Det måste bara gå!!

Hej,
Jag har läst här inne och tänker att det finns många kloka människor som kan ge goda råd.
Jag är en kvinna 40+ som druckit för mycket i säkert 10 år. Det har blivit varje helg (fre,lör och oftast sön) och 1-2 ggr under veckorna (mer när det varit semester eller andra lediga dagar). Sista månaderna har drickandet eskalerat och det har blivit i stort sett varje dag. Jag har ett bra jobb som jag skött klanderfritt, är en person som har hög press på mig att vara "duktig". Jag har generellt svårt för att säga nej, utan tar på mig det mesta.

Har sambo och 2 underbara barn som jag älskar mer än allt. Har gjort dem så illa vilket smärtar så otroligt!!!

I tisdags rämnade allt! Jag drack och fick panikångest, sambon fick lov att packa in mig i bilen och köra mig till psykakuten. Där fick jag inte komma in utan blev vidareskickad till beroendeakuten. Fick där på plats en tid hos beroendemottagningen i min kommun dagen därpå. Där fick jag träffa läkare och sjuksköterska, fick Campral utskrivit som jag tagit sedan dess.
Har varit nykter efter detta, inne på 6:e dagen nu. Det har inte varit smärtfritt, tankarna på alkohol finns ständigt i huvudet.
Mår verkligen inte bra, känner inte igen mig själv. Har tappat glädjen att göra saker. Känns som jag helst bara vill sitta ensam i soffan med ett "glas" vin. Dessa känslor är något jag brottats med länge nu vilket gjort att jag går ju miste om massor av saker som händer i mina barns liv. Det enda jag vill är att må bra, kunna ge mina barn kärlek och att kunna vara närvarande. Har varit en glad och positiv person som gillat livet.
Vet inte riktigt vad jag ska göra.
Det enda jag vill är att hitta lugnet och glädjen igen.....

Profile picture for user Pillan

Funderar helt allvarligt på att ta ett glas vin. Är ledig idag. Barnen och sambon är inte hemma. Tror inte att jag kan stå emot, tänker att ett glass kan ju varken göra till eller från...?

Profile picture for user lizzbet

Nej, ETT glas är nog ingen fara, men du vet att du vill ha mer än så... är det värt risken?
Kram

Profile picture for user lizzbet

Gör något annat nu när du har en ledig dag. Ta en promenad, gå och simma/basta, en fika eller lite shopping? Gå till frissan och få en snygg klippning, vad som helst som gör dig glad :)

Profile picture for user Pillan

ska ta mig ut en sväng, kanske lättar allt då?? Är ju ändå rätt nöjd med att det gått 6 dagar sedan jag drack något sist! Tack och kram

Profile picture for user lizzbet

Du ska vara jättenöjd med dina sex nyktra dagar, jättebra jobbat! :) Just därför skulle du bli så besviken på dig själv att bryta det, eller hur? ;)
Ja, ut nu så blir allt bättre! Kram

Profile picture for user AlkoDHyperD

Är mitt råd, men din vilja är fri. Tänk fem minuter innan bara. Skriv sedan om hur ditt val blev och hur du kom fram till det.

Profile picture for user Pillan

J-la skit dag, har tänkt många minuter/timmar men kunde inte stå emot :-(((. En kollega ringde dock och räddade mig från att det mer än lite. Nu har jag hällt bort resten, men jag fick i mig ett ordentligt glas vin. Jag tänkte hela tiden att barnen är inte hemma idag så om jag ska dricka något måste det bli idag....
Skäms och är ledsen att jag inte kunde stå emot.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Frestarens joker. Så pricksäker och så övertygande. Sista-chansenargumentet. Så svårt att genomskåda. Man tar tillfället som bjuds för att det annars inte kommer något mer. Det gäller att passa på.
Jag beskrev en liknande logik i min tråd. Då resonerade jag, mycket logiskt och förnuftigt enligt mig själv, om att hälla i mig en sista vodkaflaska någon av de närmaste helgerna. För det är sista chansen innan jag behöver trappa upp träningen och den saboteras om jag dricker. Chans till vad? Förnedra mig själv?
På vilket sätt kommer den där sista flaskan att göra den efterföljande nyktra tiden bättre eller lättare? Som om ett extra farväl skulle kunna underlätta saknaden.
Och jag trodde på resonemanget. Tyckte det lät riktigt vettigt. Ska jag någon gång dricka så är det nu, när jag har en tidsgräns. Ingen risk att en helg blir en månad.
Så det där vnet du drack, resonemanget om att det är nu jag har chansen, visst blir det begripligt, och visst är det värdefullt att kunna granska tankarna som ledde dit. Tänk att du mitt i detta tillfälle, efter kamp mot sug och när du till och med fått känna smaken, ändå hade förnuft och förmåga att hälla ut resten!

