att du blir lite mer beroende för varje gång och att det blir svårare och svårare att sluta.Tar du tag i det nu kan du kanske på sikt dricka som du vill, men går beroendet för långt blir det svårare att dricka lagom vad jag förstår.

Profile picture for user Se klart

Den boxen checkar jag direkt.
Det har nu utkristalliserat sig så att jag vet att det är ett riktigt behov och som jag ger plats för- varje dag (inga barn hemma längre)
Vara ifred är kanske det jag hade behov av också när jag drack men kunde inte sortera i mina behov och blev också väldigt tyngd av skam. Kunde inte stå upp särskilt bra för vad jag behövde, ens för mig själv. Som att jag inte hade rätt till det.
Dåligt samvete har jag inte angående forumet. Jag tror också på pay it forward-principen. Har man fått hjälp av andra vill man hjälpa andra. Men över tid. Man orkar inte alla dagar/perioder.
Mitt alkoholsug triggas inte alls av forumet, tvärtom är det för mig ett arbete i nykterheten. Jag blir varje dag påmind om hur farlig, lurig och förödande det är för oss/mig som inte kan dricka lagom. En stor hjälp.
Mitt råd är att dels hitta lite a-fria alternativ, kan vara hur gott och bra som helst vid tvn.
Vad gäller aktiviteter med partner har jag svårt att ge råd. Jag var nog mycket för mig själv i början. Behövde tid att tänka.
En dag i taget räcker bra!

Profile picture for user Miss Mary Poppins

Jag behövde verkligen vara ifred och låta tiden gå. Och de första veckorna kunde jag bara tänka på mig själv.
Men nu (är på sjunde vecka) njuter jag av ensamhet. Vill inte gå på dejt. Eller mysa med någon. Fullt upp med mig själv. Och jag är stolt över det. Jag tar plats i mitt liv!!

Blir lite ledsen när jag läser att separationen är en omöjlighet. Låter som att du är ett gisslan i ditt hem. Hoppas ni får det att fungera ?❤

Profile picture for user Se klart

Vi som dricker för mycket får ofta ett mkt egocentriskt beteende.
Men under det finns ofta en lite skör person (har jag faktiskt läst mig till här) som inte varit så bra på att stå upp för sig. På olika vis.
Att sluta dricka är att aldrig sluta skala löken- so far.
Allt blir inte, som jag brukar skriva, underbart. Men ingen dag så dålig som en bakisdag.

Profile picture for user Jullan65

Ja nog drog jag mig tillbaka och funderade i massor i början av nykterheten. Man kan lugnt säga att jag hittade tillbaka till mitt rätta jag, delvis oxå mitt nya jag. Det tar sin tid att vara o förbli nykter, en process som fortgår. Vart det landar vet man ju inte riktigt, men en sak är säker. Att vara nykter slår att vara full alla dagar. Som svar på suget, ja den där alkohol fan lurar överallt , härinne kan den oxå slå till. Grejen är bara att vi tillsammans sopar bort den rätt fort. Jullan

Profile picture for user Soffi

Jag vill också vara ifred och ha mycket egentid i början av nykterheten. Jag blir ofta så trött att jag känner mig rent sjuk, och ja, kroppen börjar ju läka. Och, det är väl naturligt att vilja dra sig undan när man känner sig krasslig. Dessutom dyker det upp en massa tankar och funderingar som jag behöver reda ut, typ vem är jag och vad vill jag.. Inte konstigt då, tänker jag, att även funderingar över relationen dyker upp. Jag brukar dock tänka att jag inte ska agera på dem, inte förrän jag landat i vem jag själv är och vad jag vill, först då kan jag avgöra vem/vilka jag vill ha nära mig. Jag brukar iofs ha ganska kraftiga "ups and downs" i början och det vore ju förfärligt att avsluta en lång och kanske till största delen bra relation bara för att jag är nere. Avvakta, ge det tid, bestäm sedan är mitt motto. Sen får det ju inte gå över den gräns att man stannar i en relation man mår dåligt av. Bara du vet vad du vill.
Jag har också varit med om någon gång att jag blir mer sugen att dricka av "allt alkosnack" här. Dock försvann det snabbt när jag läste vidare om vad alkoholen faktiskt ställer till med för många. Och jag tror på att varje gång jag lyckas "ladda ur" ett starkt sug utan att höja glaset så blir jag starkare i nykterheten.
Vi är alla olika. Vi skriver olika mycket i andras trådar och det variera från dag till dag om man orkar eller "vet vad man ska skriva".
Tänk att du hjälper till bara genom att vara här och skriva i din egen tråd där andra kan läsa och få igenkänning. Det var väl därför du började skriva här? För att du läste om andra, kände igen dig och tänkte att här kan du kanske få stöttning och hjälp? Så skippa det dåliga samvetet!

