Hej!

Har varit inne på denna sida en hel del på senare och läst andras historier, oftare och oftare googlar jag "När klassas man som alkoholist?" "Hur mycket alkohol kan man dricka varje dag?".
Oftast hittar jag på något vis någonstans på nätet belägg för mitt drickande, stänger ner min telefon och häller upp ett glas vin. Det kan räcka med att läsa om någon som dricker väldigt mycket mer än mig som gör att jag känner "äsch jag dricker ju inte så mycket om man jämför med denna person, hen har verkligen problem men inte jag".

Kort info om mitt bruk senaste året:Jag dricker mig väldigt sällan "full" däremot dricker jag nästan varje dag. Jag får ingen baksmälla och hittills har alkoholen inte inkräktat något på mitt arbete. Bara för att jag inte blir full betyder det såklart inte att jag inte häller i mig ordentliga mängder, sveper oftast en flaska vin utan att känna speciellt mycket rus men däremot är jag oftast nöjd efter det.

Jag driver ett företag med 24 anställda och ingen har verkligen en susning om hur mina alkoholvanor ser ut, går jag ut och dricker med mina anställda så beter jag mig alltid exemplariskt och gör inte bort mig eller får några minnesluckor alls.

Det är just det här som gör det så svårt att motivera mig till att sluta (alkoholen ger ju mig bara positiva saker) men det här mängderna alkohol är fasen inte bra för hälsan i det långa loppet det fattar jag ju...

Problemen börjar först när jag försöker sluta dricka om kvällarna, jag blir rastlös och självförtroendet faller som en sten. Alkoholsuget är olidligt.. Jag presterar otroligt mycket sämre socialt, jag jobbar sämre etc etc. Folk frågar om jag mår dåligt dom dagarna jag håller mig från alkohol.... Kan tilläggas att jag bara är 23 år gammal, trodde fan inte alkoholen skulle få sina klor i mig i såhär låg ålder åtminstonde..

Vart vågar man vända sig för att få hjälp?
Vill ogärna bli stämplad som alkoholist, vänner och flickvän vet ingenting då jag är väldigt noga med att gömma flaskorna samt kan sänka 1.5 flaska vin utan att folk märker någonting på mig...
Har lågt förtroende för sjukvården och känner ofta stor skam i att be om hjälp vad gäller allt här i livet vilket också är lite av ett hinder för mig.

Sorry för lång text men känns lite skönt att få dela med sig av mitt "problem" för en gångs skull..

Eftersom du tydligen upplever alkoholen som ett problem du inte själv har makt över är du i en klar riskzon. Alkoholist eller inte är svårt att definiera och ibland undrar jag över om det är så meningsfullt. Detta med toleransen är också illavarslande. Jag byggde till exempel ett helt hus med hjälp av alkohol när jag var ung.
Jag tror att du hamnat rätt i att vända dig hit för att läsa och skriva här. Sedan tror jag att du skulle försöka med några besök på AA. En hälsoundersökning på vårdcentralen är inte heller fel. Levern och bukspottskörteln kan snabbt ta stryk om man har otur.

Om du undrar så tror jag utifrån min erfarenhet att du är på väg mot att skaffa dig kraftiga alkoholproblem. Detta säger jag utifrån vad du skrivit och givetvis är jag glad om jag har fel.

vänligen
Ikaros

Ungmenredaniskiten

Har slutat dricka nu och de första dagarna var väldigt jobbiga men nyttiga som tusan. Suget efter alkoholen har faktiskt redan släppt och jag mår väldigt bra samt orkar mer :) Tack för svaret, du verkar vara en väldigt klok människa! Tar det numera väldigt försiktigt med alkoholen och är glad att jag kom undan helskinnad, det finns roligare saker att göra än att suga i sig vin om kvällarna!

Det är klokt att du har börjat fundera om ditt drickande har blivit problem. Den enda som kan avgöra om ditt drickande är ett problem är du men om du börjar gömma flaskor så tyder det på att du inte har kontroll på ditt drickande. På detta forum finns du bland vänner som har kommit fram till att hur jag dricker är inte bra för mig eller för min familj. Ju tidigare du tar tag i ditt problem desto lättare har du att få rätsida på det.