min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Shakti - spikmatta. Den skapar något i mig (endorfiner?) som gör att jag somnar. Även denna har blivit ett beroende, använt den i många år och nu jag inte sova utan. Kan också längta till att få lägga mig på den. De som inte har testat så rekommendera jag att investera i en. Man blir varm och lugn i kroppen. Somnar på 5-10 minuter med den och utan tar det flera timmar.

<3

dokumentär där man sätter ett gäng personer för att överleva på en öde ö utan vatten och utan mat. Jag satt och funderade på vad som skulle hända med en grupp människor med A-missbruk i denna situation. När hjärnan är helt inställd på att bara överleva. Skulle missbruket ställa sig bakom hungern? Skulle man överhuvudtaget fundera på alkohol under dessa förhållanden eller skulle problemen försvinna då mat/vätskebehovet skulle ta överhand....

Bara mina funderingar denna kväll ;-)

AlkoDHyperD

Ligger i linje med att fokusera på viktiga värden och ta sikte på dessa, men kan ju bara ha fokus på en sak i taget. Fast ofta är det inte kraftfullt nog om man har sina grundläggande behov av mat och vatten tillgodosedda. Då finns utrymme för "förhandlingar" eftersom man blundar för livsfara som inte är helt uppenbar. Överlevnadsinstinkten är ju stark. Kanske något man borde införa som avgiftningsmetod. Isolering utan minsta möjlighet att få tag på alkohol/droger/nikotin/socker, eller vad det nu är för beroende.
Frågan är vad som händer när man kommer därifrån, eller är det livstid på ön som gäller? ?

Dom har ju verkligen ingen mat eller vätska, dricker vatten ur ett träsk trots att det förgiftar dom. Ute och jaga varaner i djungeln. Äter rötter, döda fåglar och småkryp som dom hittar. Desperation. Skulle man utveckla abstinens och sug under dessa förhållanden? Jag tror inte att man inte skulle det. Men suget skulle komma tillbaks när man hamnade i civilisationen igen. Varför? Om dom hade haft mat, vatten och sängar på ön så hade dom förmodligen suttit och tänkt på A. Intressant experiment skulle det vara. Om beroendehjärnan då ställer om sig då prioriteringen blir annorlunda........

Jag gick 14.45 från Wallingatan. Gick över Olof Palmes gata. Går Drottninggatan fram.
Viker in på Åhlens genom stora ingången, var stressad och ville hem.
Pratar med min dotter 14.52.Tar rulltrappan ner inne på Åhlens, då det smäller 14.53.
Jag har haft denna lastbil i ryggen ca 30 meter bort.
Med hörlurar på hade jag inte haft en chans att höra varningar och skrik.

Brandlarmet går och vi blir utsläppta Mäster Samuelsgatan.
Jag tittar upp mot Drottninggatan och ser människorna som ligger,
jag ser bilen, jag känner lukten, jag hör långt borta sirener.
Jag har aldrig varit så rädd så otrygg så jävla panikslagen.

Hade jag valt att gå på toaletten på salongen som jag besökte
hade denna minut gått och jag hade vart i nålens öga.
Vilket jag tänkte men det var kö till toa så jag struntade i det.
Det har förmodligen räddat mitt liv.

Jag ska åka o jobba ett par timmar idag. Hoppas det skingrar tankarna lite.
Det där var skräckfyllt. En mardröm.

Sinnituss

Usch vad otäckt. Det känns inte så bra när skillnaden mellan liv och död bara är en tillfällighet.

Gunda

Vet inte vad jag ska skriva, är bara så tacksam att du inte hamnade under hjulen på den bilen, någonstans har du
änglavakt, vill bara ge dig en stor kram och jag är så tacksam att inte detta tog ditt liv. Världen behöver sådana som dig.
Jag är nog i chock, min dotter satt fast på Arlanda, ringde henne och frågade om jag skulle hämta henne och mannen, jag har över 20 mil dit. Men vi skulle vänta ett tag och de kom på tåget hem. (Var så tacksam att jag var nykter)
De var ju inte i någon fara så, men ändå så blir det otroligt påtagligt att vi är så sårbara.
Men kärlek och omsorg om varandra är det enda som kan rädda världen.
Stor kram och ta hand om dig. <3

Liten stor

Va obehagligt! Man får sig en tankeställare att uppskatta livet.

Styrkekram och vad skönt att du klarade dig

Jag har nån form av posttraumatisk reaktion men ska få samtal bekostade av jobbet.
Detta är väldigt tungt.

Kram <3

MM

Elias

Fruktansvärt! Finns inte ord.... Styrka till dig!!!
/E