Du delar den där farhågan kring sociala sammanhang med i princip alla som skriver här.
@andrahalvlek- som just nu inte skriver hade alltid massor av bra strategier att dela med sig av. Men om du läser några trådar från början så kommer du att hitta massa inspiration.
Själv körde jag med 3 vita månader- sen utökade jag till ett halvår. Där någonstans började jag känna mig så trygg och modig att jag visste att jag inte skulle dricka mer. Då blev allt väldigt mycket enklare- jag dricker inte, helt enkelt.
Tycker att jag var onödigt utmanande med mig själv, gick på fester och så i början som var onödigt svårt. Att sluta dricka är inte svinsvårr, men att bli nykter är ett arbete som är fantastiskt, utvecklande- men som kräver fokus och energi.
För min del har det inneburit: nytt jobb/befattning. Flytt till mitt drömboende. Bättre relationer med mina barn och barnbarn. Bättre relation med min man. Jag har fått kämpa med att stå ut med jobbiga känslor, något jag druckit bort tidigare. Jag har fått dra ner på en del socialt och flängande- jag måste hushålla mycket mer med min energi.
Men bara härom dagen kom jag på mig själv med att tagit mig igenom en rätt jobbig situation- utan att för ett ögonblick vilja fly. Jag bara gör-nu för tiden!
Heja dig! 💫

@Pelleplutt Inför mitt första sociala sammanhang som nykter kommer jag ihåg att det var så oerhört tomt och konstigt att sminka mig och inte dricka vin under tiden. Jag andades djupt några gånger och suget försvann och gjorde en god bubblig alkoholfri drink och det funkade som ersättning. Som med alla andra vinvanorna som fick ersättas med annan vana. Sedan en strategi under sammankomsten att bara dricka alkoholfritt, tog med eget för att vara säker. I början sade jag att jag gör ett uppehåll med alkohol och nu säger jag att jag mår bättre utan alkohol. Hur länge ska du vara utan alkohol kan jag få frågor om, säger att så länge det känns bra. Sedan blir det inga mer frågor. Själv vet jag att det är for life😁

@Se klart Oj vilket bra inlägg och inspirerande tankar! Jag kan känna igen mig i en hel del, och tror mig kunna komma fram till resten vad det lider.

Men detta alltså: "Att sluta dricka är inte svinsvårt, men att bli nykter är ett arbete som är fantastiskt, utvecklande- men som kräver fokus och energi" <--- Så sant för mig så här långt!

En av de mer positiva upptäckterna så här långt är ju de där stunderna av lycka som nu poppar upp av sig själv. Det har de aldrig gjort under de senaste 30 åren. Jag kan stanna till för en stund i livet och titta ut genom fönstret och bara känna mig helt i balans med mig själv. Hade en lång diskussion med min dotter för bara 20 minuter sedan. Å jag hade ingen brådska någonstans. Kunde bara vara där. Vänta in henne. Det kändes... maxat. Å detta kan hända en gång per dag ibland.

Vad tror du om att min teori om att göra upp med identiteten av mig själv som en person som dricker? Jag har funderat på det otroligt många år. Visst, jag är alkoholist. Det kan jag erkänna för mig själv. För dig. För resten av detta forum och... för resten av världen en dag. Men jag har inget jättebehov av att göra en JÄTTEGREJ av det. Jag vill helst bara sakta men säkert glida över i en ny, bestående fas i livet. Det är min dröm tror jag. Hm.

"För min del har det inneburit: nytt jobb/befattning. Flytt till mitt drömboende. Bättre relationer med mina barn och barnbarn. Bättre relation med min man" skriver du. Även det börjar jag fatta lite, lite av nu. Å det är en grundsten i mitt fortsatta nykterhetsarbete.

Jösses va många osorterade tankar. Förstår ni något? :-D

@vår2022 Vi får alla hitta våra strategier! Köper verkligen det där du skriver om att sminka sig, fast utan vin. Har själv haft ett antal olika rutiner som är djupt rotade till alkohol. "Hänga av sig veckan"-ölen. Lagt barnen-bärsen. "Äh vafan jag har ju jobbat stenhårt hela dagen"-glaset. "Vi har kommit fram till destinationen"-stänkaren". Ja, ett liv i nykterhet får en verkligen att börja fundera över ett och annat man gjort. Och inte gjort.

