Hej! 46 årig kvinna här med långvarigt " finmissbruk" d.v.s 2-3 glas vin/ kväll de senaste 5 åren. Jag blir sällan stökig men jag känber att det krävs mer och mer för att känna av alkoholen. Nu börjar min omgivning att reagera och jag märker själv hurarg jag blir om jag inte får mina glas vin.... har nu bestämt mig för att vara helt vit under en månad till att börja med. Nu på dag 2 vill jag helst bara dö..... allt känns helt meningslöst... någon som har tips på hur man lindrar dessa tankar?

Anders 48

Välkommen till forumet! Egen tråd o allt..... Du har ju satt upp ett mål - en vit månad! Det är ju jättebra. Låt känslorna komma (lättare sagt än gjort, jag vet) och försök att ta en dag i taget. Häng härinne, läs och skriv, vilket faktiskt kan hjälpa på vägen. Här finns många kloka själar som kan peppa, kommentera och komma med tips. Ingen dömer - för vi har ju alla, på ett eller annat sätt, problem med alkoholen. För mig så har det här forumet betytt väldigt mycket - och jag har, som många andra, skrivit en "dagbok" sedan ett par år. För mig så har det varit nyttigt och lärorikt att kunna gå tillbaks och läsa om hur jag faktiskt mådde under en viss period - om man skulle glömma. Önskar dig all styrka att nå ditt mål - en vit månad! En dag i taget........

Ellan

Hej och välkommen hit. Jag är en 42-årig kvinna som hade ett riskbeteende som blev ett beroende. Så innan det går för långt ta en vit månad och utvärdera sedan om du vill fortsätta så. Behövs verkligen alkoholen i ditt liv? Men nu i början för att bryta ovanan så tror jag på att göra annorlunda. Inte göra som du brukar... Boka in saker du velat göra men som inte blir av, någon hobby som blivit bortvald, någon fikadate som inte hunnits med. Att göra precis som vanligt minus vin blir liksom tomt. Landa i soffan utan glaset, då kan känslan av meningslöshet komma. Gå emot det gamla inkörda och hitta på något. Ta hand om dig under tiden. Det är tuff fulvana vi skapat!
Kramar!❤️