@Jonas_M Vi är många här på forumet som känner igen oss. Vi är många som går all in på mycket.

Själv har jag betalat ett högt pris, jag har varit sjukskriven för utmattningssyndrom tre gånger, med svår depression och ångest.

Jag har som nykter lärt mig att lyssna på kroppens behov och mina känslor. Eller jag försöker åtminstone. Dagligen. Mitt motto: Dansa, pausa, dansa, pausa. (Panetoz gamla låt.)

Vi är många som har använt alkoholen både som startgas och fartdämpare. Vi måste hitta andra sätt. Ta kurvorna lite långsammare men säkrare.

Kram 🐘

@Jonas_M Lyssna på eller läs Skål tamejfan, den handlar om dig (oss)!
Du är en typisk missbrukare, är drivna och hatar ordet lagom…
😎😎😎
Ps även om du kommer att syssla med Triathlon och maraton så är det mycket bättre än alkohol!!!

@Jonas_M Vad bra att du skriver på detta forum😁. Tänker att ”våghalsighet” och spänningen inför något riskfyllt triggar belöningssystemet. Man stimuleras, får kickar, belöningar och det vill hjärnan ha mer av. Precis som med alkohol, man får en kick och vill ha mer stimulans och belöning, man dricker mer. Dopaminnivåerna maxas och risken för alkoholberoende är stort. Jag kan känna igen mig i personligheten att maxa saker och även alkoholen ledde till riskfyllt beteende. Konsekvenshjärnan stängs av och man kan inte göra realistiska bedömningar. Jag har blivit så mycket mer chill som nykter och nuförtiden kan jag nöja mig med good enough. Mina triggers till att vilja få en kick har mattats av när hjärnan fått återhämta sig och komma i balans igen. Nu njuter jag av ”normala” kickar som god mat, träning, närhet eller en alkoholfri öl.

Du skulle kunna ta fördel av och använda dig av ditt driv på ett mer balanserat sätt. På något sätt som inte triggar igång belöningssystemet till max och till extremer. Kanske använda det till att yoga eller meditera? Få kontakt med din inre kärna och hitta lugnet? Gå på samtal om hur du ska kunna hantera ditt driv utan att du ska triggas för mycket? Prova på att vara nykter i 3 månader och se vad som händer i dina tankar och känslor. Den utmaningen kan ju passa ditt driv😁.

Ha det gott!🌞💕

Det var bara i början av min alkoholistkarräer som spriten skänkte mig avkoppling och nöje. Sen gick den mer och mer över i tvånget att alltid dricka i alla möjliga och omöjliga situationer.
Jag hade fördelen med att vara inskolad i AA så den första tiden (åren) blev det mycket hjälp till att förändra mitt liv.
Tex det där med gräsklippning.....på den tiden hade jag en stor klipparea och hade då mina vattenhål efter slingan. Så när klippningen var slut var jag knölfull. Det var jag lite oroad över men det gick ju som en dans !!
Jag har aldrig upplevt att jag har fått påtvingad fritid utan det har gått som tåget hela tiden mest beroende på att jag är en nyfiken person som gillar att utforska allt jag missat som aktiv alkis. Säg ja till livet och njut av ditt nya liv !!

Först, tack för alla svar och perspektiv, intressant. Imorgon är det midsommar med allt vad det innebär...fråga: börjar man om från "noll" om man får/tar ett återfall? Har som mål att denna sommar dricka _så lite_ som möjligt (stor skillnad från andra somrar) kanske imorgon och på min födelsedag.
Men, bara att skriva ovan gör ju att man inser att jag försöker "pruta med mig själv". Hjälp! Har nu 4 lugna, härliga nyktra dagar bakom mig.

@Jonas_M Japp. Man börjar på noll igen om man tar ett återfall. Men värst är nog att självkänslan tar stryk. Till slut tror man inte att man faktiskt klarar av att sluta dricka.

Jag tror också att vi alla här på forumet har försökt att dricka kontrollerat, kortare och längre tid. Själv försökte jag med det hösten 2019, samma höst som jag fyllde 50 år. Sen blev jag helnykter från 9/2 år 2020, precis när Corona bröt ut.