Profile picture for user Pillan

Vaknade idag med ångest att jag förstört min vita period. Känns dock skönt att det inte blev värre, att jag inte drack så jag blev synligt berusad. Idag ska jag ge mig fasiken på att det inte blir en enda droppe. Ska till läkaren igen den 16:e,provtagning några dagar innan, och skulle så gärna vilja hålla mig helt vit innan besöket. Antar att det är att ta en dag i taget. Blev lite besviken att Campralen inte verkar fungera bättre, nu har jag i och för sig bara ätit sedan i onsdags.
Nu j-lar ska inte A vinna över mig!

Profile picture for user Pillan

av behandlingsmottagningar. Jag har gjort en egenanmälan hos kommunens behandlingsmottagning som ett steg i att få kontroll över mitt drickande. Ska dit på fredag på inskrivningssamtal. Vad jag förstår erbjuder de lite olika saker:
-Tolvstegsbehandling (verkar ju inte som man kan jobba då...?)
- KBT behandlingsprogram
- Återfallsprogram/eftervård
- Enskilda KBT samtal
Jag hade som jag skrivit tidigare 6 vita dagar när jag i måndags tog mig ett ordentligt glas vin - Ångest!!! Igår hade jag bestämt mig för att inte dricka och börja om med att satsa på en helvit månad. Vad hittar jag då här i garaget? En halv flaska vitt och öl som stod och väntade på mig. Kunde inte låta bli.... Ångest och ännu mer ångest. Tycker dock att trots jag drack att det inte kändes på samma sätt som tidigare. Tog ett glas vin och en öl, tyckte efter en stund mest att det var onödigt och fick ångest igen. Kanske effekt av Campral?
NU MÅSTE JAG TA TAG I DETTA. Barnen är hemma igen så det gör att det känns lite lättare. Igår kväll sa dottern till mig (de märkte inte att jag druckit något) - mamma det är så mysigt att vara med dig när du inte har druckit något. SNYFT OCH ÅNGEST ÖVER VAD DE GÅTT IGENOM!!!!
Jag skulle även vara tacksam över om det är någon som vet vad det är för slags prover man tar innan man ska till läkaren? Jag ska till läkaren den 16:e och ta prover några dagar innan.
Ha en bra dag alla!!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Låter det som du använder alkohol för att döva stress och att du har höga krav på dig själv. Har jag förstått det rätt har du inte intensivdruckit med början i ungdomen. Som periodare med hårt supande och långa helnyktra perioder skulle jag valt återfallsprevention eller tolvstegsprogram eftersom nolltolerans resten av livet är det enda alternativet.
För din del låter det mer som en eskalerande högkonsumtion som utlösts av livssituation, självuppfattning och dina inre tankemönster. Då skulle jag rekommendera enskilda KBT-samtal. Det är en fördel om terapeuten har erfarenhet av olika terapeutiska "skolor" förutom KBT för att kunna anpassa terapin efter dig, och även kunskaper om beroende.

Profile picture for user Hjärnklar

Som svar på av Pillan

Lever, njurar, vitaminer osv
Vad bra att du är på G. Jag upplevde ungefär samma som du med Campral, att det gick lättare att stoppa.
Öppenvårdsbehandling ges just som öppenvård, att du är kvar hemma i vardagen. Jag önskar dig all lycka!

Profile picture for user Pillan

För era råd!
Idag ska jag planera något med barnen så då är det absolut otänkbart att dricka något. Har bara sån ångest att jag sabbade mina vita dagar.... :-(. Det stämmer som du skriver Alko att min konsumtion eskalerat p.g.a. stress, självuppfattning och negativa tankemönster så KBT kanske kan vara något för mig. Har gått i KBT en gång tidigare (grupp) för att få bukt med mina sömnproblem. Detta tycker jag inte var så givande, lider fortfarande av dessa förbannade sömnproblem, (även ångest och oro) vilket jag inser har självmedicinerat med alkohol..... Förstår att alkoholen bara förstärker dessa negativa känslor även om det hjälper för stunden. Nätterna är bara så fruktansvärda, man är ju aldrig så ensam som då....

