av Berra

Ångesten tar mitt liv...

Mie
tors, 2009-07-02 - 00:30

Berra min vän...

Allt du har att bidra med är av värde, både för dej själv & för oss andra.
Du är låg & känner ett bekräftelsebehov.
Din självkänsla har fått sig en knäck & du försöker finna lite inre frid på konstgjord väg.
Tyvärr så finns inga genvägar till lyckan.

Ibland oroar vi oss över saker som kanske inte ens kommer att hända.
Jag försöker skjuta bort orostankar när de sätter tänderna i mej... tänker att det där vet jag ingenting om just nu, & så försöker jag bena i vad jag konkret vet isf alla kanske...

Du kan lova att vara sann mot dej själv,
Du kan lova att försöka.
Du kan lova att tro på dej själv.
Du kan lova att tala sanning.
Du kan lova att jobba med dina känslor & tankar.
Du kan lova att att leva.

Du är värd total ärlighet från dej själv....

Kanske ska du minska dina intryck, kanske snurrar det för fort hos dej just nu...
En dag i taget.
Jag tänker på dej & vill att du sätter dej i en skön fåtölj...
Låta axlarna falla,likaså dina armar...tungt efter sidorna.
Blunda.
Andas.
Tänk väldigt intensivt på lugn & harmoni...Livets trygga famn...
Ge dej minst en minut.
Öppna ögonen & känn energin jag skickade till dej...

Kram Mie <3

Berra
tors, 2009-07-02 - 00:58

Tack Mie!

Dina ord värmer...

Jag vet att jag tänker helt puckat, men får inte bort dom...
Det finns lite för mycket oro, vill ha det gamla invanda och trygga, samtidigt som mitt inre vill revoltera mot något...

Men det är tufft när pumpen går i 280, och jag inte "vågar" att gå och lägga mig,
för nästa dag så går jag igenom skärselden igen, skruvat, ja jag vet det..

Jag försöker ta mig till det andra säger, men vet inte alltid om de menar vad de säger...
Lite granna som amerikanarna säger "How are you", och skulle du säga något annat än "fine", så skiter de i det, för det är bara en hälsningsfras...
Men det är också en pessimistiskt tanke, som jag försöker slå ifrån mig...

Den där inre friden är nog väldigt svår att fånga, men jag hoppas hela tiden.

Känns dumt hur man misshandlar sitt inre, men hittar ingen väg ut, eller in..

Jag vill bli älskad och bekräftad för den jag är, men kanske inte ser allt, eller misstolkar det.

Nu skall jag tvinga mig i säng, och ploppa öronen fulla av MP3-låtar, så jag överöstar alla dåliga tankar så att jag kan få lite lugn och ro, och kanske somnar...

En orolig själ, där det har bubblat upp i huden...

I morgon är det en annan dag, och då tar jag nya tag...

Berra

Mie
tors, 2009-07-02 - 09:58

Vet du Berra...

Jag tror att du ÄR älskad för den du är.
Men du har skygglapparna på dej.

När jag mådde riktigt dåligt ett tag förut & jag vaknade på nätterna med ångest. Gav min mamma mej en liten liten pytte plast gris... ( jag har alltid gillat grisar )
En "göra det bra gris".en "lyckogris"
& några ord om att jag skulle somna när jag blev trött, att kroppen fixar det här, att jag skulle finna frid.
Låg med den lilla grisen i handen varje natt & fokuserade tankarna på den & när jag vred på mej & inte sömnen kom till mej så tänkte jag att den kommer när kroppen behöver sova...
Själen började slappna av & tankarna var inte lika röriga.

Kraft att förändra det jag kan.

Sover inte med grisen nu mer men den ligger i min plånbok som en liten påminnelse.

Du är inte skruvad alls Berra, det har nu på riktigt sjunkit in i din kropp & knopp att livet ser annorlunda ut.
En del av dej säger : Bra, jag vill det här.
En annan del säger : NEJ... jag vågar inte det här. HJÄLP!!! Jag behöver styrka ngnstans ifrån... lugnet som du vet kommer genom ngn av drogerna... du saknar det & TROR dej behöva det.

Du är så sund & stark i din tanke... men nu rör beroendegenen till det för dej...