Jag kan rekommendera en e-skrift författad av min husgud Annie Grace. Den behandlar just frågan ”Can I Moderate?” Den är gratis och på engelska - och mycket bra! Sök på adressen canimoderate.com

Kram 🐘

@Jonas_M Ja, man börjar om från början och precis som @Andrahalvlek säger sliter det på självkänslan. När man kommit till dag 4 så brukar det värsta vara över och lugnet börjar infinna sig. Hjärnan håller på att återhämta sig och komma i balans igen. Själv har jag många gånger brutit vid dag 3-4 och haft svårt att ta tag i det igen. Sedan är det svårare och svårare att börja om ju fler återfall man tar. Det tar liksom längre tid att komma på banan och den första tiden är ju tuff. Som att ha fått in en god rutin, träning eller annat, och sedan tappar den och det är skitjobbigt att komma tillbaka igen. Fast med alkohol blir det att man återupplivar och underhåller alkoholberoendet i hjärnan och får den jäveln luft igen så kommer ångesten och skammen som ett brev på posten.

Som du säger, du förhandlar med dig själv, eller egentligen med alkoholdjävulen. Den jäveln vinner alltid om man inte sätter hårt mot hårt. Frågor att fundera på är om det verkligen är värt att dricka på midsommar? Vad skulle det ge? Tillfälligt rus? Ångest dagen efter? Börja om från början? Vad får du om du inte dricker? Stolthet? Lugn? Kontroll? Inte bakis med ångest? Vad är det värt? Är det värt?

Ha det gott!❤️

@Jonas_M Jag tycker det är så intressant med detta att man förhandlar/prutar med sig själv när det gäller alkohol. Vi är många som gör eller har gjort det. Tänk om det gällt något annat. Ex om det hade varit att jag har insett att jag inte tål nötter. När jag äter nötter går det bra ibland men oftast får jag svårt att andas. Jag kanske ändå ska ta lite nötter när jag fyller år. Det kanske blir svårt att andas några dagar och i värsta fall får jag rejäl andnöd men det ska nog gå bra bara jag inte tar för många. Helt absurt om man tänker på det så. Då hörs det plötsligt att man tar en stor risk. Var rädd om dig!

@Jonas_M Ta chansen att NJUTA av midsommaren. Den goda maten, växterna som bara väller fram, midsommaljuset. Själv älskar jag bad. Och även prata i kvällningen med vänner. Vara där!
❤️😎🥳

@Jonas_M Hejsan!
Välkommen hit! 😁👍
52 dagar alkoholfritt hittills för min del, där dag 1 var då jag hittade hit till AH.

Min bakgrund?:
Anledningen till att jag valt att sluta med alkohol är att jag under en längre tid försökt begränsa mitt drickande. Jag drack inte varje dag, men flera gånger i veckan (aldrig färre än tre dagar) och då rejält. Har inte haft en vit period längre än en vecka…Kände att alkoholen blev viktigare och viktigare i mitt liv. Jag började välja bort saker och planera så att jag alltid hade tillgång till alkohol. Kunde även gå undan på bjudningar och dricka lite extra då tempot bland övriga var väl lågt. Osv… 🤪

Jag har ett bra jobb, trivs kanonbra, och en fantastisk familj, med barn, hund, och hela köret (ingen Volvo dock). Kände att energin försvunnit alltmer ju mer jag druckit. Sämre fokus, trötthet, dåligt tålamod, både hemma och på jobb. Under flera år, sämre och sämre. Min fru har varit tålmodig, men givetvis påpekat att jag måste göra något åt mitt drickande.

Fysiskt har jag lyckats hålla mig i förvånansvärt bra skick (om man räknar bort levern antar jag…), men samtidigt efter tex ett lördagspass har det inte funnits energi över till mycket annat. Familjen har inte fått ta del av mig. Vaknar dagen efter fredagsdrickandet på lördagen. Käkar frukost. Kör ett pass. Trött, lite lunch, vila och dåligt med mer energi. Sen påbörja drickandet igen så tidigt som möjligt. Lördagskväll, in i drickande igen. Inte så att jag ligger och raglar på golvet, men rejält och tillräckligt för att inte minnas allt dagen efter.

Det är f-n inget bra liv som pappa! Inte ett liv för någon egentligen.

Många aktiviteter med vänner och inte minst mina gamla polare bygger på alkohol. Namnet på vissa aktiviteter och events innehåller även alkoholdrycksnamn. Så hur f-n gör man då? 😂

Hur gör jag?:
Jag kan inte säga att jag vet helt säkert, men det har gått ganska bra hittills. Har rest iväg med polare och det har gått oväntat bra. Inte spikrakt, men spik nyktert hela tiden, och konstant förbättring över tid.