Profile picture for user rabbitgirl

Inte vara. Jag sover inte bra. Alkoholen gör så klart situationen svårare, men om man sover dåligt, då hjälper det inte bara att sluta dricka.

Profile picture for user AlkoDHyperD

Alkohol stör sömnen, sömnbesvär kan leda till att man tar till alkohol för att somna. Det är mycket som kan störa sömnen. Stress till exempel. Och även stress försöker lindras med alkohol. Det tar ibland ett bra tag innan sömnen rättar till sig efter man slutat dricka. Vissa har lättare för att få sömnrubbningar. Kanske aldrig sover en hel natt oavsett livsstil. Så,har det alltid varit för mig. Men en uppstyckad eller kort sömn är ändå alltid bättre än en alkoholindicerad, för REM-sömnen infinner sig inte då.
Man klarar sig ganska länge utan sömn, men blir mer sårbar för påfrestningar.
Rent generellt är frisk luft, dagsljus, inget kaffe på eftermiddagen, ingen TV eller dator precis innan sänggående (stimulerar hjärnan), svalt i sovrummet, gå och lägga sig samma tid alla veckans dagar (kroppen fattar inte att det är helg som jag brukar säga till min dotter när hon vill bli hämtad sent och jag vill sova) och möjlighet till att varva ner några timmar innan man går och lägger sig. Basic.
Det som kan vara svårast är att inte stressa upp sig genom att ligga vaken och oroa sig för vad som händer om man inte somnar.
Jag brukar tänka att ok, nu tycks jag missat sömntåget, då får jag väl passa på att njuta av stillheten, att få vara ensam och ostörd med mina tankar och vila kroppen. Blir jag rastlös går jag upp en stund, tar något att äta och läser tills ögonen börjar bli grusiga. Ofta somnar jag sedan.
Tror att det är stressen i vardagen som behöver ses över om sömnproblemen håller i sig.

Profile picture for user Pillan

Hade jag en bra dag :-). Lunch på stan och bio med sonen. Tänkte inte konstant på alkohol vilket känns fantastiskt skönt. Kan det vara så att Campralen börjar verka (har ätit ungefär en vecka)?Har sovit okej, är orolig och snurrar men trots det fått några timmar. Inser att jag måste försöka se till att jag inte är ensam då risken för att jag dricker blir mycket större då. Ska försöka komma igång med någon form av träning också - tänker att detta kanske också kan hjälpa mig med sömnen.
Håller helt med dig Alko om att det är stressen i vardagen som är den största boven när det kommer till sömn. Skulle så gärna vilja sova gott, har haft dessa problem säkert i 10 år.....
En ny dag utan alkohol ska det bli idag!!

Profile picture for user Pillan

Hade jag en bra dag :-). Lunch på stan och bio med sonen. Tänkte inte konstant på alkohol vilket känns fantastiskt skönt. Kan det vara så att Campralen börjar verka (har ätit ungefär en vecka)?Har sovit okej, är orolig och snurrar men trots det fått några timmar. Inser att jag måste försöka se till att jag inte är ensam då risken för att jag dricker blir mycket större då. Ska försöka komma igång med någon form av träning också - tänker att detta kanske också kan hjälpa mig med sömnen.
Håller helt med dig Alko om att det är stressen i vardagen som är den största boven när det kommer till sömn. Skulle så gärna vilja sova gott, har haft dessa problem säkert i 10 år.....
En ny dag utan alkohol ska det bli idag!!

Profile picture for user Pillan

Idag är det fredag, en dag som tidigare alltid inneburit att det ska finnas alkohol.... Har så varit de sista 10 åren (minst). Nu ska jag kämpa min andra fredag utan alkohol.
Ska till alkoholbehandlare idag, är lite nervös men jag hoppas att det ska går bra.
Önskar er alla en fin dag!!