Snälla Berra... varje gång du känner det där "burret",gör då som jag sa... sätt dej ngnstans,blunda,andas tungt, ge dej en kort stund av eftertanke & avslappning,

Du behöver inte ruset...

Du behöver lugn, ro & harmoni i livet.
Du är värd det bästa...

Kram Mie.

Sonja
tors, 2009-07-02 - 21:01

Hej Berra!

Åh vad du har det tufft nu! Bra att du skriver ändå och inte tänker att du ska va kul och lattjobalajbanlåda hela tiden - att må piss ibland hör också till livet (tror jag). Hur gick det med din chef? Fick han tag i dig? För mig sitter det oftast i huvudet - vad andra pratar om bakom min rygg och ALLTID när min chef vill prata så VET jag vad hon kommer att säga (S, hur mår du egentligen - dricker du?). Vilket inte har hänt ännu.

Kura ner dig i soffan eller bland ongarna, nånstans där du hittar lite lugn i själen och kom igen!

Kram

cissi
fre, 2009-07-03 - 21:10

Hej alla!

Här blandas verkligen skratt o gråt, inbjudande att delta. Så många kloka och erfarna röster. Pia, jag läste någonstans att du skulle ta upp en tråd om 16-stegsprogrammet för kvinnor, har du gjort det utan att jag hittat det? Skulle gärna hänga på där i så fall, tycker du verkar ha så himla mycket vettiga åsikter.
Jag har en arbetskamrat som efter att ha läst Christina Doctares bok om mötet mellan öst och väst (kommer ej ihåg den exakta titeln), åkte ner till Indien i 6 veckor och fick behandlingar enligt deras metoder och kom hem som en ny människa (detta handlade alltså inte om alkoholproblem). Doctare - är ju själv läkare - och efter att ha hamnat på ett ayurvediskt behandlingshem i Indien kom fram till hur effektiv deras helhetssyn på människa och sjukvård är och har försökt få vår västerländska sjukvård att - i alla fall till viss del - ta efter deras principer. Spännande att ta del av, läs gärna Doctares bok.
Sommaren är en prövning för oss alkoholister, så många tillfällen till att dricka, och även - som i mitt fall - ganska mycket ensamhet om man inte har någon familj. Barnen vuxna och ute på sitt, vänner på semester med familjen och vem har man kvar om inte flaskan? Trist, va?
Men detta forum är en ventil, kanske, kanske kan man (jag) ändra kurs och få livet lite mer i dur. Men just nu, med svetten droppande och vinglaset framför mig ser jag inte denna sommaren som mitt livs höjdpunkt.

Mie
fre, 2009-07-03 - 22:42

Hej Cissi...

& välkommen!
Den här sommaren kan bli din vändpunkt om du själv vill.
Det är en prövning, livet testar oss på olika sätt, mer el minde...

Har du tagit emot ngn hjälp?
Berättat för ngn?

Du är otroligt modig som berättar här.
Ser fram emot att få höra mer om dej.

.... / Mie.

cissi
lör, 2009-07-04 - 00:17

Hej Mie och tack för svar!

Jag har tidigare sökt hjälp och klarat leva utan alkohol i nästan två år. Så , när jag trodde att allt var "under kontroll" tog jag några glas på en fest och trodde det skulle gå bra. Efter ett tag var jag naturligtvis inne i samma elände igen. Visst, det tog ett tag, för jag ansträngde mig verkligen att hålla det på salongsnivå, men hjärnan hade ju ställt in sig och det var tankarna på att ständigt få tillfällen att dricka som tar så mycket energi.
Sen kom katastroferna slag i slag - först bröstcancer och sen en fruktansvärd separation från en man som visade sig sakna all empati. Det kändes som att slungas ut i universum utan att veta när och hur man skulle landa. Tack vare mina barn (vuxna tack o lov) o vänner så klarade jag att komma bort från eländet, skaffa mig en egen tillvaro igen, men känner mig rätt så vingklippt. Just nu när sommarnätterna är varma och gjorda för gemenskap känns ensamheten extra hård, längtar faktiskt efter hösten och regnet och mörkret, men det vågar man väl knappt säga högt.
Egentligen har jag så många orsaker att lägga av alkoholen för gott (men det har väl vi alla som är inne här och skriver), men bara det att det finns ett samband mellan bröstcancer och för mycket alkohol borde ju vara en självklar orsak att lägga ner det. Men så enkelt är det inte. När min gamla mamma, som var rökare och fick amputera sitt ena ben, så satt det patienter med ett eller båda benen borta och bolmade utanför sjukhusdörren. Visst är det hemskt! Vi som skall vara så högt stående varelser begriper inte bättre!
För mig är inte AA något alternativ, jag har prövat och kände mig enbart deprimerad efteråt. Jag har inte sett att någon utnyttjat Länkarna, är dom helt passé? Men detta forum är helt enastående, bara man ser till att hålla sig kvar....
Cissi