* Bestäm dig för att köra alkoholfritt. Helt seriöst, dricka med måtta funkar inte.
* Räkna alkoholfria dagarna. Det ger energi att se perioden växa.
* Fundera igenom scenarios som kan ske då du träffar vänner, och bestäm på förhand vilken anledning du vill ge till din alkoholfrihet. Var förberedd på follow-up-frågor. Då går det kanon.
* Hitta någon du kan berätta för hur det går, någon du kan vara 100% ärlig med och kan berätta allt för. Prata då om när det känns jobbigt, men också om när det känns bra.
* Och inte sist med definitivt inte minst, läs på forumet här. Här finns kanonfina personer som stöd och tips.

Mina resultat hittills?:
* Piggare och mer energi till att göra saker.
* Bättre fokus och riktning på jobb.
* Rätt prioriteringar. Vägvalen styrs inte längre av var det finns alkohol utan av andra bättre och relevanta saker.
* Familjen söker upp mig på ett annat vis, de märker redan att jag är mer tillgänglig.

Och vi snackar efter bara 52 dagar…!😉

Sorry för extremt långt meddelande, men go for it! Du kommer bli en lyckligare person och personer runt dig kommer uppskatta dig ännu mer.

Glad midsommar! 🥳☀️🌻

God morgon & tack för alla intressanta kommentarer. Midsommarafton gick som väntat i alkoholens tecken.
Enda trösten (!) var att jag eftersom jag på förhand visste vad som skulle ske var oerhört observant på själva skeendet (läs drickandet). Jag tappar verkligen kontrollen efter ett par öl. Punkt. Notan kom dagen efter och det vara en grym motivator, att vara bakis är nog världens sämsta spenderade tid. Vidrigt. Nåväl, inget dricka sedan dess. På det igen. Är oerhört observant på mina tankar och känslor.

@Jonas_M Skönt att du inte fortsatte dricka efter midsommarafton. Vad bra att du är observant på dina tankar och känslor, att du kanske riktat mer fokus på tankar och känslor kopplade till alkohol. Att mer ingående studera och analysera ditt drickande, varför du dricker, vad ligger bakom drickandet, värdet av att dricka, alkoholberoende, hur tankar och känslor förändras vid drickande. När man börjar bli mer medveten kring detta ändras den alkoholromantiska synen på alkohol, är det så himla nice och roligt egentligen? Att tappa kontrollen efter ett par öl och ligga bakis med ångest och skam dagen efter, är det verkligen värt det att få en stämningsförhöjning och rus som sedan tvärvänder 360 grader till vidrighet? Nä, så klart inte. Men det är en spännande resa att studera och analysera sig själv om man utforskar det med nyfikenhet. Jag har lärt mig massor med nytt om mig själv kring mina tankar, känslor och mina behov under min nykterhetsprocess. Jag har blivit mer självmedveten och ödmjuk. Det har gett mig styrka och kraft mot ett nyktert liv. Alltså, nu kan jag verkligen känna lycka i det lilla och i vardagen tack vare mina nyktra sinnen.

Så påt igen bara!💪❤️

@Jonas_M Jag har för första gången sen 70-talet? varit nykter på midsommarhelgen. Haft både skönt och gjort sånt jag tycker är roligt. Som att träffa vänner, spela kubb och simma. Även varit på gymmet, som var ovanligt tomt…
Har inte saknat varken alkoholen, dimman, tröttheten eller ångesten. Allra minst det sista.
Att fylla ut tiden med alkohol, har jag prövat nog och saknar inte heller det. Livet är tillräckligt gott att leva utan droger.
Om du inte dricker idag eller imorgon eller denna vecka och några veckor framåt kommer du också att märka skillnaden. 🙏🏻🌸
Tror du kan!☺️

Tack allihopa, det hjälper (faktiskt) att skriva av sig lite. Ja, nu får man väl kämpa på och addera dagarna. Igår vid middagstid var suget efter vin enormt starkt. Intensiva förhandlingar i huvudet. Nästan så att jag var tvungen att sätta mig ned, insåg verkligen hur maktlös A kan göra en. Hursom, 1,5l Cola Zero och fokus på middagssamtal med äldsta dottern blev resultatet och oj vad stolt/nöjd jag är med att jag inte gav in. Var så nära. En drivkraft att fortsätta med detta experiment (?) är att se vad som händer/vem jag blir utan A. Samma drivkraft använde jag för att sluta snusa för många år sedan.