Profile picture for user Ellan

Hej,
Jag har erfarenhet av 12-stegsbehandling. Gjorde min förra våren och beslutade mig för att göra det på internat i Skåne ( låååångt hemifrån). Hade provat med samtal hos behandlare i min hemkommun innan och även antabus. Det fungerade inte för mig. Jag behövde komma bort, bryta mönstret och bara lägga fokus på mig själv. Jag har tacksamt nog fått varit nykter sedan dess men det krävs att jag gör "rätt" saker för min nykterhet då det är en färskvara. Bla efterbehandling och AA-möten. Det har varit en fantastisk resa med toppar och dalar men det går. Jag är precis som du strax över 40, lever med min man och vi har två underbara barn. Det är tufft att jobba med skuldkänslorna som jag har för vad barnen och mannen fått erfara. Det är hanterbart numera och känslan av att vara närvarande är obeskrivliga. Det har inte varit enkelt men det går. En dag i taget, eller en timme i taget. Jag var så stressad när jag kom in i behandling, sömnproblem, ångest och ingen självkänsla alls. Hade självmedicinerat under några år och det eskalerade. Skammen och skulden åt upp mig. Men det gick att bryta. Jag känner med dig för det är en enorm strid du befinner dig i. Jag hoppas att du ger dig själv chansen att få må bra. För det är vi alla värda. Styrkekram till dig!

Profile picture for user Pillan

Nu sitter jag här hemma och gråter. Har misslyckats totalt i helgen. Det började med att mannen undrade om vi skulle köpa en flaska vin till middagen. Det uttalades inte VEM av oss som skulle köpa så båda två hade varit och handlat. När jag upptäckte att han hade handlat så sa jag inget om att jag också köpt. Detta resulterade i att jag tog en och en halv flaska vin.
Har sådan ångest nu och det känns skit att jag bröt min vita period. Har förstört hela denna helg och just nu vill jag bara ge upp och försvinna. Ska till läkaren och till behandlaren denna under veckan som kommer, känner mig så misslyckad.
Åhhh vad allt känns skit just nu, vill inte må såhär.

Profile picture for user Pärlan

Kram! Var snäll mot dig! ❤ Vi är många som inte klarat stå emot ibland men jag tycker att det viktigaste är insikten att man INTE vill ha det så.. Det är inte alla som ens kommer till den insikten men du gör ju det och det är fantastiskt bra! Du vill att saker ska förändras och du söker hjälp, det är starkt och modigt! DU är stsrk och modig! Glöm inte det..❤

Profile picture for user AlkoDHyperD

Om jag vore din behandlare skulle jag säga: Ok, du avvek från stigen. Låt oss utforska vad det var som hände.
Situation, tankar och känslor innan, under och efter. Vilka ytterligare strategier behöver du för att undvika samma misstag igen?
Vad behöver du kunna eller träna dig på?
En bra behandlare använder misstag som tillfällen att förstå något och lära sig av. Hoppas din gör det. Och att du också kan se det så.
Kram

Profile picture for user Pillan

för pepp!!!
Mår verkligen skit idag, tänker att alla skulle må bättre om jag inte fanns. Fick dessutom ett samtal från soc i fredags eftermiddag som ville träffa hela familjen. Det sker en automatisk orosanmälan dit när man sökt hjälp på beroendeenheten. Känner mig jätteorolig för vad som kommer hända. Vill ju bara må bra och att alla andra ska må bra. Känner mig som roten till allt ont och ångesten är helt brutal.

Profile picture for user Sisyfos

Skäms inte för mycket nu. Se det som en lärdom. Jag hade gjort precis som du i det läget.... helt knäppt, såklart men det är ju så det är. Fundera istället på sambons roll i det här. Hur kan han föreslå vin när ni har besökt beroendeakuten för två veckor sedan? JAg tror verkligen att du mår bäst av att hålla dig ifrån alkohol en löngre tid. Om du är någorlunda lik mig... och ditt liv i övrigt känns ju som en kopia av mitt... Alkohol för med sig så många negativa känslor, ångest, oro, misslyckande etc, etc. Det är inte ett misslyckande, det är ett lärtillfälle. Och det är en lång väg att vandra. Tänkte lite på att du skrev att du vill att "alla ska må bra"... tycker mig känna igen det hos många av oss... lägger ansvar för andras mående på oss själva och glömmer bort Att ta hand om nr 1 (vi kan ju inte ens se oss så, möjligen nr 5 el nåt). Man måste nog börja med att ta han om sig själv. Så gör det! Var snäll mot dig sjölv, säg nej. Du är högst mänsklig!