Berra
tors, 2009-07-30 - 23:58

Hej Alla!

Vad jätteglad jag blev över att ni "kikade" in här och sa hej!

Självklart så tycker jag att man ska ventilera sig här om vad man tycker och det och sån't.
Men det är kanonsvårt att "höra" hur det skrivs, och även om man sitter med huvudet på sned så kan orden alltid misstolkas, man ska låta människor få sin talan, och man ska få säga sin mening, men väga ordvalen på guldvåg så man inte riskerar att någon känner sig påhoppad.
Jag tror alla vi är lite extra känsliga för kritik när vi vågar öppna oss så hjärtligt som vi gör här på forumet, och att öppenheten beror mycket på den anonymitet vi kan gömma oss bakom.

Jag skulle nog själv inte vilja gå ut offentligt med detta, och bara bli ihågkommen som killen med alkoholproblem, jag hoppas att detta "löser" sig och att det blir en bra livserfarenhet för mig.
Om jag kommer att någonsin att kunna dricka igen vet jag inte, och just nu så hoppas jag varken på det ena eller det andra, utan konstanterar enkelt att jag mår bra helt utan den...
Och kommer troligen vara livrädd för att pröva den igen, kanske funkar ett tag och sedan är man tillbaka på ruta ett igen, jag tar inte ut något i förskott utan tar det som det kommer...

Jag lever här och nu, och orkar inte att sitta och grolla mig över något som inte har hänt ännu, det känns enklast så...

Anledningen till att jag inte har svarat tillräckligt snabbt, är att jag har överskridit min "quota" på mobila internet så nu "straffar" de mig med något så grönjävulskt slött modem så jag få traggla mig fram till månadskiftet med snigelfart...

Vi håller också på och bygger ett nytt dass på landet, så igår var vi fem familjer som hade lite party-party under partytältet fram till klockan 02, de bygger dåligt men festar bra.
Ingen brakfylla, utan mitt nykterhetsval har en lugnande verkan på övriga festdeltagare, så även barnen (9st) fick en fin upplevelse, och en massa skoj & bus.
Dasset kommer att få en förbränningskammare som bränner upp (skiten!) till aska, så den går redan under arbetsnamnet "krämatoriet", hö hö!

Huset får en sexkantigt utseende som påminner om Muminhuset, och där kan man ju mycket riktigt få vädra "mumindalen" också...

Nä, nog med skitsnack...

Hoppas att ni får en fortsatt fint förhållande till alkoholen, och låt inte er själ "våldtas" av det sjuka suget, det finns där och det ska bara negligeras...

Varje dag utan ångest, är en bra dag!, vad som än händer, jag har kontrollen!

Mitt liv är mitt, jag fick det tillbaka, och det ska förvaltas väl, och inte konserveras i sprit!

Mors Berra

cissi
lör, 2009-07-04 - 19:29

Hej Pia!

vilken tråd menar du? Och vilken ljudbok om acceptance? Hungrar verkligen efter boktips o annat som kan hjälpa till.

Varmt, ja, kall dusch är det enda som hjälper.

Läste någonstans att "stänger man en dörr så öppnar gud ett fönster någon annanstans". Lite härlig bild, tycker jag, och det handlar ju faktiskt om det, för att kunna säga ja till något så kanske man först måste säga nej till något. Och det är ju det som är det svåra - att kunna säga NEJ!! Hur skall vi lära oss?

Cissi

Berra
sön, 2009-07-05 - 01:37

Hej igen alla!

En liten hälsning ifrån Norge!
Vi fick ett litet ryck hela familjen, tog några dagar semester runt helgen.
Packade bilen och drog till Trondheim och hälsade på en familj som vi umgicks med mycket hemma i Sverige, innan de valde att utvandra...