@Pelleplutt Tänkte på det du skrev om att göra upp med identiteten om dig själv, att du inte har ett jättebehov av det eller att göra en jättegrej av det. I början av min nykterhet körde jag stenhårt för mig själv att jag är en som inte dricker. Det för att påminna mig vid varje situation om att inte dricka. Idag har jag en mer avslappnad inställning till detta. Jag tänker att jag lever i min värderade riktning av mitt liv, ett liv som jag vill ha det och värdesätter. Tänker också att detta är min nya livsstil, en livsstil där alkohol inte har en plats. En livstil fylld med bland annat träning, meditation och naturupplevelser. Jag har hundar som jag tränar tillsammans med min man och som tar upp en stor del av vår livsstil. En livsstil där vi finns som ett stöd och en trygghet för våra barn. En livsstil där det finns tid för eftertanke, medkänsla för mig själv och andra, vara närvarande och hoppfull. Typ så😁🌷💕

@vår2022 Ja, en kanske lugnar ner sig med tiden på det planet? Men att det är produktivt i början? Det är ju som med rökningen som jag lade av med 2005. Jag går liksom inte runt idag och tänker att jag inte är en person som inte röker. Det bara är så.

Vet inte hur du tänker och fungerar, men jag kan ibland bli lite föraktfull inför de som dricker (även när jag själv drack). Detta är ett jätteproblem för mig. Jag vill inte vara det. Men jag antar att det blir enklare för mig att låta bli iom det. "Vi och dom", liksom. Det är också en sak jag aktivt kommer jobba med att bli kvitt. Jag gillar inte alls den sidan av mig själv.

Dock har detta förakt en koppling till en av mina punkter på min Nykterhetslista i mobilen. Jag har nämligen en fru som dricker mer än jag. Å att lägga av själv gör ju att det blir knepigare för henne att gå och fylla glaset från bibben. Men jag kan inte vara dömande där. Det är hennes livsval. Jag kommer aldrig kunna bestämma över henne att hon ska lägga av, men jag kan göra andra saker. Och jag märker en tydlig skillnad att hon nu insett att jag inte dricker, och då blir hennes konsumtion väldigt märkbar. Vi påverkar ju varandra, och jag och frun har hjälpt varandra ner i alkoholträsket. Nu tänker jag att det är dags att börja resan mot ytan. Jag var nog också den som först började dricka mer, sedan följde hon efter. Så nu får det vara jag som börjar sluta. För jag älskar ju min fru. Vill leva med henne många årtionden framöver.

@Pelleplutt Jag var fördomsfull mot de som drack, även när jag gjorde det själv och jag föraktade även mig själv. Jag har det utåt sett det bra på alla plan och det syntes inte utåt sett att jag var en som drack. Jag tänkte själv att jag var en av dem som var beroende och att jag egentligen tillhörde dem men jag var en högfungerande sådan. Min man och jag drack tillsammans varje dag, han kunde dock sluta tidigare än jag som fortsatte med några glas till. Började smyga, gömma och ta återställare. När jag bestämt mig för att sluta sade jag att vi måste göra detta tillsammans annars kommer det inte att gå, att jag går under om vi fortsätter. Även han drack alldeles för mycket men blev aldrig full och knappt bakis. Jag föraktade vårt sätt att dricka, vår mängd och om det var vinet som höll oss samman. Jävla fyllon tänkte jag om oss. Han slutade tillsammans med mig och vi har inget vin hemma. Han dricker 3,5 öl ibland men inget som triggar mig. Nu triggar ingen alkohol mig. Vårt liv är så mycket bättre, inga fyllebråk eller annat skit. Det var inte vinet som höll oss samman. Som jag skrev tidigare har vi en ny livsstil och vi trivs så bra ihop❤️

Hej, jag fattade allt du skrev @pelleplutt - så smart blir man av att inte dricka 🤩 nä men jag öste på i mitt inlägg kring de sammantagna och synliga grejerna som blivit bättre. De viktiga sakerna skriver jag om i min ösregnslånga tråd (ar) och handlar egentligen bara att bygga om insidan i takt med att hjärnan frisknar till.
Jag kan inte tänka mig att någonsin dricka mer, men kallar mig aldrig alkoholist. Nykter - det är jag gärna. 💕

Go kväll.

Idag uppstod en liten svacka. Sol ute. Bra känsla i magen. Men ingen lust längre att hålla fanan högt. Blev så sugen.

Borta var den där känslan av avsmak inför det dåliga med att dricka.

Men så. Några timmar senare. Tillbaka. Stärkt.

Måste lära mig att identifiera vad som leder fram till sådana här tankar. Jag gissar att det är klassiska saker som stress och press. Ja, indirekt. Egentligen blir jag bara mer fokuserad för att klara mig igenom som det tufft. Det är efteråt som jag vill dricka. Slappna av.