Hej
Välkommen hit!
Att bli nykter sker genom att man jobbar med flera parallella spår. Men man måste inte göra det samtidigt. I början kan ”en dag i taget, en stund i taget” vara hjälpsamt. Så småningom tvingas- eller ges man en unik möjlighet att trassla ut livstrassel av olika slag- som i någon mån bidragit till missbruket.
Om du läst mycket på forumet är det svårt att missa (främst i Det vidare livet) hur innehållsrikt, roligt och bra tillvaron är utan alkohol.
Jag har träffat- här- och på alla möjliga ställen irl, människor av alla slag som missbrukar. Det är inte givet en viss personlighet utan drabbat ganska hänsynslöst. Det finns många som börjar dricka för att BLI en så kallad allt-eller-inget-person.
Mitt budskap här är att vi kan förvisso ha genetiska betingelser som utgör en hög risk att bli beroende eller missbrukare. I övrigt är valet helt och hållet vårt eget. Eller det känns inte så- men rent krasst så är det så.
Det finns tyvärr ingen ”uppsida” av måttlöst drickande, vilket vi gärna vill intala oss. Det som utvecklas till alkoholism är en progressiv och dödlig sjukdom, och den är så ful.
Att komma till insikt om sina problem är det absolut viktigaste. Sedan är det ”bara” visst grovjobb och finjusteringar kvar.
Det är naturligt att tro att livet blir grått, men det är rätt sorgligt att tillskriva ruset så mycket. Som om livet inte skulle räcka till som det är? Människor att älska, jobb att gilla, fritid att bestämma över, i en av världens lyxigaste enklaver.
För mig, nykter 3,5 år med Forummetoden, tycks livet som hel- eller halvalkis vara det gråaste och minst eklektiska av allt.
Jag kan ärligt talat inte tänka mig något värre än att vakna upp med baksmälla och ägna timmar, dagar av denna dyra korta tid på jorden för att kurera den. Trist, grått och tråkigt är ett understatement.
Hejar på dig! Ta ett rejält tag om ditt läge och kliv ut genom det fönster på glänt som för några av oss uppenbarar sig, kanske bara en gång, vi vet inte. Gör det bara!

Hej alla i sommarvärmenregnet, ursäkta radiotystnaden. En kort form av uppdatering om sommaren hittills; firade födelsedag i slutet av juni med fyra dagar på raken av alkohol olika former följt av en veckas drickande (hade ju liksom börjat så varför sluta...?). MEN, tog mig i kragen efter att jag en lugn vardagsmåndag inte nöjt mig med att dela en flaska rött till middag utan radiostyrt direkt efter gått ut och länsat kylen i jakt på alkohol. Fann en flaska gin som jag gjorde slut på (någon dl kvar bara). Kanske inte mycket i sig, men beteendet äcklade mig. Så nu firar jag tre helnyktra veckor, genomförda mitt i sommaren! Har nog aldrig hänt i modern tid förut :) Gått igenom släktmiddagar, parmiddagar, restaurangbesök och att vara värd för cocktailparty, helt nykter! Känns spännande och lite nyvaket. Har även läst Allen Carrs böcker samt "Skål Ta mej Fan", alla bra på sina olika sätt. Undrar hur detta skall sluta.

Semestern är slut och jag är tillbaka i stan och på jobbet. Så här långt (fem veckor) helt nykter men redan vid ankomst hem igår kände jag att det kommer att bli tufft att bryta gamla vanor och mönster i vardagen...en sak att
ändra vanor på annan ort men tillbaka där triggers och markörer finns överallt, hur gjorde ni?

@Jonas_M Grattis till 5 veckor!🥳 bra jobbat! Tänker att det är samma sak på hemmaplan. Ersätta gamla vanor med nya nyktra vanor, skapa nya mönster. Du skulle kunna ta med dig av de nya vanor du redan satt och modulera dem lite så de passar på hemmaplan. Aktivera dig med någon hobby, träning. Fundera på vilka värden som är viktiga för dig i livet. Hur du vill att det ska se ut och innehålla och gå mot det. Vad du behöver göra för att kunna gå mot dessa värden, vad behöver du förändra på? Flytta dig fokus från tankar på alkohol och hur du ska undvika det till fokus på vad du ska göra istället för att dricka och allt som blir möjligt för att du inte dricker. Positiva tankar på hur skönt det är att vara nykter, vakna varje morgon nykter utan ångest och skam, att ha koll på vad man gör och säger. Det ger sköna känslor och stolthet över att vara nykter.

Ha en fin måndag!❤️