Det är gott att se dem igen, och vi har barn i månaden före och efter varandra, men av motsatt kön, (man kan nästan tro att fruarna ringde varandra och tjallade..?)
Vi har ett kanonväder, och tro oss lyckas smita ifrån skitvädret hemma, för det stod som spön i backen när vi drog på Fredagsmorgonen.

Stackars mannen hade hunnit tjacka på sig en hel back med staketpilsner (III) helt i onödan för min skull, och han som inte dricker bira alls, bara starksprit nästan...
Det här är snubben som kräver kaffe på tillställningarna för han drack jämnt kask, men så är han uppfödd på landet också...
Han fick någon ny sorts cognac som gåbortpresent, eftersom han bara älskar sånt som funkar bra ihop med kaffe...

Nu är jag inte lika elak som en bekant som alltid gav bort en riktigt fin smuggelwhisky han köpte på sina tjänsteresor när han åkte varje år och hälsade på sina bekanta...
Mannen i familjen väntade redan vid grinden när de kom, för att få sin fina flaska whisky, men en gång lurades min kompis kompis, och valde med flit att tappa den när han skulle ge bort den.

Pang sade den i alsfalten och hela innehållet rann ut i rännstenen, värden ställde sig på knä och grät bland glasbitarna, för att han förstod att här skulle det inte bli någon finsprit i helgen...
Min bekannta började föklara att det hade varit en tom whiskyflaska fylld med kallt Te'vatten, och att den riktiga flaskan låg i sitt chatull i bagageluckan...
Men det gick inte in i skallen på värden, han bara stod på knä och var alldeles olycklig...
Det var elakt, men för honom roligt, och de skrattade många år efter detta, men det tog några timmar/dagar innan han kunde det först...

Hursomhelst så känns det lite piggare nu, och Sonja jag ska svara på vad chefen sade när jag är hemma igen, så jag är på rätta "djupa" humöret igen, inte nödvändigtvis det låga läget...
Men här är det alltför glatt för att kunna ta något allvarligt just nu, vi har fullt upp med att häckla varandra med sverige/norge-historier så här möter mungiporna örsnibbarna för tillfället!

Ha' de', och missbruka inte solen nu, så att det bara är surväder när vi kommer hem igen, så spara några solstrålar kvar till mig...tack!

Morr'n da! Berra

Nevertouch
sön, 2009-07-05 - 23:07

Är trött och har ont i kroppen, lederna pirrar, svettas. Ska sova länge och starta mitt nya liv i morgon. Vädret får mig att vilja "njuta av en kall öl på balkongen framför solnedgången". Men jag njuter inte längre för jag vet att det slutar med att jag blir full flera dagar, när jag tar det första glaset vet jag vad som kommer hända. Ändå gör jag det.

Men jag ska bli nykterist om det så är det sista jag gör!

Berra
tis, 2009-07-07 - 02:28

Hej Igen!

Ikväll så känns det så skönt, jag känner mig starkare i mitt val att avstå ifrån alkoholen.
Det är förvisso Måndag, men vi har några dagars "snabbsemester" och vi är fortfrande hos våra vänner i Norge...

Det kom en familj till på besök och det blev grillat till maten...
Men när antalet tomflaskor är flera i läsk än antalet vinflaskor, så känns allting bra.
Vi har på dessa dagar "bara" klämt i oss en BIB och en vinflaska och tre burkar öl, medans PET-flaskorna uppgår till hela 11 styckna, utslaget på 5 vuxna och tre dagar, samt 6 barn i olika åldrar, plus mig!
Jo värden hann att "smaka" på sin cognac också, med bara två "små" skvättar...
Ingen blev berusad, inget fyllesnack utan fortsatt trevligt, det känns att så ska det vara om man kan umgås med alkohol, men jag är fortsatt "allergisk" mot den och tänker inte pröva (o)lyckan.

Imorgon far vi tillbaka till morderslandet, och jag har ingen som helst ågren över att ratta bilen i morgon bittida, tvärsom skulle jag bara vara glad om de ville stoppa mig för en nykterhetskontroll, för det skulle bara bevisa vilken "tur" det är att jag inte chansar på en ev. bakfyllekörning.