Tidig sänggång nu. Upp tidigt imorgon och träna. Möta en solig dag full med energi.

/Pelle

Satt och plockade lite förstrött bland alla fotografier på Facebook. Massor av bilder på glada människor. Nästan alltid med alkohol i händerna. Jösses va mycket drickabilder det blir.

Det var då jag kom på det! Ja, visst kan den där första känslan av berusning vara trevlig. Men jag blir ju avundsjuk! Man vill vara med, inte utanför. I glädjebubblan. Det är därför som jag så många gånger druckit. Fast jag kanske inte nödvändigtvis velat det egentligen. Ja, när jag är bland folk alltså.

För det är ju som skrivet ovan det som är nästa prövning.

Men ärligt. Hur länge vara den där känslan egentligen. Och framför allt: Hur konstruerad är den av min hjärna som ett försvar, ett argument, att dricka.

Mmm... Just det.

Kram och trevlig kväll!

/Pelle

@Pelleplutt Hejsan, jag har varit lite inaktiv här dom sista veckorna men läste igenom din tråd.
Först, välkommen hit!
Sedan, jag känner igen mycket av det du skriver, jag har också två flickor och att numera ha mera energi och vilja att hitta på saker med dom är guld värt.
Jag firar tre månader utan alkohol idag och för mig vände den initiala tröttheten och icke glädjen mellan månad två och tre.
Kämpa på det här kommer bli bra för dig

@Matti77 Taaack!!

Tröttheten ja! Har jag skrivit något om den?? Jag är faktiskt väldans trött på kvällarna numera på ett sätt jag inte tidigare varit. Skönt att lösa att man blir piggare igen.

På återhörande!

@Pelleplutt Hjärnans roll vid alkohol är intressant. När man inte kan kontrollera sitt drickande, blivit beroende, har det skett en förändring i hjärnans belöningssystem. Den vill ha en belöning i form av alkohol. Det ger en sån stor dopaminkick och när man druckit ett glas får man en lustfylld, berusande känsla istället för bara välmående som vanliga belöningar och njutningar som tex mat, sex och motion ger. Alkohol maxar dopaminet. Handlingen att dricka och få denna lustfyllda och berusande känsla kopplas ihop i minnet för att vi ska upprepa handlingen. Därför dricker man mer och för mycket, tills hjärnan istället stressas och man vaknar upp med känslor av ångest och skam. När man slutar dricka får man abstinens, hur besvärliga besvär man får beror ju på hur stora mängder man druckit och hur beroende man blivit, då belöningssystemet skriker efter alkohol och kickar.

Det tar 3-6 månader för hjärnan att återhämta sig och skapa balans igen, belöningssystemet pockar inte på efter kickar/alkohol på samma sätt längre. Det är här den riktiga utmaningen visar sig, vilken plan man har i sitt liv för sin fortsatt relation till alkohol. Hjärnans belöningssystem minns handlingen att dricka alkohol ger en lustfylld och berusande känsla och det finns lagrat i hjärnan. Därför sker många återfall för att man tror sig kunna hantera alkohol efter en tids uppehåll, man har glömt bort sin sårbarhet och kanske inte har kunskap om hur hjärnans belöningssystem fungerar. Det viktigaste är att alltid göra en bedömning av riskerna att av dricka alkohol och vilka konsekvenser det kan leda till och att välja den säkraste handlingen om man inte vill hamna där man startade.

Ha en fin onsdag!🌷💕

@vår2022 Tusen tack för påminnelsen. Den kommer jag att gå tillbaka till ett antal gånger och läsa. Ja, även om jag känner till den.

Det var för övrigt när jag läste om hur alkoholen kidnappar hjärnans belöningssystem och att det var naturligt att känna sorg och saknad ett antal månader, kanske år, efter att man slutat dricka som jag bestämde mig för den vita månaden. Som nu blivit längre än så och har skaplig slagsida mot att bli permanent.

Ja. För varje dag som går så blir det enklare att hålla sig borta. Bara ett fåtal gram enklare, men ändå. Hela tiden lättare.

Ser fram emot den dagen då jag kliar mig i skallen och undrar varför jag ens drack. Vad var poängen? ;-)

Intressant läsning: https://www.vardfokus.se/nyheter/hjarnan-bygger-om-sig-for-att-klara-sp…

Tack för stöd alla. Uppskattar varje inlägg ni skriver så mycket.

/Pelle