Du kämpar bra!
Önskar dig en skön nykter söndag.
Kram

Profile picture for user Sisyfos

Kanske ska man låta saker ta lite tid. När jag slutade sist var jag oerhört arg på min partner. Så jäkla arg. Första gången jag slutade var det mycket som rörde sig i huvudet som man måste analysera. Det är en process att sluta dricka, särskilt om man har använt alkohol som medicin, vilket det faktiskt låter som du gör.
Jag har nog egentligen alltid haft ganska stora behov av ensamhet, men med två barn har tiden för det varit begränsad. Sambon är i alla fall ganska tystlåten och pockar inte på uppmärksamhet.
Jag har ju hållit på med den här processen i många år och har rannsakat vårt förhållande en del och även tittat på andras.
Känns som att de som hittar på gemensamma projekt är lyckligare, gemensamma utflykter på helgen. SPA-weekend lockar många av mina kvinnliga bekanta. Jag känner mig för rastlös för sånt. Tänker att om det är lite jobbigt mellan er kanske ni borde ha nåt mål med en sån resa. Nåt ni båda är intresserade av och vill göra. Nåt ni kan uppleva tillsammans. Bygger er relation nu på verbal kommunikation eller har ni nåt gemensamt intresse? Nåt att göra tillsammans? Har du några intressen? Jag tycker att min sambo är för långsam för mig. Han har inte så många intressen eller vänner. Jag vet att han mår väldigt bra av att ha ett projekt att fixa. Vi har fixat i vår lägenhet, byggt hyllor och bord. Vi jobbar bra tillsammans.
Ett sätt att hitta tillbaka är ju att faktiskt tänka på vad man blev kär i hos den andra. Det är jobbigt när ett förhållande blir som det du beskriver och ni verkar gräla en del. Det är ju ännu jobbigare att få verbal kritik för sin person... för det är väl säkert så ni grälar?
Känns som att du får dina ”må bra” kickar enbart av alkohol. Det är väl det som är det tråkigaste med den drogen att det kanske också blir svårt att känna glädje i annat.
Och ja, jag kan också få dåligt samvete av att inte kommentera. Slutade skriva här under flera år och nu är det mer när jag tycker att nåt är intressant som jag skriver.
Men den känslan som du har kanske också säger en del om din person.,, att du faktiskt är väldigt mån om andra. Å så har du då kanske dåligt samvete hemma också om du behöver lite tid för dig själv. Kanske behöver du börja där, i dig själv med vad du vill, har lust med, gillar. Å så gör du det!
Just nu är det en jobbig tid och jobbar man hemifrån är det väldigt lite intryck. Det är lätt att bli nedstämd. Hoppas du mår bättre snart! Rekommenderar dig verkligen ett längre uppehåll. Just för att få ordning på vem du är utan. Vad som är kul utan. Just för att du använder det som medicin, kanske mot tristess.

Profile picture for user VaknaVacker

Alltså, känner igen det där med tröttheten. Trodde det skulle ta två veckor, max... och sedan skulle jag vara pigg o rask. Men det tog några månader innan det vände. Och nu är det bra?‍♀️ Hade nog postakut abstinens.

Hade lång startsträcka till det riktiga beslutet. Jamsade o ville inte förrän efter julen 2019. Hade druckit 9 dagar på raken och var sliten på riktigt. Och då slutade jag.

Inget jag ångrat.
Kram?

Profile picture for user Se klart

Ja att ”lita på sin känsla” får en tolka lite generöst i nyktra början. Det svänger snabbt, skogsbränder och utbrunna tomtebloss. Sitta i båten är för ovanlighetens skull att föredra. Kram!

Profile picture for user Von Tratt

Jag har tagit bort mina tidigare inlägg, av olika anledningar. Jag tror att jag för närvarande måste vara borta från detta stället. Men jag ämnar fortsätta mitt vita äventyr. Tack till alla som stöttar här, ni är fina mänskor och ett bra stöd för många. Kanske hörs vi igen här inne.

Profile picture for user TappadIgen

Jag hoppas att det går bra för dig! Kom tillbaka om du känner att skriva av dig lite och få stöttning kan hjälpa. Vi finns här!