Det finns så många fördelar med att inte dricka, och jag tror att det har en dämpande effekt på övriga runt bordet, och alla kommer att må garanterat bra i morgon bitti.
Hade jag varit med i drickandet så hade jag "dragit med mig flera" i ett större rus, och bara den tanken hade ju kännts jobbigt för oss alla, egentligen...

Det blev inget tjat, och inga besvärande frågor, utan allt blev bara bra, och gemytligt...
Vi hade många minnen och många skratt att ta oss igenom, och visst har vi alla hunnit förändra oss under den här tiden, allra mest ser man ju hur barnen har vuxit, och deltager mycket mera i våra umgängen...

En helg att tillskriva i den positiva livsupplevelsen, det är sådana här karameller man skall suga på när det känns motigt med sitt icke-drickande...

Så ni som sitter där ute i vårat avlånga land, och funderar...?
JA det funkar visst att VÅGA att inte dricka, för den som vågar satsa ökar chanserna att vinna...
Ett liv utan fylleågren, och ett rikare liv på trevliga minnen...

Berra
ons, 2009-07-08 - 10:26

Halloj!

Idag har jag bestämt mig för att må bra, av den enkla anledningen, att må bra!
Låter helknäppt, men idag ska jag inte tillåta mig tänka i några nedåtgående spiraler, för att jag helt enkelt SKA må bra, så puts väck med dem bara...

Det känns kanon med en liten minisemester, mår så bra av att träffa gamla vänner och deras enda anledning till att träffa mig är att de gillar mig för den jag är, med alla fel och allt..
Vi kan vara oss själva och "måste" inte göra en massa saker, utan det räcker med att bara vara tillsammans, det känns inte stelt någonstans...utan bara "vara"...

Och när man känner sig bekväm i sitt umgänge så behöver man inte dricka, man kan vara burdus och fräck i mun i alla fall, ingen kan tro att man är nykter...
Vi älskar att vara kärleksfullt elaka med varandra och ömsom respekt finns alltid med.
Att ge OCH ta är viktigt i samspelet mellan människor...

Hursomhelst, detta lilla avbrott gav mig fullt med ny energi, och idag så känns det inte alls lika jobbigt som det brukar att knata till jobbet...
Bara tre dagarsvecka, ytterligare en och sedan semester...
Och som sagt, inte tillåta mig att tänka "neråt", borsta bort skiten ifrån axlarna bara

Som nu t.ex, hade glömt skriva tidrapporten för Juni när jag kom tillbaka, hade jag tänkte "fel" så hade jag oroat mig för att inte få någon lön i Juli, och hur hade det då gått med räkningar osv.
Nu tänkte jag, Hoppsan, bäst att göra den nu, och de kan säkert betala ut den som vanligt och fixa justeringen retroaktivt, fel tänkt?, eller?

Jag röker som en borstbindare, får ont i lungorna, men tänker att jaja, det är bara en liten sommarflört med nikotinet, och hoppas att jag kan göra slut med den i September eller nå't.
Fel tänkt?, eller?

Vill hamna i tänket för lite oansvarigt kortsiktigt tänkande, att jaja det fixar sig nog...
Fattig idag, pengar imorrn

Och Sonja, du som undrade...
Det gick bra, han ville bara checka läget med hur jag mådde, och försöka "lindra" så att det inte känns så tungt för mig, hade lite ide'er om att gå ner på deltid osv...
Han ville mig gott, men de ide'er han hade var inte riktigt helt i min linje, jag saknar bekräftelse och uppskattning som förstegrej, men där hajjade han nog inte riktigt,tyvärr...
Men nog surrat om det, kan bli en negativ fnurra av det så...sluttänkt!

Hursomhelst, ni alla därute, ta det med ro, och känn ingen stress med grilldrickat och semesterfyllan, ni behöver inte uppfylla traditionen utan man KAN ändra på den...

Man behöver inte testa sina gränser varje gång, utan låt gränsen ligga innan ni bara smakar!
Det är dumt att skära i själen med stor täljkniv, utan låt kniven ligga bortom räckhåll, genom ett enkelt svar, både inom dig och framför sig, det heter NEJ TACK!

Motsatsen heter JA TACK!, och det kommer till upplevelser som är positiva, men de behöver du inte fråga efter, dessa kommer ändå...

Lycka till! Berra