Profile picture for user AlkoDHyperD

Det är förståeligt att du är orolig över anmälan till soc. I en annan tråd skrevs det om en liknande situation och om hur mötet sedan blev. I ett barnperspektiv är det jättebra att beroendemottagningen rutinmässigt gör en anmälan när någon söker hjälp för alkoholproblem, samtidigt som detta kanske avskräcker från att söka den hjälp man så väl behöver. Dubbelt det där.
Men, precis som i den andra tråden, utifrån din beskrivning av dig som mamma och person tror jag inte besöket kommer att resultera i något större ingripande. Man vill pejla hur barnen har det och om ni som familj är i behov av stöd. Det kan till och med vara ett tillfälle till att få hjälp om du är överbelastad, eventuella relationsproblem, eller om ni som föräldrar upplever att ni behöver stöd på något sätt. Anmälningar från beroendemottagningar om patienter som själva sökt hjälp är kanske vanligt och då tänker jag också att socialtjänstens bedömning utgår ifrån att söker man hjälp själv finns insikt och omsorgsförmåga redan.

Profile picture for user Pillan

Era ord hjälper även om jag har väldigt svårt för tillfället att tycka att jag inte är värld mer än vatten. Vill bara kunna spola tiden tillbaka och få känna lugn i livet. Jag vill så gärna vara en närvarande mamma och partner. Känner mest för att dra täcket över huvudet och stanna kvar där :(((

Profile picture for user Hönapöna

Som andra redan har skrivit så är återfall tillfälle för lärdom.

Ang soc så har jag erfarenhet därifrån. Första gången så var det jag som gjorde en orosanmälan själv ang mina barn då jag kände att jag inte fick hjälp för mina alkoholproblem.

Andra gången så bad jag om att bli inlagd för avgiftning och då görs en orosanmälan per automatik när det finns barn inblandade.

Det som händer på soc är att du och andra vårdnadshavaren sitter i samtal med personal från soc. Ni berättar hur det ser ut och har sett ut samt planer på behandling. Du har ju redan fått behandlingsstöd så då kommer soc nog att bara avskriva ärendet.

Så har det gått till när jag har varit där. Hoppas att det lugnar dig något.

Vad jag förstår så äter du campral? Isof är mitt råd att du ber om antabus också eftersom dessa går att kombineras. Detta pga att slippa den ångesten du verkar ha över återfallen.

Kram och lycka till ❤

Profile picture for user Pillan

Skönt att höra hur det går till på mötet hos soc. Känns väldigt jobbigt dock då jag arbetar i kommunen och gör en del orosanmälningar själv.
Jag är så otroligt besviken på mig själv att jag låtit allt gå så här långt. Man tror hela tiden att det är väl inga problem att sluta på egen hand. Det lustiga med att jag drack i helgen är att jag var inte ens sugen....Det är som om en liten djävul sitter på axeln och säger: -Jo, men visst ska du ta ett glas vin, kanske 2 eller 3 också.
Har inte under mina vita veckor inta saknat alkoholen nämnvärt. Ändå så gör man det och man får må så här..... Vad är det för fel på mig.
Känns skönt att skriva av sig här då man inte känner sig så ensam.
Är lite orolig inför nästa vecka då jag både ska till läkaren på uppföljningsmöte och till behandlaren. Veckan efter det skall hela familjen på Soc...
Mycket att tänka på är det, och för en person som har lätt att oroa sig samt sover knappt något blir det nästan övermäktigt. Måste försöka tänka en dag i taget. Hoppas jag orkar detta!!!!

Profile picture for user Hönapöna

Som svar på av Pillan

Det är inget fel på dig!!!!

Ingen här har väl svårt att avstå A när man inte är sugen eller när man är jättemotiverad. Då är det ju lätt som en plätt!

Det är ju när vi inte är lika motiverade eller när vi känner sug som det svåra börjar. Det är därför som återfall är ett ypperligt tillfälle att lära sig ifrån.

Det kommer gå bra ska du se ?

Profile picture for user AlkoDHyperD

Och när du inte orkar, lägg dig ner och gråt. Gråt över hur det blivit, gråt över hur svårt det är, gråt för din egen skull. Ge dig själv tillåtelsen att känna både rädslan och sorgen. Du kan genom att få känna det du känner ge dig själv den förståelse och tröst som jag hoppas det även finns någon i din närhet som kan ge och som jag är övertygad om att du skulle ge någon kär vän om denne var i din situation❤️

Profile picture for user Pillan

Jag är så trött på denna ångest, den äter upp mig... Jobb idag och vara glad och positiv. Hur ska jag orka? Har alla dessa jobbiga möten framför mig och målar upp en hemsk bild över hur det ska gå. Jag orkar inte må så här!!!
När jag tänker efter vad som hänt så säger förnuftet att det är väl inte så farligt men känslan i kroppen kan jag inte bortse ifrån. Vill ju finnas för min familj men just nu så är jag bara ledsen.

Profile picture for user AlkoDHyperD

När förnuftet vill övertyga om att det inte var så farligt men känslorna inte lyssnar. Kanske själva händelsen - antar att det handlar om då du drack senast - i praktiken inte "var så farlig", men din upplevelse, dina känslor är ju ändå verkliga!
Försår att du känner dig ledsen, kanske skamsen, för att det inte gick som du ville. Det är ju det känslorna vill förmedla till dig.
Sorg t ex bär budskapet om förlust av någonting viktigt. Förlust av tillit till dig själv, förväntan som inte uppfylldes, grusade förhoppningar, mm Ångest är ett svar på inre eller yttre hot. Det yttre hotet kan t ex handla om osäkerhet inför olika situationer, krav på dig och osäkerhet om du kan uppfylla dem. Det inre hotet kan bestå av väldigt olika saker. Självdömande, rädsla för framtiden, rädsla för andras dömanden.
För att kunna övertyga sig själv om att det man känner inte är i proportion till verkligheten behöver ändå den egna upplevelsen först få finnas och bli bekräftad annars skriker budbärarna (känslorna) högre tills budskapet gått fram. Det brukar inte vara känslorna i sig som skapar lidandet om de med hjälp av medkänsla med dig själv får finnas. Det är kampen mot känslorna, diskvalificerandet av den egna upplevelsen, att vara och känna "fel" som blir den onda cirkeln.
Undrar lite om du verkligen måste vara glad och positiv på jobbet. Ibland kan iklädandet av en glad och positiv roll hjälpa så man känner sig bättre, men ibland tar det mycket energi eller får en att känna sig som en "bluff".
Vissa arbetsplatser har inte så högt i tak när det gäller att vara sig själv och ha olika sinnesstämningar. Att vara låg ibland är mänskligt. Många tror att ingen vill vara med en person som mår dåligt, men tänk om det är tvärtom. Att det finns tröst och stöttning istället för avståndstagande.
Ångest är jobbigt. Och du är nykter, det är det viktigaste, större prestation i svåra stunder än lätta❤️

Profile picture for user Sisyfos

Funderar på om din ångest beror på din konsumtion av alkohol eller något annat. Innan jag "slutade" för två år sedan var livet rätt eländigt. Jag hade försökt sluta och misslyckats så många gånger, var på ett jobb där jag inte kände mig duktig, och all denna alkoholrelaterade ångest. Du kan inte ana hur fort det ändå vände när jag slutade. Var nykter i 1,5 mån som inledning. Sen gick det inte spikrakt, men den stress jag hade,som späds på av alkohol, släppte och att sova gott i nån månad gör underverk för själen. Låt kroppen och själen vila en period. Låt inte mannen köpa hem mer att dricka på ett tag. Bara så att du hinner uppleva skillnaden.
Och när man har hämtat upp sig lite, då passar det att ta fram sorgen, skammen och annat lite i taget. Lite lagom för att orka och ändå kunna vila i att det går bra. Du har kommit en bit på väg, låt mannen hjälpa dig att komma lite längre.
Och förresten kanske det du mest av allt behöver är att gråta ut ordentligt, lägga undan all duktighet och bara brista ut. Tänker att du verkar vara en sådan som bär runt många.

Profile picture for user Pillan

Igår var verkligen en tung dag. Idag vaknar jag lite lättare till sinnet. Planerar att gå och träna i eftermiddag och ser fram emot en vit vecka. Har bokat bio med dottern på lördag så då har man röjt undan en fallgrop. Känner dock inte igen mig själv, är så väldigt ledsen och nere. Känner mig värdelös och svag. Oroar mig mycket för framtiden och hur jag ska orka. Orolig för läkarbesöket på torsdag samt möte med behandlaren, värst är dock att jag ska på soc nästa vecka. Denna ångest/oro äter upp mig. Jag har en yta av att vara glad och positiv, jobbar med att ta hand om människor (i skolan) och har ingen direkt på arbetsplatsen som känner mitt riktiga jag. Igår fick jag kämpa stenhårt för att inte klappa igenom och jag var helt slut innan dagen var slut. Det är sådana tillfällen då A känns som en god utväg. Bara fy sitta och pysa ut alla spänningar.
Nu är det en ny dag och nya utmaningar så det är bara att bita ihop!!
Ha en fin dag därute!